Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreatursförsäkring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kreatursförsäkring
Kreditväsen
djurs ställande under veterinärvård. Bestämmelserna
växla rätt avsevärt alltefter företagens storlek.
Premier. Premiesatserna variera med hänsyn till
försäkringsbelopp, ålder, riskklass etc. Grundpremien
för hästar uppgår i regel till 2—3 kr. per 100 kronors
försäkringssumma, för fullständig nötkreatursförsäkring
till ungefär samma belopp. Masskadeförsäkring har en
premie av 0: 80—0: 90 per 100 kronors
försäkringssumma och smittförsäkringen en grundpremie av
0: 10—0: 30 per 100 kronors försäkringssumma.
N. A.
Kreatursgödsel, se Naturlig gödsel.
Kreatursjournal, se Bokföring.
Kreaturslöst jordbruk betecknar en hushållningsform,
där man icke håller några husdjur i avsikt att med
deras hjälp förädla växtodlingsprodukter till animalier.
Arbetsdjur hållas dock, utan att hushållningen för
den skull förlorar benämningen kreaturslös. K.
förekommer ytterst sällsynt i vårt land, men torde vara
regeln inom stora delar av den nordamerikanska
västern, där veteodlingen är den enda hushållsgrenen
av betydelse.
Av de omständigheter som tala för bedrivande av
K., torde i vårt land endast svårigheterna att till
lämplig kostnad anskaffa personal för event.
husdjursskötsel böra tillmätas större vikt. Vissa trakter av
jordklotet uppvisa så dåliga naturliga förutsättningar
för odling av foderväxter, att man för den skull drives
till att avstå från djurhållning och i stället till att
inrikta sin produktion på andra grödor —
huvudsakligen säd. Dåliga priser på animaliska produkter
jämfört med vegetabiliska tala till förmån för K.
För en jordbrukare med mindre förståelse för
husdjursskötsel men med goda insikter i växtodling kan
till sist K. försvaras även under mera valfria
förhållanden.
Mot K. talar bl. a. svårigheten att ordna en
rationell växtföljd utan odling av foderväxter. Slopas
den senare, blir det svårt att uppehålla den önskvärda
omväxlingen i sättet för jordens utnyttjande.
Fruktbarheten nedgår, och risken för växtsjukdomar ökas.
Ett koncentrerande av växtproduktionen till
spannmål och handelsväxter medför också lätt olägenheter
ur arbetskostnadssynpunkt. Ett bibehållande av
foderväxtodlingen i avsikt att direkt försälja dess
produkter hindras av de begränsade och osäkra
avsättningsmöjligheterna för grovfodermedel. Denna
svårighet har avsevärt skärpts efter bilismens
genombrott och de beridna truppernas reduktion. — Under
ett tidigare skede spelade husdjuren en mycket viktig
roll som gödselleverantörer. Även om de i detta
avseende förlorat i betydelse i och med konstgödselns
uppträdande, är förlusten av stallgödseln ett vägande
skäl mot införande av K., särskilt på mullfattigare
jordar. Vidare bör framhållas, att den ekonomiska
risken tillväxer samtidigt som produktionen
specialiseras. Vid K. blir jordbrukaren nästan helt beroende
av växtprodukternas saluvärde. G. Rbg.
Kreaturspest, se Boskapspest.
Kreatursräkning, se Jordbruksstatistik.
Kreatursstall, se Ladugård.
Kreatursvåg göres antingen fristående eller nedfälld i
golvet. Den är en decimalvåg och förses i allmänhet
med skjutvikter (se fig.). N—g.
Kreatursvåg. Kreatursvåg med skjutvikter.
Kredit, se Bankräkning, Bokföring och Jordbrukskredit.
Kreditförening, se Andelsförening.
Kreditväsen. Organisationer, i vilkas verksamhet
ingick att förse jordbruket med kredit, uppträdde i
Sverige under 1700-talets senare del under
benämningen »diskonter». Dessa, som voro av halvt strtlig
natur, upphörde med sin verksamhet redan under
1800-talets andra årtionde. Riksbanken hade allt
sedan sin tillkomst 1G68 sysslat med jordbrukskredit,
i det den utlämnade lån mot säkerhet i jordegendom.
Då denna utlåning dock inskränkte sig till ett ganska
obetydligt belopp råkade jordbruket in i en besvärlig
kreditnöd. På 1820-talet inträdde en förbättring i
och med att man började grunda sparbanker, vilka
blevo jordbruket till hjälp. Under 1830-talet
tillkommo ett antal privatbanker. Av särskild betydelse
för jordbruket blev inrättandet av hypoteksföreningar,
som hade till ändamål att mot inteckning i fastighet
förse lantmännen med långfristiga lån, lämpade för
finansiering av odlings- och jordförbättringsföretag.
Landets första hypoteksförening bildades i Skåne år
1836. Efter hand ha hypoteksföreningar tillkommit
för hela landet. Föreningarna skaffade sig till en
början erforderligt kapital genom att var för sig
giva ut obligationer. De konkurrerade härvid med
varandra på kapitalmarknaden, vilket jämte allmän
penningknapphet under en kris i slutet av
1850-talet ledde till stora svårigheter. Genom beslut av
1860—61 års riksdag inrättades Sveriges allmänna
hypoteksbank. Denna fick ensamrätt att utgiva
obligationer emot säkerhet i jordegendom och skall
ensam svara för upplåningen av inom
hypoteksför-eningarna erforderligt kapital. Staten har även på
olika sätt indirekt engagerat sig i jordbrukets
kreditväsen genom att inrätta statliga lånefonder (se Jord-
.535
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
