Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livdjurshandelshygien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Livdjurshandelshygien-
för, genom att okritiskt köpa djur. — Den kännedom
en köpare kan erhålla angående hälsotillståndet i en
besättning, från vilken han ämnar köpa djur, grundar
sig i regel på de upplysningar, som säljaren lämnar.
Det torde därför, när det gäller en hygienisk reglering
av L., ej vara tillfyllest med upplysningsarbete och
råd för köpare att iakttaga försiktighet, utan det
erfordras därjämte säkerligen vissa lagbestämmelser, vilka
ålägga en säljare, att vid försäljning av livdjur uppgiva,
vad han vet om besättningens hälsotillstånd. Sådana
lagbestämmelser böra göra en säljare ansvarig för
den skada han vållar, om han medvetet lämnar oriktiga
uppgifter. Av köparen bör man således fordra, att han
iakttager försiktighet och av säljaren, att han förfar
hederligt. A". L.
Livmoder, se Könsorgan.
Livmoderframfall består i en vrängning (invagination)
av livmodern, varvid, när vrängningen nått tillräckligt
långt bak, den omstjälpta livmodern pressas ut mellan
blygdläpparna och livmodern blir hängande fram med
livmoderslemhinnan vändande utåt. Man talar om
fullständigt framfall, då hela livmodern är framfallen
och ofullständigt, då ena hornet invaginerats men icke
synes utanför b]ygdén. L. förekommer hos alla
husdjur, men mest hos ko, sugga och sto.
Som disponerande orsaker märkas otillräcklig och
långsam sammandragning av livmodern, som då är
stor och slapp och eftergivlig för tryck från
närliggande organ. Direkta orsaker äro allt, som kan
medföra starka krystningar efter förlossningens slut.
Hit hör t. ex. kvarbliven efterhörd, särskilt om denna
endast fäster i ena hornets spets. L., som alltid
inträffar de närmaste timmarna efter förlossningen, är ett
allvarligt lidande. Den framfallna livmodern kan
nämligen lätt utsättas för allvarliga skador;
cirkulationsrubbningar uppstå, varför framfallet blir ansvällt
och av fast konsistens. I vissa fall uppstår så stark
tänjning av livmoderbanden, att de stora
livmoderkärlen, som gå i dessa, brista, varvid hastigt inre
förblödning och död inträffar.
Hos ko är framfallet i de flesta fall fullständigt, och
organet hänger som en stor säck ned mot hasorna.
Stundom täckes framfallet av efterbörden, varom ej,
synas livmoderkottarna. L. kan förebyggas genom att
kon efter förlossningen får ligga med hög bakdel.
Om en ko visar anlag för framfall, bör hon vaktas till
elterbörden avgått. Har L. inträffat, bör veterinär
omedelbart tillkallas och framfallet skyddas på bästa
sätt, tills denne hinner anlända. Om L. ej utsättes
för svårare skador eller svårt infekteras, är prognosen
relativt god. Hos sto är L. mera sällsynt men farligare
och fordrar snabbare hjälp. Stoet är nämligen i regel
mycket oroligt och har svåra krystningar. Om stoet
ligger, är det bäst att försöka hålla detta liggande,
- Livmoderinflammation
och om hon ideligen vill resa och lägga sig, kan det vara
klokast att leda henne i skritt, samtidigt som
livmodern hålles väl uppe i ett rent lakan. Efter
repone-ring kan svansen användas som bördtving.
Hos sugga äro hornen långa, och oftast stjälpas båda
hornen ut, varför framfallet får stor volym. Suggan
är ofta orolig och går omkring i kätten och släpar
framfallet efter sig, varvid detta lätt skadas. Hos
sugga är L. alltid ett mycket allvarligt lidande. En
reponering är mycket svår. Livmoderbanden brista
ofta, och suggan dör lätt i chock, antingen L. reponeras
eller amputeras. N. L.
Livmoderinflammation. Med L. förstås en inflammation
i livmoderns vägg. L. kan vara akut eller kronisk.
I lindrigare fall är endast livmoderns slemhinna
angripen. I svårare fall, då processen är mera
djupgående, omfattar den även muskulaturen eller t. o. m.
bukhinnan. I vissa fall sprider sig en L. även över på
äggledare, äggstockar och livmoderband. L.
förekommer hos alla husdjur; mest utsatta äro emellertid
korna, vilket sammanhänger med de förhållanden,
under vilka dessa i regel måste kalva. Infektionen
intränger vid förlossningen, eller de närmaste
timmarna därefter genom den öppnade livmodermunnen
in i livmodern, särskilt om efterbörden ej avgått
normalt. Ett flertal smittämnen kunna åstadkomma L,
så t. ex. streptokocker, pyogenes-, koli-,
gasbrands-och stelkrampsbaciller. När det gäller infektionsskydd
vid förlossningen, är kon sämst ställd av alla våra
husdjur. Stoet får en egen tämligen rymlig box, i vilken
vanligen inlägges rikligt med rent strö; samma gäller
för sugga. Tiken får vid förlossningen i regel vara
avskild från andra hundar, och kattan försvinner
vanligen till någon avskild plats, där hon får vara
ostörd. Om kon vid tiden för kalvningen går ute på
bete, söker hon om möjligt få komma för sig själv,
avskild från de övriga djuren. Största delen av året
står kon emellertid bunden vid foderbordet och kan ej
följa sin instinkt att söka ensamheten vid
förlossningen, utan måste i regel stå kvar i ko-raden och kalva
under ogynnsamma hygieniska förhållanden. Flera
omständigheter bidraga till en mindre god
förlossningshygien såsom trång båsplats, dålig renhållning
o. s. v. Förr i tiden, när korna huvudsakligen stodo
på hemmaproducerat strå- och kärnfoder, blev
avföringen fastare och den blev liggande i en hög bakom
kon, i bästa fall i gödselrännan. Den moderna
utfodringen med mycket stora kraftfodergivor,
rotfrukter, ensilage och biprodukter från bryggeri- och
sockerindustrien medför ofta, att kornas avföring
blir mycket lös, så att den sprutar eller stänker omkring
lång väg. Härigenom blir ofta svårt att hålla kalvkons
könsdelar rena under förlossningen. I vissa fall utsättes
kalvkon för infektion genom ägarens eller skötarens
601
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
