Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lägenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lägenhet
Lök
Lägenhet. I jordeboken upptagas en del vanligen mindre
fastigheter såsom skattlagd L. utan mantal till
skillnad från hemman. Liksom dessa hava de eget
upplägg i fastighetsboken*. Såsom L. betecknas även en
från stamfastigheten för alltid gjord avsöndring (se
Jorddelning) eller ett blott under nyttjanderätt
upplåtet område (jfr Ensittarlagen). Slutligen utgör L.
tillbehör till hemman, såsom fiske, vattenfall,
grus-och torvtäkt m. m. Å. E-d.
Läkegro, se Groblad.
Länd, se Exteriörbedömning.
Längsbygge, se Biskötsel.
Längsdränering, se Torrläggning.
Länkliarv, se Harvar.
Läns, se Flottning.
Länsa, se Flottning.
Länsagronom. Innan de med statsbidrag avlönade
jordbrukskonsulentbefattningarna inrättades,
omhän-derhades den konsulterande verksamheten på
jordbrukets och husdjursskötselns områden av L., vilka
avlagt examen vid lantbruksinstitut. A. A—n.
Länsfiskeritjänstemän, Sveriges, Föreningen, se
Föreningen Sveriges länsfiskeritjänstemän.
Länsjägmästare, se Skogsvårdsstyrelser.
Länsträdgårdsmästare, se Trädgårdskonsulent.
Länsveterinär, se Veterinär.
Lärksopp, se Rörsopp.
Lärkträd (Larix) är ett barrträdssläkte, som utmärkes
av mjuka, endast över sommaren kvarsittande barr,
ordnade kransvis i toppen av korta dvärggrenar, som
nedanför årets barrkrans bära tätt sittande ringformiga
ärr efter de föregående årens barr. Även på
långgrenarna finnas dock barr, som sitta ordnade i spiral.
Någon inhemsk representant har släktet icke hos oss,
men en av dess arter, den europeiska lärken (L.
decidua eller europaea) infördes dock i vårt skogsbruk
redan under slutet av 1700-talet och är det
främmande träd, som för detta fått den största betydelsen.
Kottarna äro vid mognaden brunaktiga med räfflade,
föga håriga fjäll. Dess hemland utgöres av mellersta
Europas bergstrakter. Europeisk L. kan med fördel
planteras upp i mellersta Norrland. Sibirisk L. hör
hemma i nordöstra Ryssland och västra Sibirien.
Kottefjällen äro hos denna nästan oräfflade och
rostbrunt ulliga. Den inkom till oss ungefär ett århundrade
senare än den europeiska, och den anses gå väl till
upp genom Norrland men ej i landets sydligare delar.
En tredje art, det japanska L., passar endast för
landets sydligare delar och är av ringa betydelse. L.
visar snabb tillväxt och ger i samband därmed god
avkastning. Emellertid spelar fröets härstamning en
stor roll, ty i vissa trakter är trädet visserligen
rak-vuxet och välutvecklat, i andra däremot benäget att
bli krokigt och mindre användbart, särskilt då det
odlas utanför sin hemtrakt. L. har ganska stora
anspråk på jordens beskaffenhet, om det, skall kunna
utveckla sig snabbt och väl. Virket, som redan tidigt
visar stark kärnvedsbildning, är elastiskt och
varaktigt, lämpligt till pålverk och husbyggnad, till
ledningsstolpar, sliprar och props. I parker äro L_
vackra prydnadsträd. H. G. S.
Lättliarv, se Harvar.
Lättlera, se Jordarter.
Lödtenn, se Metall.
Löjtnantshjärta, blomsterlyra (Dicentra spedabilis)
vallmofamiljen, är en saftig, oftast över % m hög ört,
som för de prydliga, hj ärtlika blommornas skull sedan
länge varit omtyckt i våra trädgårdar ända upp i
Norrland. Den upprätta rotstocken låter sig lätt dela.
Även en något mera småvuxen art, D. formosa,
planteras ganska allmänt. H. G. S.
Lök är en i allmänhet underjordisk bildning,
sammansatt av ett stamparti och ett antal blad, lökfjällen.
Stamdelen bildar bottenpartiet i L. och visar
skiv-eller linsform. Fjällen äro till större delen tjocka,
köttiga och rika på näring, dock med undantag av
de yttersta, som bruka vara torra och tunna. Dessa
senare tjäna som skydd mot uttorkning och angrepp
för de inre saftiga. En L. är ett organ för överlevande
av en ogynnsam period, oftast en torrtid, varför
lökväxter äro synnerligen vanliga i stepptrakter, men det
kan också gälla en vinter, såsom fallet är med de
jämförelsevis fåtaliga på detta sätt utrustade arterna i vår
flora. L. kan också innesluta ett anlag till blomma
Lök. Fig. 1. Längdsnitt genom en hyacintlök. Över
stamdelens spets synes anlaget till blomställning.
616
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
