Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmannabyggnader ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantmannabyggnader
Lantmannaskola
ofta lett till att dessa byggnader blivit onödigt stora,
även om vardagskomforten lämnat mycket övrigt
att önska. Även härvidlag börjar emellertid en
förändrad inställning göra sig gällande, så att
boningshusen tendera att bliva mindre och mera praktiska.
I fråga om ekonomibyggnaderna kan det vara skäl
att studera problemen ur två synpunkter.
1. Ekonomibyggnaderna ur arbetsbesparande synpunkt.
Med denna utgångspunkt bör man först och främst
sträva att göra alla transporter så bekväma som möjligt.
Det är ofantliga mängder av skrymmande och
svår-transporterade varor, som skola flyttas, som hö, halm,
otröskad säd, rotfrukter, spannmål m. m., och det är
dessa transporters förenklande, som främst satt sin
prägel på utvecklingen. För att slippa dubbla
transporter överger man ofta det gamla systemet att först lagra
säden i en loge och uppskjuta tröskningen till en
senare tidpunkt, då halmen och kärnan var för sig
transporteras till en ny lagringsplats. I stället tröskar
man säden omedelbart efter inkörningen, ibland rent
av i samband med skörden. Detta förutsätter i
allmänhet eget tröskverk och även möjlighet att torka
kärnan, om brödsäd skall lagras på gården.
Olika byggnadstyper ha utkristalliserats, där
direkttröskningen eller den bekväma tröskningen i samband
med inkörningen mer eller mindre bestämt
utformningen. I allmänhet förses de med höga skullar, till
vilka foder och strö transporteras med tillhjälp av
hiss, fläkt eller press för att med utnyttjande av
tyngdkraften efter hand distribueras ned till djuren.
Även andra lösningar kunna emellertid vara
ändamålsenliga. Sålunda finnas förespråkare för en
transport av fodret i horisontal riktning med tillhjälp av
lämpliga fodervagnar.
En sak, som tyvärr som regel försummats, är att
före projekterandet beräkna utrymmesbehovet för
gården i fråga. Varje lagringsutrymme måste ha sin
rätta storlek, om arbetet skall kunna bedrivas
rationellt. Denna fordran på utrymmesberäkning gäller
emellertid icke endast dessa utrymmen; det är lika
nödvändigt att beräkna platsbehovet för vagnar,
maskiner och redskap m. m. Det är en synnerligen dålig
ekonomi att låta dyrbara redskap stå ute i väder och
vind och misskötta sådana betyda direkta förluster
och även ökat arbete.
2. Ekonomibyggnaderna ur hygienisk synpunkt.
Ett stalls eller en ladugårds ändamålsenlighet bör
givetvis i första hand bedömas efter innevånarnas
trivsel, ty endast friska djur kunna lämna ägaren
ekonomiskt utbyte. De flesta djur ha inomhus en mycket
begränsad rörelsefrihet, och särskilt gäller detta för de
uppbundna korna, som under hela sin vintervila i
ladugården ej kunna flytta sig från den yta av c:a 2 m2,
som står till varje djurs förfogande. Det är därför
självklart, att byggnadens större eller mindre
ändamålsenlighet i hög grad kommer att avspegla sig i djurens
välbefinnande. Av denna orsak är det också i första
hand omsorgen om djurens hälsa och trevnad, som bör
diktera utformningen. Två fordringar bör man i första
hand för djurens del ställa på en byggnad, som skall
tjäna till bostad åt dessa.
a) God luft utan för hög relativ fuktighet och med
för djurens välbefinnande lämplig rörelse, som dock
under inga omständigheter får kännas som drag.
Helst bör också luftens temperatur vara den för djuren
optimala.
Denna fordran sammanhänger på det intimaste med
hur ventilationen* är ordnad och om byggnaden genom
sin utformning och sitt byggnadssätt möjliggör en
god sådan.
b) Lämpliga och väl avvägda bås-, spilt- och
boxutrymmen med möjlighet för bekväm utfordring och
renhållning.
Denna fordran kunde lika väl behandlas bland de
åtgärder, som utföras i arbetsbesparande syfte. Man
kan emellertid antaga, att alla anordningar, som
underlätta skötseln av djuren, även komma dessa till godo.
Vanligtvis är det olämpligt att vid större besättningar
placera skilda djurslag i samma rum. Utom den
därigenom ökade risken för tuberkulossmitta, innebär en
sådan anordning även mjölkhygieniskt avsevärda faror.
I små ladugårdar blir emellertid förhållandet ett annat,
och där är en sådan uppställning ofta av
värmeekonomiska skäl att förorda. Den fordrar emellertid
ordentlig ventilation och ett genomfört avloppssystem
samt noggrann renlighet. Hönsen skola under alla
omständigheter avstängas från de övriga djuren då
de äro allt för farliga smittospridare för att kunna
tolereras. G. B-r.
Lantmannaförbund, se Andelsförening.
Lantmannaförening, se Andelsförening och
Föreningsrörelse.
Lantmannaskola. Behovet av en undervisningsform,
som kunde tillgodose det mindre jordbrukets behov
av undervisning, ledde till att vissa folkhögskolor i
slutet av 1870-talet inrättade särskilda avdelningar
för teoretisk jordbruksundervisning, avsedd för elever,
som tidigare genomgått folkhögskola. Denna
jordbruksutbildning gav grunden till den skoltyp, som
benämnes L. Statsunderstöd till L. har utgått sedan
1888. Antalet skolor, som 1888 var 9, ökade och
uppgick år 1920 till 47; antalet skolor är nu 42. Med 1912
års reglemente infördes utom den dittills vanliga
skol-typen med vissa inträdesfordringar, benämnd litt. A.,
en ny form litt B. med sådan undervisningsplan att
vanlig folkskolebildning vore tillräcklig för
undervisningens tillgodogörande. Från och med läsåret
38—905197
589
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
