- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
564

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Körsbärsträd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Körsbärsträd

Köttkontroll

sjukdomar och skadeinsekter förekomma vid odling
av K. Viktigast av insekterna äro körsbärsbladlusen
och körsbärsmalen samt bland svampsjukdomarna
blom- och grentorka (Monilia) hos de syrliga sorterna.

G. C-r.

Körskift, se Virkesdrivning.
Körsprutor, se Sprutor.

Körtel, organ som har till uppgift att ur blodet avsöndra
vissa avfallsprodukter (exkret) eller för kroppens
fysiologiska funktioner nyttiga ämnen (sekret, inkret). Man
kan skilja mellan K., som genom utförsgångar stå i
förbindelse med huden eller slemhinnorna, samt sådana,
som sakna utförsgångar och vilkas
avsöndringspro-dukter (inkret) direkt upptagas av blodet; de
sistnämnda kallas inre sekretoriska eller endokrina* K.
I sin enklaste form bildas K. med utförsgång genom en
säckformig instjälpning av epitelvävnader från hud
eller en slemhinna. Genom att röret i sin nedre ända
upprepade gånger förgrenas, uppstå sammansatta
tubulära K., ss. njurar och testiklar, och, om grenarnas
yttersta ändar utvidgas till små blåsor, uppkomma
druvformiga körtlar, ss. spottkörtlarna m. fi. De
enkla tubulära körtlarna mynna direkt på huden
(svettkörtlar) eller slemhinnan (mag- och
tarmsaft-körtlar); hos de sammansatta och druvformiga K., som
oftast äro delade i skilda flikar (lober), förena de
finare grenarna sig till allt större stammar med en för
hela K. gemensam utförsgång, som kan vara ganska
lång, så att utmynningsstället ligger långt från själva
K. (ex. testiklarna, öronspottkörteln). I. J-n.

Körtcljuver, se Exteriörbedömning.
Körtelmage, se Fodersmältningsorgan.
Körvandring. Om ett horisontellt liggande kugghjul
sättes i rörelse genom att en eller flera dragare genom
bommar vrida detsamma runt, så kan denna rörelse
medelst en eller flera kuggväxlar överföras på
lämpligt sätt, exempelvis med axlar och kuggväxlar,
remskiva och rem m. m., till diverse arbetsmaskiner,
såsom tröskverk, kvarnar m. m. Sedan motordriften
blivit allmän, har K. fått allt mindre användning.

N-g.

Körvel användes som namn för åtminstone två skilda
växter ur de flockblomstrigas familj. Körvelkäx
(Anthriscus Cerefolium eller Cerefolium sativum) är en
liten ett-årig ört, helt glatt, med upprepat parbladiga
blad och vita blommor. Den odlas hos oss föga, ehuru
den är användbar till soppa, men anträffas rätt ofta
förvildad. Spansk K. (Myrrhis odorato) är en
högvuxen, flerårig ört med mjuka, något ludna blad,
vita blommor och stora, skarpt refflade delfrukter.
Den har stark, anisliknande lukt och har förr varit
högt skattad, såsom framgår av de talrika platser,
där den hållit sig kvar från gammal odling. Hemorten
är att söka i bergstrakter söderut. H. G. S.

Körvelkäx, se Körvel.

Körvelrova (Chaerophyllum bulbosum) är en flerårig
flockblomstrig ört med knölstam, som är ätlig och
välsmakande. Bladen äro flerdubbelt sammansatta och
blommorna vita. Den är inhemsk i södra Europa och
odlas både där och längre norrut men sällan hos oss.
Även en annan art, sibirisk K. (Ch. Prescottii) har
ätlig knölstam och odlas i trakterna kring Ural. Som
vild finnes den mycket sällsynt i nordligaste
Skandinavien. H. G. S.
Kösa, åkerven, vindax (Apera spica venti) är ett
ettårigt, ofta mer än y2 m högt gräs med enblommiga

Kösa (åkerven).

småax i utbredd vippa. Den förekommer allmänt på
lös jord som ogräs, mest bland råg. Den är ganska
svårutrotlig, då småaxen avfalla efterhand och fröet
länge bibehåller sin grobarhet i jorden. H. G. S.

Köttbenmjöl, se Slakteriavfall.
Köttbesiktning, se Köttkontroll.
Köttets färg, se Köttkvalitet.
Köttfluga, se Flugor.
Köttförgiftning, se Köttkontroll.
Köttjuver, se Exteriörbedömning och Juver.
Köttkontroll. Kött är ett av människans viktigaste
näringsmedel, i synnerhet för dem, som bo under kalla
breddgrader. Vad som hos oss i dagligt tal kallas för
kött, härrör från våra vanliga slaktdjur: nötboskap,
får, get, svin och häst. Köttbehovet kan emellertid
fyllas och fylles också i stor utsträckning även från
andra klasser inom djurriket, såväl från tamdjur som
villebråd, såsom björn, älg, ren, hjortdjur, val- och
säl-djur, hare, kanin, fågel. I mycket stor utsträckning

564

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free