Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luft
Luft
I en stor glaskammare lät man friska och sjuka, barn
och vuxna vistas, till dess L. blivit betydligt mera
förskämd, än vad den någonsin torde kunna bli i
ett boningsrum eller samlingslokaler. I denna L. lät
man försökspersoner vistas, och det visade sig, att
om man blott sörjde för att temperaturen i
kammaren och fuktigheten därstädes höllos låga, så inträdde
inga som helst obehag. Om man däremot ökade
fuktigheten och temperaturen, började försökspersonerna
känna tryck över huvudet, beklämning, kväljningar
och hade benägenhet att svimma. Om försökspersonerna
i detta tillstånd fingo andas frisk L. genom ett rör i
väggen, kände de ingen lättnad. Personer, som vistades
utanför glaskammaren, men genom en speciell
anordning fingo inandas den skämda L. från denna,
fingo ej några obehag. Dessa försök visa, att det ej
är inandandet av skämd L., som medför obehag,
utan sådana bero på att kroppen har svårt att i varm,
fuktig L. befria sig från överskott av värme, varför
värmestockning inträder. Obehagen härleda sig med
andra ord ej från andningsorganen utan från
värmeregleringen genom huden.
För att L. skall kännas behaglig får den ej överskrida
en viss temperatur och en viss fuktighetshalt. Om L.
är i rörelse, avlägsnas den heta L. närmast kroppen och
underlättar avdunstningen och därmed värmeförlusten
från kroppen, och vid något så när livlig
luftcirkulation kan man därför fördraga varmare och fuktigare
L. än vad man kan göra, om den är stillastående.
Även en mycket måttlig rörelse hos L. har stor betydelse
för kroppens värmeavgivande. "Vid låg temperatur
kan redan en luftrörelse av mindre än 1 cm per sekund
öka kroppens värmeförlust med över 10 %. I
boningsrum är i allmänhet luftrörelsen mycket långsam och
håller sig vid några få millimeter i sekunden. Endast
i närheten av otäta fönster el. dyl. är luftrörelsen
starkare. En luftrörelse av någon centimeter per
sekund är i allmänhet ej märkbar. Hur pass stark
luftrörelsen behöver vara för att uppfattas som drag, är
beroende på den strömmande L:s temperatur. Om
den fria inströmmande L. har 15 graders temperatur,
behövs exempelvis en hastighet hos luften av 10
centimeter per sekund för att man på känsliga hudställen,
exempelvis i ögontrakten, skall uppfatta luftrörelsen
som drag. Luftrörelsen kan alltså ha en ingalunda
oväsentlig betydelse för kroppens värmeavgivande,
utan att den behöver vara märkbar. I nedanstående
tabell lämnas uppgift över de kombinationer av övre
gränser för fuktighet, rörelsehastighet hos L. och
temperatur, som kunna fördragas utan obehag.
Exempelvis, om L. till 50 % är mättad med fuktighet, kan man
fördraga en temperatur av 18,9 grader i stillastående
L. och av 24,1 grader vid en rörelsehastighet av 3,5
m/sek.
Tabell över kombinationer av fuktighet, temperatur
och luftens rörelsehastighet, som utgöra övre gränser
för den s. k. behaglighetszonen.
Relativ fuktighet Vindhastighet per sekund
0 0,5 m 1,5 m 3,5 m
20 %...... 20,0° 21,4° 23,3° 25,0°
50 %...... 18,9° 20,3° 22,5° 24,1°
100 %...... 17,2° 18,6° 20,8° 22,8°
Med hänsyn till de fakta, som vi ovan redogjort för,
kanske man frestas att dra den slutsatsen, att L:s
beskaffenhet är skäligen likgiltig ur hälsosynpunkt.
Blott man håller en något så när lämplig temperatur,
borde man ju kunna vistas i nästan vilken L. som
helst. Fullt så enkel är emellertid knappast situationen.
Först och främst må erinras om att även om den fria
L. i allmänhet är tillfredsställande ur hälsosynpunkt,
det dock finns tillfällen, som utgöra undantag från
denna regel. Ett exempel, som i framtiden säkerligen
kommer att få mera betydelse än nu, är att L. på
starkt trafikerade gator från automobiler kan
tillföras koloxid i sådan utsträckning, att den blir giftig.
Koloxiden är ju i motsats till kolsyran ett
jämförelsevis starkt gift. L., som innehåller 0,4 % koloxid,
medför död, om den inandas ungefär en timme. Bakom en
bensinbil har man funnit, att L. kan innehålla 0,06 %
koloxid på 1 meters avstånd och 0,02 % på 10 meters
avstånd. Poliskonstaplar, som i amerikanska
storstäder tjänstgjort i gatukorsningar med livlig trafik, ha
efter arbetets slut klagat över huvudvärk, kväljningar,
mattighet m. m. och vid undersökning av deras blod
har man funnit en koloxidhalt, som visat, att
symtomen berott på koloxidförgiftning. Det är klart att
personer, som nödgas vistas i rum, belägna vid sådana
trafikpunkter, också ibland böra kunna få obehag
på grund avL:shalt av koloxid. I garage kan
koloxidförgiftning lätt inträffa. Om motorn är i gång bildas
snabbt stora mängder koloxid. Gengasbilar äro
särskilt farliga, därför att gasbildning kan försiggå,
även då motorn ej är i gång. — Att den yttre L. också
kan få en dålig beskaffenhet på grund av giftiga
gaser från fabriker o. dyl. är naturligtvis en ingalunda
otänkbar möjlighet. Som regel vidtar man emellertid
vid sådana fabriker speciella åtgärder, som förhindra,
att gift tillföres L. En olägenhet, som kanske är
viktigare, därför att vederbörande i eget intresse ej på
samma sätt motarbetar den, är att från fabriker L. kan
tillföras illaluktande ämnen, vilka, om också ej direkt
hälsofarliga, dock utgöra ett obehag för omgivningen.
Ur allmän trevnadssynpunkt är det emellertid av
väsentlig vikt, att betryggande åtgärder vidtagas.
Känsliga personer kunna av illaluktande ämnen få
609
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
