Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köttkontroll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köttkontroll
Köttkontroll
Köttkontroll. Fig. 2. Stämpeln anbringas i blå färg å
kött av djur, slaktat på offentligt slakthus. Har djuret
slaktats på grund av sjukdom eller icke undergått
veterinärbesiktning före slakten, skola stämplarna
anbringas i röd färg.
Köttkontroll. Fig. 3. Stämpeln anbringas i blå färg
å kött av djur, slaktat på kontrollslakteri. Har djuret
slaktats på grund av sjukdom eller icke undergått
veterinärbesiktning före slakten, skola stämplarna
anbringas i röd färg.
Köttkontroll. Fig. 4. Stämpeln anbringas i röd färg
å kött, besiktigat å köttbesiktningsbyrå med organ.
KONTROLL
(ORTENS NAMN)
Köttkontroll. Fig. 5. Stämpeln anbringas i röd färg
å kött, besiktigat å köttbesiktningsbyrå utan organ.
Köttkontroll. Fig. 6. Stämpeln anbringas i röd färg
å kött som besiktigats å under offentlig kontroll ställd
charkuterifabrik. Sådant kött må icke färskt
salu-hållas o. s. v. inom område med
köttbesiktnings-tvång utan endast därav beredda charkuterivaror o. d.
Köttkontroll. Fig. 7. Stämpeln anbringas i blå färg
å kött, som godkänts efter s. k. särskild behandling:
sterilisering, saltning eller kylhusbehandling. Har
djuret slaktats på grund av sjukdom eller icke
undergått veterinärbesiktning före slakten, skola
stämplarna anbringas i röd färg.
Köttkontroll. Fiq. 8. Stämpeln anbringas i blå färg
å kött, som godkänts efter s. k. särskild behandling:
sterilisering, saltning eller kylhusbehandling. Har
djuret slaktats på grund av sjukdom eller icke
undergått veterinärbesiktning före slakten, skola
stämplarna anbringas i röd färg.
köttet, som uppstått efter slakten. Många gånger
kunna förändringarna vara mycket ringgradiga men •
likväl av så allvarligt slag, att de föranleda köttets
beslagtagande, t. ex. vid en del infektionssjukdomar.
En av de viktigaste beslagsorsakerna är tuberkulos,
framförallt i södra och mellersta Sverige. Under år
1937 påträffades vid Stockholms stads slakthus
tuberkulösa förändringar i 41,32 % hos storboskap, i
1,03 % hos större kalv, i 0,18 % hos spädkalv, i 0,04 %
hos får, i 1,51 % svin och i 0,09 % hos häst.
Tuberkulosen orsakas i regel av den tuberkelbacilltyp, som
kallas den bovina (nötkreaturstypen). Dock kan även
den hos människan vanligast förekommande typen
(den humana) ge upphov till kreaturstuberkulos. Den
bovina typen kan överföras på människa, framförallt
på barn och ungdom, hos vilka den kan ge upphov till
mycket svår, ibland dödligt förlöpande tuberkulos. I dessa
senare fall är emellertid mjölk från djur med
juvertuberkulos att anse som den farligaste smittokällan.
De tuberkulösa förändringarna hos slaktdjuren äro
av högst olika utbredning. Ibland äro endast enskilda
organ eller deras lymfkörtlar tuberkulösa och då
beslagtages endast dessa organ. I andra fall kan det
röra sig om mera utbredda förändringar, framförallt
på bröst- och bukhinnor, vilka då måste borttagas
(s. k. revning) eller också måste hela bröstkorgarna
och bukväggarna kasseras. Vid vissa former av
tuberkulos, då tuberkelbacillerna inträngt via blodbanorna i
hela köttet, måste detta, sedan de synbart förändrade
delarna borttagits, efter styckning underkastas s. k.
särskild behandling, d. v. s. härvidlag sterilisering
genom upphettning till c:a 110° G under flera timmar.
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
