Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maskinmjölkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maskinmjöl kning
Materie
skall sköta, blir rätt avvägt. Har han för många
maskiner, riskeras, att några komma att sitta på juvret
onödigt lång tid, varigenom detta kan skadas. Har
han för få, utnyttjas ej hans arbetskraft ordentligt.
Som en rätt allmängiltig norm torde gälla, att en man
skall hinna sköta fem maskiner. Vid mindre antal
kan han samtidigt med mjölkningen sysselsättas även
med annat arbete t. ex. eftermjölkning, varvid han
bör hinna sköta tre maskiner och samtidigt eftermjölka.
Eftermjölkning för hand följer i allmänhet M.
Avsikten härmed är emellertid mindre att mjölka ur
kojuvret — det gör maskinen fullt tillräckligt — än
att utgöra en kontroll på juvrets beskaffenhet. Då
detta arbete är rätt tidskrävande, har man på en del
håll börjat inskränka eller helt frångå eftermjölkning.
Härför fordras dock, att juvren äro fullt friska. Rätt
utförd kan M. fullt ersätta handmjölkningen utan
men vare sig för kornas hälsa eller produktionsförmåga.
Mjölken har dessutom större förutsättningar att
tillfredsställa nutida hygieniska krav, när den utvunnits
på maskinell väg än för hand. B. E-dh.
Maskin- oeh redskapsprovning. Statens maskin- och
red-skapsprovningsanstalt, Ultuna, Uppsala,utför på
lämpliga platser provning av lantbrukets maskiner och
redskap. Redogörelser för dessa provningar avfattas dels i
en fullständig upplaga, betecknad med A, dels i en
förkortad upplaga, betecknad med B. A-upplagan tryckes
i regel icke. Redogörelser för provning av
mejerimaskiner utgivas som särskild upplaga, betecknad med M.
Vid prenumeration erhåller prenumeranten samtliga
årets provningsredogörelser, uppl. B. Då dessa
redogörelser äro den tillförlitligaste källan för att utröna
en maskins användbarhet och värde, bör lantbrukaren
i större utsträckning, än som hittills varit fallet,
anskaffa och ta del av dem, då det gäller inköp av
nya maskiner. Äldre provningsredogörelser kunna i
mån av tillgång erhållas från anstalten, vilken även
tillhandahåller register över provningsredogörelserna.
N-g.
Maskintorv, se Bränntorv.
Maskregn, se Hoppstjärtar.
Maskros (Taraxacum) är ett släkte bland de
korgblomstriga, som har endast tunglika blommor. Örten
har en kraftig och djupgående pålrot och en rosett av
vanligen ganska djupt parflikade blad, ur vilken höja
sig ihåliga bladlösa stänglar, uppbärande stora huvuden
av gula blommor. Man har förr blott urskilt en i hela
Europa allmän art, T. officinale, men genom senare
tiders noggrannare undersökningar är numera klarlagt,
att under denna dolde sig hundratals arter, visserligen
skilda genom till synes obetydliga karaktärer men
likväl strängt avgränsade från varandra. De förekomma
också på ganska skilda växtplatser ända upp i fjällen.
På senare år ha en del av dessa M. börjat spela en
framträdande roll som ogräs, och i en del trakter ser
man allmänt ängar och vallar helt gula av dem under
blomningstiden på försommaren. Som de ej ogärna
avbetas av kreaturen, är olägenheten härav kanske
icke så stor, men med sina hårpenslar flyga nötterna
massvis omkring, så att de innästla sig i trädgårdarna,
där de givetvis äro synnerligen ovälkomna.
Maskrosrötter användes under förra världskriget som
kaffesurrogat. H. G. S.
Massaproduktion, se Tillväxt, skogens.
Massatillväxt, se Tillväxt, skogens.
Massaved, se Pappersmasseved.
Massurval, se Växtförädling.
Masteträd, se Storverksträd.
Mastit, se Juversjukdomar.
Masurbildning i lövträds ved utgör en fläckvis
brun-färgning. Den kan uppstå genom att brunfärgade
märgstrålar utbildas i veden eller därigenom, att
adventivknoppar (sovande knoppar) utvecklas, kring
vilka årsringarna få ett sammanträngt och slingrande
förlopp. Masurvirke, som förekommer i synnerhet
Masurbildning hos björk.
hos björk och lönn, gör veden svårkluven och hård.
Till följd av hårdheten antager virket vacker
polityr och får genom vedtrådarnas slingring och olika
mörka färgning ett egendomligt utseende, vilket allt
gör det till eftersökt virke för maskin- och
möbelsnickeri samt svarvning. Ii. L-k.
Masurbjörk, se Björk.
Materie består antingen av organiska ämnen eller
oorganiska ämnen eller en blandning av båda. AH M.
är dessutom uppbyggd av grundämnen*, metaller
eller metalloider, som oftast uppträda två eller flera
tillsammans i form av s. k. kemiska föreningar.
Betecknande för de kemiska föreningarna är, att deras
egenskaper helt och hållet kunna avvika från de
grundämnens egenskaper, av vilka de bildats. O. S—g.
634
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
