Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmäteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantmäteri
Latrin
samt generalkartor, 1698, 1747, över hela landet, vilka
dock av militära skäl från början ej voro avsedda för
allmänheten. Under frihetstiden togs L:s uppgifter
framförallt i anspråk för det begynta storskiftets
genomförande, gränsregleringar samt astronomiska
ortsbestämningar etc. Den egentliga kartografien, den
ekonomiska såväl som den topografiska, fick under
1800-talet sina särskilda organ, sedan 1894
koncentrerade i Rikets Allmänna Kartverk. Under det centrala
ämbetsverket lantmäteristyrelsen, med en
generaldirektör som chef, sortera länsvis
lantmäterikontören (överlantmätare) med var sina jordregister och
kartarkiv samt under dessa i sin tur
distriktslantmätarna, genom vilka hos länsstyrelsen begärda
förrättningar i allmänhet handläggas. Vid lagligt
pålysta sammanträden inför lantmätare med
godemän som bisittare äger efter särskild kallelse varje
sakägare att bevaka sina intressen. Em. E.
Lantmäterikontoren, se Lantmäteri.
Lantrasfåret, Svenska, se Fårraser.
Laiitrasgetter, se Getraser.
Lantvete, se Vete.
Lapis, silvernitrat (AgN03), är ett lättlösligt salt,
som bildar vita kristaller men också kan gjutas i
smala stänger. Det användes till framställning av
speglar, elektrolytisk försilvring samt inom medicinen
framför allt som etsningsmedel. G, Dbg.
Lapphund, se Hundraser.
Lapprör, se Rör.
Lappvide, se Pil.
Larvpest, se Binas sjukdomar.
Lasering, se Målning.
Lass. Vid beräkning av arbetsmängder, skörd o. s. v.
har det alltid varit vanligt att räkna i L. Då
vagnstyper, dragarestorlek och även på en och samma vagn
L:s storlek kunna variera högst väsentligt, måste
dy-liga lassuppgifter bli mycket otillförlitliga. Då man de
senaste åren börjat använda vagnar med gummihjul,
har man därigenom kunnat öka L:s storlek till det
dubbla mot förr, vilket också måste beaktas.
På vagnar med järnbeslagna trähjul dragna av ett
par hästar räknar man med 600—1 000 kg av hö och
råg (helsäd), av vårsäd och vete (helsäd) något mera
och av halm omkr. 500 kg. Ett parlass halvbrunnen
gödsel väger omkr. 1 000 kg, halmig och obrunnen
mindre. För rotfrukter, potatis, sand och jord kan
man lättast uträkna vikten genom att mäta kistans
längd, bredd och höjd samt uträkna dess volym och
därefter med hjälp av hektolitervikterna uträkna
vikten av en full kista. På hård och jämn väg kunna
ett par hästar draga omkr. 1 500 kg netto med vanliga
hjul. Med gummihjul på vagnarna finnas exempel på
lassvikter av ända till över 6 000 kg brutto och närmare
5 000 kg netto. N-g.
Lassfångare, se Hissar.
Lassvikt, se Lass.
Lastbänk, se Virkesdrivning.
Lastningsapparat. För att påskynda och underlätta
arbetet med lastning av hö på fältet begagnas i vissa
länder (särskilt i Nord-Amerika), där klimatet tillåter,
att gräset torkas på slag och i sträng, mekanisk
anordning för hölastning. En sådan uppbäres av hjul och
Lastningsapparat. Hölastare i arbete.
tillkopplas vid lastningen bakom vagnen. Den består
till sin nedre del av en roterande vals med långa
stålfingrar, som kasta höet från strängen upp på en elevator.
Denna för höet vidare upp i vagnen. I Sverige kunna
hölastare i allmänhet icke användas vid höbärgningen
på grund av att höet vanligen måste hässjas eller
volmas. Däremot ha de börjat begagnas något för
lastning av gräs, som skall ensileras, ävensom för
lastning av halm på fält, som skördats med skördetröska.
— För lastning av virke på bil finnas L. av olika
konstruktion. De enklare av dessa ha funnit viss spridning.
I. J-n.
Laterit, se Jordmåner.
Latliyrus, se Luktärt.
Latrin eller avträdesgödsel är rik på näringsämnen
och spelar i vissa delar av världen, framför allt i Kina,
en utomordentligt viktig roll som gödselmedel.
Mängden uttömningar från en människa växlar
med mängden förtärd föda, men uppskattas i medeltal
till 50 kg träck och 500 kg urin pr vuxen person och år.
Halten av växtnäringsämnen är likaledes starkt
växlande, och allt efter födans beskaffenhet angivas
följande medeltal:
591
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
