Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marknadslära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marknadslära
Martorn
fika marknadsinstitutioner eller marknadsorgan. I M.,
som är ett mera vidsträckt begrepp, kan såväl
handelsteknik som företagsekonomi åtminstone delvis
ingå. M. betraktar avsättningsfrågorna och
varuomsättningen mera utifrån allmänna synpunkter samt
är övervägande ekonomisk-analytisk. M. är under
det något oegentliga namnet handelslära företrädd av
speciallärare vid vårt lands Lantbrukshögskola.
Därmed har ett första steg tagits mot det ökade
uppmärksammande av M., som denna ej minst på
jordbrukets område och ur jordbrukets synpunkt förtjänar.
G. Y-n.
Markreaktionen (jfr Reaktion) bestämmes dels av det
modermaterial, ur vilken en jordmån uppstått, dels
av de jordmånsbildande processerna. Sålunda äro
jordar, vilka uppstått t. ex. av gneiser och graniter,
övervägande sura, medan jordar utbildade på silurisk
grund ha alkalisk reaktion. Jordmånsbildningen kan
inverka förändrande på reaktionstalet t. ex. genom
att järn och aluminium eller kalk utlakas ur marken.
Jämför podsolering under rubrik Jordmåner. Angående
kalkningens inverkan på markreaktionen, se Kalkning.
Angående markreaktionstalets bestämning, se
Jordanalys. Y. G-n.
Markräntcprincip, se Skogsränteprincipen.
Marktäekninjj, markens täckande med halm,
potatisblast eller liknande material i syfte att befrämja
växtligheten. M. av övervintrande gröda kan verka
skyddande vid starka växlingar mellan dags- och
natttemperatur, men i allmänhet är M:s
fuktighetsbevarande verkan av största betydelse. M. är därför
särskilt värdefull på torra jordar, under torrår etc.
M. förorsakar vidare en temperaturökning i själva
täckskiktet och under våren, då värmen ännu är i
minimum, verkar M. av denna orsak befrämjande på
växtligheten. Det har gjorts gällande, att M. skulle
inverka särskilt fördelaktigt på mikroorganismernas
verksamhet i marken. Så är emellertid ej alltid fallet,
i det att M. såsom sådan i allmänhet synes vara av
ringa betydelse för markens mikroflora och -fauna.
Det är i stället i första hand M:s inverkan på
markfuktighet och -temperatur, som är av utslagsgivande
betydelse härför. Användes M. på en torr jord,
varigenom dess vattenhushållning förbättras, gynnas
därmed mikroorganismernas verksamhet. Om jorden
däremot redan utan M. har optimal fuktighet och
denna ytterligare ökas genom M., så minskas därmed
mikroorganismernas aktivitet. Vid M. med
näringsrikt material, spelar givetvis den därav betingade
näringstillförseln en viss roll. Tidigare synes M. med
ris och senare med halm av ärter ha varit ganska
vanlig i vårt land men kom så småningom ur bruk.
På senaste tid har emellertid M. upplevat en renässans,
i det att M. av betesmark kommit mer och mer till
användning, och detta med ali rätt. M. av beten
medför nämligen ej endast förut nämnda fördelar, utan
därtill kommer, att den befrämjar uppkomsten av en
tät gräsmatta samt att M:s tendens att gynna växtens
vegetativa utveckling mer än dess generativa vid M.
av beten är fördelaktig, under det den för mognande
gröda kan innebära en avgjord nackdel. G. T-n.
Markvätska, benämning på det i marken förefintliga
vattnet med däri lösta beståndsdelar. Vattnet indelas
med hänsyn till sin förekomst i marken i olika grupper.
Sålunda är en del av vattnet bundet direkt till
jordpartiklarnas yta med krafter av osmotisk och elektrostatisk
natur. En annan del är bundet i jorden i mellanrummen
mellan jordpartiklarna medelst kapillärkraften. En
tredje del är slutligen fri och sjunker därför till följd
av tyngdkraften nedåt i marken, tills ett
ogenomsläpp-ligt lager kommer i vägen, varvid en grundvattenyta
bildas. Det vid partiklarnas yta bundna vattnet torde
till följd av sin hårda bindning ha föga betydelse för
vegetationen. Kapillärvattnet däremot spelar en
mycket viktig roll för växternas vattenförsörjning.
Även grundvattnet utnyttjas av växterna, dels direkt
därigenom att växtrötterna nå ned till
grundvattenytan, dels indirekt, därigenom att grundvattnet till
följd av kapillärkraften stiger upp ett stycke i marken
och där upptages av växterna såsom kapillärvatten.
M:s innehåll av lösta beståndsdelar utgör växternas
näringsämnen. Y. G-n.
Marmor, se Kalksten.
Marmorerat kött, se Köttkvalitet.
Marskland, av det tyska Marschland, kallas en typ
av lågland särskilt vid Tysklands nordsjökust samt i
Holland. M. anses kunna uppkomma på två sätt,
nämligen antingen genom landsänkning eller ännu
vanligare genom inverkan av ebb och flod. Det senare
inträffar på grund av att floden för med sig siam,
som delvis blir kvar på en långgrund kust. Om sedan
gräsvegetation infinner sig, fasthålles ännu mer
siam, och så småningom blir området utfyllt till
högvattennivån, och består då av flacka, ofta
översvämmade marskängar. Om ett sådant område omgärdas
med vallar samt torrlägges, erhålles ett ofta fruktbart
åkerbruksland. På så sätt ha stora jordbruksområden
frambringats i Holland, s. k. polder. S. E-n.
Martall, se Marbuske.
Martingal. Därmed avses en läderrem, som från
buk-gjorden löper mellan en hästs framben och tudelad
når upp till tyglarna, vilka löpa genom ringar däri.
Avsikten med M. är att vid ridning eller körning
utöva en bättre kontroll över hästens huvudrörelser
och särskilt hindra den att höja huvud och hals,
exempelvis i samband med stegring. E. Å-m.
Martorn, se Tistel.
631
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
