Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsignation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konsignation
Konsfgödselspridare
Konsignation. Varor säljas ofta genom mellanhand,
kommissionär, som gör affärer i eget namn, men för
annans räkning. Varorna behöva icke i förväg
översändas till honom, men inom flera branscher — särskilt
inom den transoceana handeln — är detta vanligt,
och de sändas då i K. Även svenska exportörer hålla
K.- lager hos sina kommissionärer i utlandet.
A. E—d.
Konsistensfel, se Ostfel.
Konsistensfett, se Smörjmedel.
Konstgjord befruktning, se Sädesöverföring.
Konstgjord skida, se Sädesöverföring.
Konstgödsclförbrukningen i egentlig bemärkelse daterar
sig från 1840-talet då fransmannen Boussingault,
tyskarna Sprengel och von Liebig samt engelsmannen
Lawes oberoende av varandra framlade den s. k.
mineralteorin, och därmed s. a. s. beredde vägen för
konstgödselanvändningen. Dessförinnan hade benmjöl
och träaska använts som gödselmedel i viss
utsträckning, men vid nämnda tidpunkt kommo superfosfat
och ammoniumsulfat i marknaden, och därmed
börjar konstgödselns segertåg genom världen. Något
årtionde senare började Chilesalpeter, som dittills
endast använts för kruttillverkning, att vinna insteg
som gödselmedel, och efter ytterligare några årtionden
tillkommo Thomasfosfat och kalisalterna.
Tillkomsten av de syntetiska kvävegödselmedlen
och den därav följande prissänkningen medförde en
ytterligare ökning av K., och denna har under de
senaste åren varit högst betydande. Sålunda
utgjorde världsförbrukningen av de olika gödselmedlen
omräknat i kg rena näringsämnen:
Ar Kg N Kg P205 Kg K20
1925— -26 1 118 mill.ton 2 949 mill.ton 1 448 mill.ton
1936- 37 2 386 » » 3 868 » » 2483 » »
De europeiska ländernas K. sagda år utgjorde i kg
rena näringsämnen pr ha lantbruksareal:
Kväve Fosforsyra Kali
Belgien.............. 29,3 32,3 24,2
Holland.............. 27,t 37,7 41,9
Tyskland ............ 17,1 22,1 33,0
Danmark............ 9,9 20,6 10,8
Norge .............. 7,3 12,1 11,6
Sverige.............. 5,0 11,4 7,8
Italien .............. 4,6 11,6 0,7
Frankrike............ 4,4 11,2 6,0
England ............ 3,6 11,4 5,0
Polen................ 0,7 1,4 1,0
Grekland ............ 1,4 4,3 0,8
Ungern.............. 0,1 1,0 0,06
Jugoslavien.......... 0,02 0,2 0,03
Fördelningen på de olika världsdelarna var:
1936—37 Kväve Fosforsyra Kali
56,6 % 60,9 % 79,6 %
Amerioa............. 16,6 % 18,9 % 15,8 %
Asien................ 22,1 % 9,5 % 3,7 %
Afrika och Australien
tillsammans........ 4,7 % 10,7 % 0,9 %
En år 1937 hos oss verkställd undersökning över
K:s-storlek i Svea- och Götaland gav följande resultat,
varvid K. omräknats i kg rena näringsämnen pr
ha åkerareal.
Kg pr ha
Område
N p205 KjO
Svealand .................... 2,7 10,9 4,9
Götaland .................... 9,5 18,3 10,8
Svea- och Götaland i medeltal.. 7,2 15,8 8,9
Slättbvgden .................. 8,8 15,7 7,2
Skogsbvgden.................. 4,2 16,2 12,0
Jfr även Kristidsåtgärder. G. T—n.
Konstgödselmedel eller konstgjorda gödselmedel är
den gängse benämningen på mineralgödsel och en
del annan »köpgödsel» till skillnad från naturlig gödsel.
Benämningen är emellertid så till vida olyckligt väld,
som till denna kategori även räknas en del
naturprodukter såsom chilesalpeter, kalisalt m. fi.
G. T—n.
Konstgödselspridare. Spridning av konstgödsel för
hand medför ofta ojämn spridning och kan dessutom
även medföra obehag för den arbetande. Man övergår
därför alltmer till spridning med maskin. K. arbeta
efter flera olika system. Förr användes mest
kedjeutmatning, varvid en ändlös roterande kedja med sneda
utskott matade fram konstgödseln genom en slits t
lådans botten. Detta system tillämpas emellertid
numera blott sällan i vårt land.
Mest använd synas gallerutmatningen,
valsutmatningen samt utmatning medelst roterande tallrikar
vara. På de gallerutmatande maskinerna består
lådans botten av tvenne galler (fig. 1), vars öppningar
ej ligga över varandra. Emellan dessa galler ligger ett
fram- och återgående galler, som matar ut
gödselmedlen genom det undre gallrets öppningar. Detta
system användes på maskinerna »Deering» och »Mc
Cormick».
På K. Tempus användas tvenne med
propeller-liknande sniglar utrustade valsar, som vid sin rotering
pressa ut konstgödseln genom utmatningsslitsen i lådans
botten.
På K. »Vilmo» ligger spridaremekanismen helt utan-
.521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
