- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
590

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmannaskola ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lantmannaskola

Lantmäteri

1918/1919 utgick statsbidrag förutom till huvudkursen
jämväl till längre kurs och fortsättningskurs.

L. ägas av landsting, hushållningssällskap, stiftelser
eller föreningar.

Från den 1/11 1940 beräknas 45 L. vara i verksamhet.

L. har att meddela kunskap i grunderna för
lanthushållningens utövande.

Kurserna vid L. äro dels vinterkurs om minst 125
dagar, dels fortsättningskurs till vinterkursen om minst
110 dagar, dels längre kurs om minst 230 dagar, dels
ock helårskurs. Vid L. kan med Kungl. Maj:ts
medgivande anordnas såväl kortare som längre kurser än
de ovannämnda. Vid undervisningen, som skall givas
så praktisk inriktning som möjligt, skall huvudvikten
läggas på de egentliga fackämnena jordbrukslära,
husdjurslära, lantbruksekonomi samt vid vissa skolor
även skogshushållning. Vid fortsättningskursen
förekomma förutom teoretisk undervisning även praktiska
övningar. Vid fortsättningskursen och längre kursen
skall i jämförelse med vinterkursen undervisningen
åsyfta fördjupning och utvidgning av elevernas
kunskaper i sådana ämnen, som äro av betydelse för deras
framtida praktiska verksamhet.

Vid helårskursen skall förekomma både teoretisk
undervisning och praktiska övningar i
lantmannagöro-mål. Vid den praktiska undervisningen ägnas särskild
uppmärksamhet åt utbildningen av elevernas
arbets-färdighet samt förmåga att rätt bedöma och planlägga
olika arbeten.

I syfte att främja en praktisk inriktning av
undervisningen skall L. vara försedd med ett med hänsyn till
bygdens förhållanden och skolans ändamål lämpligt
skoljordbruk, vilket skall drivas i skolans regi.

För inträde i L. fordras vanlig folkskolebildning,
att hava fyllt 18 år och under minst ett år varit
sysselsatt med lantbruksarbeten.

För inträde i fortsättningskurs fordras att hava
genomgått vinterkurs eller på annat sätt förvärvat
motsvarande kunskaper.

Undervisningen är avgiftsfri, men elev bekostar själv
kost och logi under kursen. Behövande elev erhåller
understöd av statsmedel för kursens genomgående.

Lärarpersonalen och dess tillsättande, lärarråd samt
styrelse m. m., se Lantbruksskola.

L. stå under Lantbruksstyrelsens överinseende.

Statsbidrag utgår dels till lärarnas avlöning, dels
ock till skolans driftskostnader med 3 600 kronor för
vinterkurs, 1 800 kronor för fortsättningskurs och 5 400
kronor för längre kurs och helårskurs samt därjämte
5 kronor per elev och månad.

För uppförande av skolbyggnader samt bostäder för
lärare och elever kan utgå statsbidrag med 75 procent
av kostnaden. A. A-n.

Lantmannaskolornas lärarförening, Svenska, bildades
år 1918 och har till uppgift att inom området för
lantmannaskolornas arbetsfält verka för
lantbruksnäringens höjande ävensom för tillvaratagande av
föreningsmedlemmarnas gemensamma intressen. Därjämte
skall föreningen som allmän uppgift arbeta för vår
modernärings utveckling och för en sund
landsbygdskultur.

Antal medlemmar år 1939: 122. .4. A-n.

Lantmännens mjölkförsäljningsförening, se
Mjölkcentralen.

Lantmännens riksförbund, Svenska, förening u. p. a.,
bildad 1905, säte i Stockholm, är en hela landet
omfattande sammanslutning av jordbrukets
försäljnings-och inköpsföreningar. L. har till ändamål att för
medlemmarnas gemensamma räkning huvudsakligen i
kommission idka handelsrörelse med viktigare
jordbruksförnödenheter och förmedla försäljning av
medlemmarnas jordbruksprodukter. Till L. voro 1938 anslutna 20
centralföreningar, vilka hade sammanlagt 48 658
medlemmar, brukande 846 000 hektar åker. L:s
omsättning uppgick under 1938 till 77,3 millioner kronor,
varav bl. a. spannmål 23,8 millioner kronor, kraftfoder
23,3 millioner kronor och konstgödsel 21,9 millioner
kronor. G. Y-n.

Lantmätare, se Lantmäteri.

Lantmäteri är sammanfattning av de olika åtgärder,
som i lagfästa former företagas beträffande
ägomätning och jorddelning (avvittring, skifte), arealberäkning,
gränsbestämning, undersökning för t. ex.
väganläggningar och andra allmänna ändamål samt förande av
jordregistret, där varje fastighetsenhet redovisas. Själva
det tekniska fältarbetet utgör endast en detalj i L:s
uppgift som helhet. I det genom tidevarven historiskt
utvecklade rättssamhället spelar L. en betydande roll
för ordnad jordbesittning samt för ett socialt inriktat
tillgodogörande av en mångfald grundvärden och
naturtillgångar. — Sveriges L.-väsen organiserades på
Gustav II Adolfs uppdrag 1628 av Anders Bure
(Bu-ræus), vårt lands förste mera moderna kartograf
och sakkunnige rörande L. Huvuduppgiften var
under storhetstiden geometrisk kartläggning och
på ägomätning grundad skattläggning, vilket såväl
inomlands som i Finland och Balticum verksamt
bidrog att ge fast grundad svensk statsförvaltning.
Reduktionen gav L. väsentligt utvidgade uppgifter,
antalet lantmätare ökades, verksamhetsområden
bestämdes, enhetliga arbetsformer utarbetades. Ar
1683 utnämndes Carl Gripenhjelm till direktör över
lantmäteriet, som fick sitt centrala kontor i Stockholm,
»Lantmäteribacken» nära Jakobs kyrka, där det ännu
har sina lokaler. Under sexton- och sjuttonhundratalet
svarade lantmäterikontoret även för uppsättandet i
olika omgångar av landskaps- och översiktskartor

590

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free