- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
605

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Losta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lösta

Lucern

med tidiga baljväxter. — Utsädesmängden vid
rensådd beräknas till 30—50 kg/ha. »Fröets» 1 000-kornvikt
är c:a 2 g; för statsplombering kräves 96 % renhet,
90 % grobarhet, högst 1 500 ogräsfrön, därav högst 300
svårare; för kvalitetsvara äro motsvarande siffror
98, 90, 1 000 och 150. Åkeriostan är lätt att fröodia,
och fröutbytet kan beräknas till 1 200—1 500 kg/ha.

Foderlosta eller svingellosta (B. irtermis Leyss.)
är en mångårig, högvuxen art med kraftiga rotstockar
och med endast förlängda bladbärande skott. Den är
tidig, grov och rikt givande och varar i årtionden, där
den trivs, nämligen framför allt på torra, magra
sandjordar. Fröet, som numera endast sällan finnes i
handel, har en 1 000-kornvikt på c:a 3,5 g. Vid
rensådd beräknas 50 kg/ha. För statsplombering kräves
85 % renhet, 80 % grobarhet, högst 1 000 ogräsfrön,
därav högst 100 svårare pr kilogram.

Raklos t a (B. erectus Huds.), ett tämligen högvuxet,
flerårigt gräs med täta knippen av rosettskott från
krypande, korta utlöpare. Förekommer vild i södra
och mellersta Europa men är i vårt land ej ursprunglig
utan införd som fodergräs; som sådant är det av
medelmåttig kvalitet och odlas numera knappast. »Fröets»
1 000-kornvikt är 5 g; för rensådd beräknas 60 kg/ha.

Råglosta* (B. secalinus L.), är ett ogräs.

Luddlosta (B. mollis L.), en lågvuxen, luden art,
som är vanlig på torra backar och stundom uppträder
som ogräs i åkrar. H. O-d.

Lotus, se Gigel.

Lubrieator. Ur det engelska ordet »lubricate», som
betyder smörja, har ordet L. härletts. Det användes
för att beteckna en automatisk smörjningsanordning.

N—g.

Lucern, smäre (Medicago), ett baljväxtsläkte med
1-pariga blad med uddblad, små blommor i korta
klasar från bladvecken och njurliknande —
snäck-formigt vridna baljor, innehållande 1—flera frön,
påminnande om rödklöverns men avvikande från dessa
genom tydligt utböjt rotspetsanlag. Av hithörande
arter ha trenne funnit användning som värdefulla
foderväxter, nämligen den blåblommiga M. sativa L.,
blålucern och den gulblommiga M. falcata L.,
ko-smäre, båda fleråriga, samt den gulblommiga M.
lupulina, humlelucern, 1—2-årig.

Blålucern eller b 1 åsmäre har en mycket kraftig,
starkt förgrenad, lodrät pålrot, som kan nedtränga till
flera meters djup; rothalsen är »månghövdad» bärande
flera, till 1 % m höga, förgrenade, uppräta eller
ned-liggande och uppstigande stjälkar; former med verkliga
utlöpare förekomma även. Småbladens form växlar
från smalt till brett kilformig, blomfärgen från
mörkviolett till gult eller smutsgrönt. Baljan är
snäck-formigt vriden, hårig, svartbrun, lätt uppspringande,
fröet är matt mörkgult—ljusbrun!, bönformigt 2—2%

inm; 1 000-kornvikt omkr. 2 g. Korsbefruktning är
regel. — Det är icke endast bladform och blomfärg,
som växla hos de odlade stammarna av L., utan även
hela växtsättet, bladrikedomen, förgreningen,
tidigheten, fröansättningen m. m. Formrikedomen beror
främst därpå, att den hos oss odlade L. i själva verket
är en korsning mellan M. sativa L. och M. falcata L-,
den har blivit kallad M. varia Martyn eller M. media
Pers. Smala småblad och gula blommor äro
karaktärer, som den erhållit från M. falcata, vilken ger
en lägre avkastning än M. sativa men är tidigare
och härdigare än denna. M. falcata, kosmäre eller
skärklöver, förekommer vildväxande på torr, kalkrik
mark i södra och mellersta Sverige; den har nedliggande
och uppstigande stjälkar och skärformigt krökta
baljor. Redan Linné fäste uppmärksamheten på denna
arts värde som foder.

Den egentliga blålucernen (M. sativa) var odlad i
sitt hemland Persien redan flera hundra år f. Kr.;
spreds därifrån över Medelhavsländerna till Västeuropa
och kom senare även till Nordamerika. I Europa
odlas blålucernen numera mest i Frankrike och Italien
(mest satf/ya-former); utom Europa anslås arealen i
Argentina, U. S. A. och Kanada — den kallas i
nya världen alfalfa — till sammanlagt 15 mill. ha.
Blålucernen synes ha sina optimala
utvecklingsbetingelser i trakter med s. k. vinklimat, men den c dias
å ena sidan nästan till ekvatorn, å den andra till 60°
n. br. (i Sverige). — I vårt land odlades den redan i
slutet av 1700-talet, men någon nämnvärd spridning
erhöll den ej förrän i början av 1900-talet, då en
kraftig propaganda gjordes för densamma. Sedermera
inträdde en minskning av lucernarealen, men under de
senaste somrarnas rel. torra väderlek har intresset
för blålucernen åter ökats.

Vid odling i länder, där M. falcata förekom, blev
blålucernen uppblandad med denna, och på så sätt
uppkommo flera av de nuvarande stammarna, vilka kunna
sägas vara huvudsakligen M. sativa med större eller
mindre iblandning av M. falcata. Dessa stammar gå
allesamman i vårt land under namnet blålucern.
Även medvetna korsningar ha gjorts; en sådan är
t. ex. den s. k. Ultuna-lucernen, vilken på grund av allt
för stor olikformighet aldrig kommit att spela någon
roll.

Blålucernen har betecknats som den viktigaste
foderväxten. Detta gäller dock icke för Sverige. Även om
den hos oss kommer långt efter rödklöver i betydelse,
är den dock i flera avseenden denna överlägsen. Den
passar bättre än klöver för torra trakter med varma,
kalkrika jordar. Där den trivs, ger den betydligt större,
äggviterikare och kalkrikare skördar. Den är
varaktigare och kan på lämpliga jordar ligga åtminstone
5 år, under mycket gynnsamma förhållanden dubbelt

39—:

■905197

605

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free