Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalskatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunalskaft -
av 4 % årligen, alla övriga 5 %, ett jordbruksvärde
av 30 000 kr. alltså 1 500 kr., vilket motsvarar 15
skattekronor och vid en K. av t. ex. 8 kr. gör 120 kr. i
fastighetsskatt, varifrån icke något ortsavdrag kan
göras. I motsats till förut blir emellertid även en
inkomst överstigande den sålunda beräknade
procentsatsen beskattad, nämligen med kommunal
inkomstskatt, men därvid åtnjuta alla i kommunen
mantalsskrivna skattskyldiga ortsavdrag, till storleken hälften
av de vid statsbeskattningen före år 1939 erhållna.
Å deklarationen göres en sammanställning för den
kommunala inkomstskatten, och dit överföres även
inkomst av fast egendom, dock först sedan den del
därav avdragits, som beskattas genom
fastighetsskatten. Detta s. k. procentavdrag göres å en
inramad del av jordbruksbilagan. Är fastigheten
utarrenderad efter lagens ikraftträdande 1/1 1929 (förut
svarande arrendatorn enligt lag för K.), tillkommer
procentavdraget jordägaren, även om arrendatorn i
kontraktet åtagit sig fastighetens K. De allmänna
avdragen från inkomsten äro desamma som vid
kronoskatten med undantag av att erlagda skatter ej få
avdragas, ej heller förlust i inkomstkälla utanför
kommunen.
En speciell K. utgöres av skogsaccis*, en annan av
hundskatt*, en tredje av nöjesskatt. Den kommunala
progressivskatten borttogs däremot år 1938.
Landstingsskatten är K. till kommun av högre ordning och
utgår efter samma grunder som K. till
primärkommunen. Å. E—d.
Komplementära gener, se Ärftlighetslära.
Kompost. Vid lantbruk, trädgårdar och liknande
uppkommer diverse i och för sig värdelöst avfall, som
genom kompostering kan överföras till värdefull
gödsel och jordförbättringsmedel. Sålunda kan man
med fördel använda löv, ogräs och liknande, sopor och
andra hushållsavfall till kompostberedning.
K. bör uppläggas på en för sol och blåst skyddad
plats. Först lägges ett lager torvströ, mulljord eller
annat material med stor absorptionsförmåga i botten
och därefter påfylles material av olika beskaffenhet
skiktvis. Om möjligt bör man tillsätta litet naturlig
gödsel, och vidare bör man genom kalktillsats sörja
för att reaktionen i K. ej blir alltför sur, enär
omsättningarna därigenom hämmas.
Efter c:a % år bör K. stickas om och, om så
erfordras, bör denna procedur upprepas efter ytterligare
4—5 månader.
Omsättningarna i komposthögen äro väsentligen av
mikrobiologisk art och, för att de skola fortlöpa
normalt, fordras bl. a. rikligt lufttillträde och en viss
fuktighet. För att tillgodose det sistnämnda kravet
kan det, om det för kompostering avsedda materialet
är mycket torrt, bliva nödvändigt att fukta detta vid
- Kondenserad mjölk
K:s uppläggning. Utförda försök hava visat, att det
däremot är mindre välbetänkt att även under
lagringstiden vattna K., annat än om denna på grund av
olämplig placering eller av annan orsak blivit starkt
uttorkad. En allt för riklig vattning av K. försvårar
nämligen lufttillträdet till densamma i så hög grad,
att omsättningarna därigenom hämmas.
Av samma skäl bör K. ej läggas alltför hög; 1 % m
anses vanligen vara lämpligt.
I färdig K. har materialet helt förlorat sin
ursprungliga struktur, och väl förmultnad K. påminner närmast
om humusrik jord. Den kallas därför ofta kompostjord,
även om ingen jord medtagits vid kompostberedningen.
K:s halt, av näringsämnen växlar med det i K.
ingående materialets art och beskaffenhet.
Omsättningarna i K. leda dock alltid till en stark nitrifikation,
och kompostjord eller kompostgödsel innehåller ofta
avsevärda nitratmängder. Den bör därför användas på
sådant sätt, att nitratkvävet kan komma till sin
rätt, d. v. s. omedelbart före sådd eller till vallar och
liknande. G. T—n.
Kompostgödsel, se Kompost.
Kompostjord, se Kompost.
Kompressor, se Kylmaskiner.
Koncentrationsgrad, koncentration, betecknar
näringsvärde pr viktenhet. Med fodrets K. menas antalet
fe pr 100 kg foder och med torrsubstansens K. antalet
fe pr 100 kg torrsubstans. K. måste beaktas vid
ordnandet av husdjurens utfodring. Vid alltför låg K.
är fodret för näringsfattigt, medan vid alltför hög K.
djuren ej känna sig mätta, då näringsbehovet fyllts.
J. Ax.
Kondensation, se Fuktighet och Nederbörd.
Kondensator, se Kylmaskiner.
Kondenserad mjölk erhålles genom inkokning av
oskummad eller skummad mjölk under vakuum med eller
utan tillsats av rörsocker. K. användes dels i
tropikerna, där den egna mjölkproduktionen är
otillräcklig, dels såsom skeppsproviant, dels ock i choklad-,
karamell- och kexfabrikationen.
Tillverkningen av K. ställer mycket höga krav på
mjölkens kvalitet. Mjölken måste vara absolut färsk,
och en mycket sträng och noggrann kontroll måste
därför utövas ifråga om den mjölk, som skall
användas.
Vid kondenseringen indunstas mjölken till cirka x/3
av sin volym. Om socker tillsättes, blir produkten mer
hållbar, emedan sockret tjänar som
konserveringsmedel. Sockret tillsättes före inkokningen. —•
Fabrikationen av sockrad K. tillgår så, att mjölken värmes
till 80 à 90° och suges därefter in i vakuumpannan för
att kondenseras. Vakuumpannan har dubbel botten
och rörspiraler för ånguppvärmning samt står i
förbindelse med en vakuumpump, som i sin tur är för-
.517
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
