Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kornfluga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kornfluga
Kornrost
Kornflugn (Chlorops pumilionis Bjerk.) kallas en
sedan gammalt känd skadegörare på korn i vårt land.
Den fullbildade flugan, som blir 4 mm lång, igenkännes
på svartbruna teckningar på gul botten: en trekantig
nackfläck, 3 längsband på mellankroppsryggen samt
smala tvärband på bakkroppen. Larven, som blir 7
mm lång, är smalt cylindrisk och gulaktig, pupporna
något kortare, röd- eller gulbruna. De fullbildade K.
framkomma på försommaren och lägga då sina små,
cylindriska, snövita ägg på korn och vissa gräs. De
nykläckta larverna krypa ned innanför den översta
bladslidan till det späda axet och dettas skaft. Vanligen
hålla de sig ensidigt och äta under tillväxten en mer el.
mindre rak fåra i ax och skaft. Härigenom stannar axet
i växten och blir ofta sittande gömt inom den i toppen
ofta hopsnörpta slidan. Angripna plantor bli därför
ofta lågvuxna och spolformigt ansvällda. Har angreppet
skett på ett senare stadium av en plantas utveckling,
sticker ofta axet fram, men är då på grund av den
ensidiga skadan vanligen krökt. Inom bladslidan sker
denna generations förpuppning. På eftersommaren
framkomma de fullbildade K. och lägga då sina ägg
på höstsädesbrodden men gärna även på kvickrot.
Larverna intränga samma höst i plantorna och gnaga
då på hj ärtskottet, så att detta vissnar. På våren
förpuppas dessa larver, varefter fullbildade K.
framkomma, då vårsäden hunnit ett stycke i sin utveckling.
K. är en i hela vårt land mycket vanlig skadeinsekt,
som dock i allmänhet ej spelar större roll för
sädesodlingen. Svåra härjningar ha dock iakttagits
åtskilliga gånger, bl. a. på Gotland och Öland. Det bästa
medlet att undgå angrepp på vårsäden är att så denna
så tidigt som möjligt, sedan jorden blivit väl
bearbetad och gödslad. A. T.
Kornflygsot, se Sotsvampar.
Kornlodermjöl, se Kvarnavfall.
Kornlialm, se Halm.
Kornjordloppa, se Jordloppor.
Kornkli, se Kvarnavfall.
Kornmal (Tinea granella L.) kallas ett av våra
vanligaste skadedjur inomhus, där spannmål eller produkter
av sådan förvaras. K. är av en vanlig klädesmals
storlek. Huvudet och mellankroppen äro vita,
fram-vingarna gråvita rnèd oregelbundna bruna eller svarta,
större eller mindre fläckar samt bakvingarna vitgrå.
Den gulvita larven har ljusbrunt huvud och blir c:a
10 mm lång. K. angriper helst råg och vete. På kornen
eller utanpå säckar avlägga de nattetid sina ytterst
små, ovala, halvgenomskinliga ägg, vilka icke böra
förväxlas med de likaledes ovala och vita
exkrement-kornen. Dessa avsättas i riklig mängd under larvernas
uppväxttid och spinnas tillsammans med den angripna
säden ihop till större eller mindre klumpar eller kakor.
Få larverna ostört hållas, kunna de småningom väva
samman hela kornlagrets ytskikt till en enda
sammanhängande kaka. I dessa vävnader men än hellre i
vinklar och vrår i magasinets väggar eller i
spannmåls-bingarna, ja, t. o. m. i själva trävirket, om detta är
gammalt, spinna så larverna på hösten in sig i kokonger,
i vilka de ligga över vintern för att förpuppas på våren.
Är sommaren lång och varm, kunna två generationer
hinna utvecklas. K. har sina bästa utvecklingshärdar i
gamla magasinsbyggnader med otäta väggar och golv,
där möjligheterna för larverna att skaffa sig
förpupp-ningsplatser i springor och hål äro goda. I sådana
lokaler blir också bekämpningsarbetet ofta mycket
svårt. Man är då hänvisad till att, när magasinen tömts
på spannmål, bespruta väggar och golv med
insekts-dödande vätskor. I handeln finnas sådana, som
gentemot dessa insekter visat sig ha god effekt. I möjligaste
mån bör man då även söka täta väggar och golv.
Under flygtiden kan man med en viss framgång fånga
malarna med limmat papper (flugfångare), om detta
upphänges kring lampor, som få brinna nattetid.
Angripen spannmål kan desinficeras genom torkning i
därför passande apparater. Spannmål kan skyddas för
angrepp genom förvaring i väl tillslutna och med
utvändigt asfaltbehandlat kraftpapper fordrade säckar. A. T.
Kornmvgga (Mayetiola destructor Say) kallas en blott
ett par mm lång mygga även kallad »hessisk fluga»,
som angriper vete och råg, men allrahelst korn.
Honorna avlägga äggen på bladen, och larverna tränga
ned inom bladslidorna, varvid de välja någon av de
nedersta, om strået börjat sträcka på sig. I sådana
fall finner man dem strax ovan en ledknut, där
strået är mjukast. På denna punkt sker också
för-puppningen. Pupporna, som alltså befinna sig i ett
mycket trångt utrymme, bli mer el. mindre starkt
pressade, ofta något kantiga. Till färgen bli de
småningom mörkbruna. I unga plantor tränga larverna
ned till hj ärtskottet, som genom angreppet vissnar.
De äldre plantorna bli vid angreppspunkten ofta så
försvagade, att de där lätt knäckas. I en kornåker
upptäckas lätt av K. angripna strån därpå, att dessa
helt gulna och vanligen stå lutande eller falla till
marken. K:s utvecklingsförhållanden i vårt land hava
ännu ej tillräckligt studerats. Skadedjuret förekommer
över hela landet så långt upp korn odlas. Man har
hittills blott iakttagit en enda svår härjning, vilken
ägde rum 1898 inom vissa socknar på Gotland, där c:a
80 % av kornet förstördes. A. T.
Kornrost eller dvärgrost (Puccinia simplex), en på korn
förekommande art av rostsvampar* som har skålrost
(mycket sällsynt) på Ornithogalum.
Sommarsporhopar-na äro gula, ytterst små, oregelbundet strödda,
vintersporerna likaså små, svarta, prick- el. strecklika och
förekomma på blad, strån och ax, även dessas borst.
Th. Lfs.
34—905197
529
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
