Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mejeristadga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mejeristadga
Melon
mejeri och dessutom hava genomgått fortbildningskurs
för mejeripersonal.
Bestämmelser ang. läkarundersökning av
mejeripersonal samt formulär till läkarintyg hava utfärdats
av K. Lantbruksstyrelsen i kungörelse den 15/7 1938
(n:r 7). E. C—g.
Mejeristatistik. Varje mejeriidkare är enligt
bestämmelserna i Sv. Förf. n:r 358/1913 skyldig att avgiva
statistiska uppgifter. Dessa skola avlämnas enligt
fastställt formulär fore den 1 mars varje år till
magistrat i städerna och till landsfiskal å landsbygden.
E. C-g.
Mejeristföreningar, lokala sammanslutningar för den
mejeriskoleutbildade personalen med ändamål att
verka för mejeristkårens sammanhållning och dess
höjande i mejeritekniskt och ekonomiskt avseende.
Antalet lokala mejeristföreningar är 21. E. C-g.
Mejeristföreningen, Svenska, stiftad 1908, är en
huvudorganisation för rikets mejerister med ändamål att
verka för mejeristkårens sammanhållning och höjande
i socialt och ekonomiskt hänseende samt att i
allmänhet främja mejerihanteringens utveckling. Till M. äro
anslutna 21 lokala mejeristföreningar. Antal
medlemmar 913 (år 1940). E. C-g.
Mejeritekniska Föreningen, sammanslutning av
personer med mejeriteknisk utbildning med ändamål att
verka för mejerihanteringens utveckling och att hävda
forskningens betydelse. Antal medlemmar 1940 128 st.
E. C-g.
Mejhand, se Lie.
Mejning. I södra Sverige användes allmänt ordet M.
i stället för skärning av säd. N-g.
Mejrani (Majorana hortensis, fam. Labiatae) är en liten
ett- eller tvåårig gråluden ört med små läppformiga,
vita eller rödlätta blommor i täta knippen i toppen.
Den hör hemma i medelhavsländerna och är en
gammal, fortfarande mycket använd och allmänt odlad
kryddväxt. Hela växten är rik på eterisk olja, som ger
den en om timjan påminnande arom. H. G. S.
Mekanisk jordanalys, se Jordanalys.
Mekanisk sönderdelning, se Foderberedning.
Mekonium, se Tarmbeck.
Melampyrum, se Skepling.
Melass, se Fabriksavfall.
Melassfoder. Detta foder är en blandning av melass
(se Fabriksavfall) och kraftfoder. Normalt M. är en
blandning av 50 % melass, 35 % vetekli och 15 %
palmkärnmjöl. Det finns också ett M. jör hästar,
som innehåller 50 % melass, 35 % rågkli och 15 %
vetekli. Normalt M. innehåller 14—15 % råprotein,
men endast 8 % smältbar äggvita på grund av melassens
höga amidinnehåll. Av detta foder åtgår det 1,20—
1,25 kg per fe (g), som innehåller c:a 100 g smältbar
äggvita. M. för hästar är icke fullt så äggviterikt som
det normala M., men dess fodervärde är detsamma.
M. bör användas tillsammans med annat kraftfoder
i begränsade givor. F. J-l.
Mclefår, se Fårraser.
Melilotus, se Sötväppling.
Melioration, se Grundförbättring.
Mellanaxel, se Axel.
Mellangröda kallas en gröda, som inskjutes mellan två
huvudgrödor i en växtföljd*; i den mån detta
förekommer i vårt land, är det vanligen en snabbväxande
foderväxt, t. ex. stubbrova, som följer omedelbart
efter (= efterkultur) en tidigt skördad strå- eller
trind-säd. M. förekommer emellertid i mycket liten
utsträckning hos oss. I större delen av landet är
vegetationsperioden alltför kort, och i sydligaste delen av landet
behöves tiden efter skörden för bearbetning av jorden,
sedan trädan här kommit ur bruk. Inom
trädgårdsbruket och under mildare luftstreck, särskilt där
fältmässig odling av köksväxter förekommer i den
vanliga cirkulationen, är odlingen av M. satt i system.
II. O-d.
Mellangärde, diafragma, skiljeväggen mellan
bröst-och bukhålan, är en tunn, senig muskel, som från
ländkotorna sträcker sig snett framåt-nedàt till
skovelbrosket vid bröstbenets bakre ände (se Andning).
1. J-n.
Mellankultur kan i vissa fall sägas vara en form av
mellangröda, dock med den skillnaden, att båda grödorna
under en tid samtidigt växa på samma yta.
Förekommer hos oss endast inom trädgårdsbruket och vid
fältmässig köksväxtodling. Så kan man t. ex. så
morötter i höstsäd och erhåller då under ett år både
en sädesskörd och en rotfruktsskörd. I smärre
trädgårdar brukas det även i vårt land, att spenat, dill,
rädisor m. m. sås mellan kålplantorna. Härför kräves
naturligtvis en god ogräsfri jord, eftersom rensning
och häckning försvåras. Vanligt är att ha en M. av
ettåriga köksträdgårdsväxter eller jordgubbar mellan
fruktträden, särskilt medan dessa ännu äro unga.
Användandet av M. innebär givetvis det mest intensiva
utnyttjandet av jorden, men det ställer mycket stora
krav och utdömes av många odlare. H. O-d.
Mellanlera, se Jordarter.
Mellanras, se Avelsmetoder.
Melon (Cucumis melo L., Cucarbitacae) är mycket
gammal i kultur. Det antages, att den härstammar från
Indien. Den finnes i ett flertal former, som dock äro
så inkorsade med varandra, att det ofta är svårt att
avgöra, om en sort tillhör ena eller andra typen. Numera
skiljer man huvudsakligen endast mellan gul- och
grönköttiga. De senare giva oftast mindre skörd men äro
sötare och av bättre kvalitet. De gulköttiga giva
större skördar och äro lättare att försända. Deras skal
641
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
