Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krusbärssteklar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krusbärssteklar
Krypnagelört
små ovala och vita ägg i rader längs nerverna på
bladens undersida. Ur äggen komma redan efter
8—10 dygn larver, vilka till en början gnaga små
hål i bladskivan för att som äldre sätta sig i kanten
och gnaga inåt mellan nerverna. De efter c:a 3 veckor
fullvuxna »krusbärsmaskarna» äro gröna med
fram-och bakändan gula. Huvudet är svart och hela kroppen
tätt prydd med små svarta prickar. Då djuren äro
färdiga att lämna buskarna för att på eller i marken
spinna sig en kokong för förpuppning, kränga de av sig
huden och bli nästan enfärgat gröna. På sommaren
räcker puppstadiet blott 14 dagar. Minst två
generationer hinna utvecklas. Av dessa övervintrar den
sista i puppstadiet. Då K. äro allmänna, kalätas
buskarna mycket snabbt. Då de förpuppas under de
angripna buskarna, bör man på hösten rensa bort
och förstöra allt löv och annat skräp, som samlat sig
under buskarna. Vid svåra angrepp bör man även
skyffla av och gräva ned jordens ytlager. Buskarna
kunna även med framgång besprutas med
arsenik-haltiga vätskor, om buskarna ej bära kart,
eljest användes kontaktgifter. A. T.
Krusliårif|a svin, se Svinraser.
Krusmalva, se Malva.
Krusmynta, se Mynta.
Krussjuka, benämning på sjukliga förändringar hos
växter, bestående i att bladen bli abnormt krusiga
eller buckliga. Orsakerna kunna vara flera. K. på
morot förorsakas av morotbladloppan (se Bladloppor),
på persika av en svamp (Taphrina dej ormans), på
potatis, betor m. fi. av virus (se Virussjukdomar).
Potatisens K. kan icke betecknas som en enhetlig
sjukdom, då den kan förorsakas av flera olika vira, utan
endast som gemensam beteckning för vissa symtom
(liksom huvudvärk kan vara en yttring av många
olika sjukdomar). Ett virus, som på en viss
potatissort vållar K., kan på en annan sort förorsaka andra
symtom, t. ex. mosaikfläckighet (se Mosaiksjuka och
Virussjukdomar). Th. Ljs.
Krussyra, se Syra.
Krustistel, se Tistel.
Kruståtel, se Tåtel.
Krutjord. En speciell utbildningsform av humus.
Består av kalkhumat i kornat tillstånd och förekommer
endast sällsynt i kalktrakter. S. J.
Kryddor äro ämnen, som på grund av sin halt av
aromatiska beståndsdelar finna användning för att
göra födoämnen mera smakliga. Olika delar av växter
kunna begagnas på sådant sätt, och många arter,
företrädesvis dock ur vissa familjer, odlas för dylika
ändamål. Bland de delar av växter, som komma ifråga
som K., spela nog frukter och frön den främsta
rollen, och bland hos oss odlade äro att nämna: kum-
min*, fänkol* och dill* av de flockblomstrigas.
familj. Av de bägge sistnämnda begagnas dock även
andra delar av örten. Till samma familj höra vidare:
spiskummin (Cuminum Cyminum), koriander*,
anis*. Inom fam. Cruciferae finner man:
svart-senap, åtminstone förr allmänt odlad i vårt land,
samt andra senapsväxter. Andra allmänt begagnade
K. av detta slag äro: muskot (av Myristica fragrans),
vanilj (av Vanilla planifolia, en orkidé),
kardemumma (av Elettaria Cardamomum), svartpeppar
och vitpeppar (bägge av Piper nigrum), spansk
peppar eller paprika (av Capsicum annuum,
natt-skattefam.) och kryddpeppar (av Pimenta
officin-alis, fam. Myrtaceae). Blomkryddor äro bl. a.:
kryddnejlikor (blomknoppar av Caryophyllus aromaticus,.
fam. Myrlaceae), kapris (blomknoppar av Capparis
spinosa) och saffran (märken av Crocus sativus).
Att blad och hela kvistar begagnas som K. är också
mycket vanligt. Exempel erbjuda timjan* (Thymus
vulgaris), mej ram* (Majorana hortensis), spansk
humle (Origanum creticum), basilika (Ocimum
Basilicum), kyndel (Satureia hortensis) och
peppar-mynta* (Mentha piperita), alla tillhörande de
läpp-blomstrigas familj, samt persilja oc.h bladselleri
bland de flockblomstriga, estragon* och malört*1
bland de korgblomstriga, vinruta (Ruta graveolens),
lager (Laurus nobilis) och gräslök* (Allium
schoeno-prasum), den sistnämnda inhemsk hos oss, särskilt på
Öland. Bark som K. kommer blott undantagsvis ifråga;,
viktiga äro dock de träd, som lämna kanel
(Cinna-momum-arter m. fi. Även underjordsdelar kunna finna
användning som K., såsom fallet är med ingefära
(rotstockar av Zingiber officinale) och de med denna
besläktade galgantrot och gurkmeja (Curcuma
longa) samt pepparrot, som utgöres av roten av
Ar-moracia rustieana, fam. Cruciferae. Hit kan även lök*
av olika slag föras, ehuru särskilt rödlöken ingalunda
är uteslutande K. utan har ett ej ringa näringsvärde.
De flesta K. ha emellertid ringa eller intet värde
från direkt näringssynpunkt, men tjäna dock till att.
göra i sig själva mindre välsmakande eller tämligen
smaklösa födoämnen mera tilltalande, och de stimulera
på detta sätt matlusten. De aromatiska
beståndsdelarna äro i de flesta fall eteriska oljor, stundom
dock kamferartade ämnen el. dyl. För kreaturen
äro starkt aromatiska växter merendels föga
tilltalande, varför det är ett misstag att tro, att exempelvis
vårbrodd och andra kumarinhaltiga gräs skulle vara
särskilt begärliga. Får och getter äta dock gärna
sådana, liksom även kaniner. H. G. S.
Kryddväxter, se Kryddor.
Krympning, 1. jords, se Svällning. 2. virkes, se Virke.
Krypböna, se Böna.
Krypnagelört (Drapa repens), en sibirisk ört, vilken
.540
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
