Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkbakterier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mjölkbakterier -
olika arter, av vilka bland laktokockerna märkas den
vanliga surmjölksbakterien (Streptococcus lactis),
grädd-syrningsbakterien (Streptococcus cremoris) (se Smör),
de i djurens grovtarm vanliga mjölksyrebakterierna
(Streptococcus faecium och Str. bovis) m. fi.
Slembildande varieteter av Streptococcus lactis äro verksamma
vid framställandet av tätmjölk. Bland de
långstav-formiga märkes Thermobacterium helveticum, som är
av särskild vikt vid beredningen av Emmenthalerost
och som i stora mängder finnes i kalvarnas löpmage.
Denna och andra laktobaciller, såsom Streptobact.
casei, utmärka sig för att sönderspjälka äggviteämnen
under bildning av aminosyror och hava därigenom stor
betydelse för särskilt de hårda ostslagens
mognadsprocess.
Jämte de nu nämnda luftälskande (aeroba, se
Bakterier) eller fakultativt anaeroba bakterierna förekomma
även ehuru sällan strängt anaeroba, vilka i mjölk
förorsaka genomgripande förändringar, men som
blott ytterst sällan i oupphettad mjölk komma till
utveckling, emedan deras sporer ej gro vid sur reaktion.
Sådana äro den orörliga smörsyrebakterien (Bac.
saccharobutyricus immobilis) och den förut omtalade
förruttnelsebakterien Bac. putrificus.
Slutligen kan i mjölken förekomma från djuret
själv härrörande eller utifrån inkomna
sjukdoms-alstrande bakterier, som sprida difteri, tyfus, tuberkulos,
mjältbrand, juverinflammation, kastsjuka m. m.
Av M. äro, som av det nämnda framgår, en del
skadliga, i det att de förorsaka mjölk- och smörfel samt fel
vid ystning och under ostens mognad eller t. o. m.
sjukdomar, andra åter — de egentliga
mjölksyrebakterierna — äro dels nyttiga genom att de hämma
skadliga bakteriers verksamhet och tagas dels direkt i
tjänst vid beredning av surmjölk och speciella
surmjölks-preparater (filmjölk, yoghurt), smör och ost (se Mjölk.
Smör och Ostberedning). Bakterieflorans beskaffenhet
kan i väsentlig mån regleras genom värmegraden, i
det att följande äro verksamma:
under 5° fluorescenta bakterier (Bact. fluorescens
och andra);
5—10° desamma, jämte proteusbakterier (Bact.
vulgäre och Bact. Zopfii), mikrokocker, alkalibildande
kortstavar;
10—15° laktokocker, som undantränga de övriga,
samt en del aeroprøesbakterier;
15—30° huvudsakligen laktokocker, varibland
övervägande Streptococcus lactis;
30—40° utom laktokocker även coli- och
aerogenes-bakterier samt laktobaciller;
över 40° laktobaciller samt mjölksockerförjäsande
jästsvampar. Granskad R. N-n.
Mjölkbedömare, se Mjölkbedömning.
- Mjölkbedömning
Mjölkbedömarekurs. Statsunderstödd utbildningskurs
för mjölkbedömare avser att bereda teoretisk
undervisning och praktisk övning åt personer, som önska
utbilda sig till mjölkbedömare med uppgift att i mejeri
verkställa undersökningar angående mjölkens fetthalt,
hygieniska beskaffenhet och lämplighet för beredning
av mejeriprodukter, ävensom att meddela de
anmärkningar och råd, vartill sådan undersökning kan
föranleda.
Utbildningskurs, som pågår i 3 veckor, förlägges till
mejeriskola eller annan lantbruksundervisningsanstalt,
där tillgång till mejeri finnes.
För att antagas till elev i M. fordras att hava med
godkända vitsord genomgått statsunderstödd
mejeriskola eller statsunderstödd kontrollassistentkurs jämte
minst 2 månaders mejeripraktik. Undervisningen är
fri, men elev bestrider själv kostnaden för kost och logi.
Kungl. Maj:ts reglemente för statsunderstödda
utbildningskurser för mjölkbedömare: Svensk
författningssamling 329/1930. A. A-n.
Mjölkbedömning. Då mjölkens kvalitet är av betydelse
ej blott för dess värde såsom konsumtionsmjölk utan
även för de av mjölken beredda produkternas kvalitet,
bedömes och kontrolleras mjölkens egenskaper vid
ankomsten till mejerierna. Denna bedömning kan
verkställas av mejeriets personal, men än lämpligare är
dock, att den utföres av opartisk person, s. k.
mjölkbedömare. För bedömningens utförande bildas då en
mjölkbedömningsförening, vilken anställer
mjölkbedömare, som reser från mejeri till mejeri enligt
resplan, soin fastställes av opartisk person. Då
undersökning av mjölken från en och samme leverantör skall
ske miiist 2 helst 4 gånger pr mån., hinner varje
mjölkbedömare utföra bedömning på 6—12 mejerier.
Mjölkproven, som tagas av den väl omblandade mjölken,
hällas upp i numrerade, rena, torra glasflaskor.
Mjölkbedömaren undersöker fetthalten och kvaliteten av
varje leverantörs mjölk. Kvaliteten undersökes med
avseende å lukt och smak, renhet samt bakteriehalt.
Mjölkbedömningsförening kan vid starten erhålla
organisationsbidrag enligt bestämmelserna i Sv. Förf.
nr 328/1930.
Mjölkens lukt bedömes omedelbart, sedan locket
avta-gits från transportflaskan. Smakprov tages antingen i
samband med luktprovet eller från vågskålen. Med
ledning av dessa prov indelas mjölk i tvenne klasser.
Mjölk, som är behäftad med tydligt framträdande
lukt- och smakfel (se Mjölk), hänföres till klass II,
annan mjölk till klass I.
Mjölkens renhet kontrolleras genom silningsprovet.
Med en särskild provare av glas upptages från flaskans
botten ett mjölkprov på 250 cm3, som filtreras genom
bomullsfilter, varvid grövre föroreningar fastna på
filtret. Med hänsyn till smutshalten indelas mjölken i
650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
