Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkbedömning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mjölkbedömning
Mjölkens behandling
tvenne klasser, den ena för rent filter, den andra för
smutsigt filter.
Mjölkens bakteriehalt undersökes med
reduktas-provet och grundar sig på att mjölken innehåller ett
reducerande enzym, reduktas, som avfärgar
metylén-blått och att avfärgningen står i tämligen direkt
förhållande till mjölkens innehåll av mikroorganismer.
Ju fortare avfärgningen sker, ju flera bakterier finnas i
mjölken. Provet utföres å 20 cm3 mjölk, vartill sättes
0,5 cm3 metylénblåttlösning. Provet nedsattes i
vattenbad och temperaturen hålles konstant vid 38 à 40°.
Efter avfärgningstidens längd klassificeras mjölken i
3 à 4 klasser enligt följande:
klass I avfärgningstid längre än 5 % tim. (god mjölk)
» II » 2—5% tim. (medelgod mjölk)
» III » 20 min.—1 tim. (dålig mjölk)
» IV » kortare än 20 min. (mycket
dålig mjölk).
Bestämmelser om M. och mjölkens betalning efter
dess hygieniska beskaffenhet (se Mjölklikvid) äro
utfärdade av Statens Mjölknämnd den 10/1 1935 och
skola lända till efterrättelse för mejerier, som önska
erhålla prisutjämningsbidrag. E. C-g.
Mjölkbedömninflsförcning, se Mjölkbedömning.
Mjölkcentralen, lantmännens
mjölkförsäijningsför-ening, u. p. a., stiftades 1915 och är numera medlem
av Svenska mejeriernas riksförening. Dess
verksamhetsområde är Stockholms, Södermanlands,
Uppsala, Västmanlands och Östergötlands län. Styrelsen
har sitt säte i Stockholm. År 1941 var antalet
medlemmar 22,552 med 70 mejerier och
uppsamlingsställen, representerande 210,558 kor. G. Dbg.
Mjölkdistribution, se Mjölkförsäljning.
Mjölkdrivande medel, se Mjölksekretion.
Mjölkens behandling på produktionsplatsen är av
största betydelse för mjölkens kvalitet och hållbarhet.
Den skall ske i ett särskilt mjölkrum, avsett för
mjölkens silning och nedkylning. Mjölkrummet får ej äga
direkt förbindelse med ladugården och i möjligaste
mån hava ett för lukt från gödselstaden skyddat läge
samt ha god ventilation och dagsljusbelysning. Golvet
göres av cement, väggar och tak skola vara lätta att
rengöra samt isolerande mot värme och kyla. I
ladugården och mjölkrummet skall gott vatten finnas i
riklig mängd. Intill mjölkrummet skall finnas ett
diskrum, som kan utgöra förbindelserum mellan
mjölkrum och ladugård. I diskrummet rengöras och förvaras
mjölkkärlen.
Mjölkkärlens rengöring bör ägnas särskild
uppmärksamhet. En dåligt rengjord mjölkspann kan öka
mjölkens bakteriehalt med över 400 000 bakterier per cm3,
men samma spann efter god rengöring och kortvarig
ångning ökar bakteriehalten med cirka 50 000, under
det att bakterieantalet ökas blott med cirka 800, om
spännen ångats 5 min. Den förnämsta orsaken till
större eller mindre bakteriehalt i mjölken är alltså
mjölkkärlens bättre eller sämre rengöring. Varje kärl,
varmed mjölken kommer i beröring, medför ökning av
bakterieantalet i mjölken. Detta illustreras av följande
undersökningsresultat:
Antal bakterier pr cm3 mjölk
Försök I Försök II
Omedelbart efter mjölkningen 14 400 19 000
Efter upphällning i ett andra kärl .................... 19 400 28 000
Efter passerandet av kylare . 21 600 38 000
Efter uppsamlandet i ett tredje 21 400 78 000
Efter fyllning i transportflaska 35 000 162 000
Mjölkspannar, silar, transportflaskor m. m., som
användas för mjölkens transport och förvaring, skola
vara väl förtenta och rostfria.
Mjölkens silning. Partiklar, som inkomma i mjölken
vid mjölkningen, böra omedelbart efter mjölkningen
avlägsnas genom mjölkens silning eller filtrering.
Därvid avlägsnas emellertid endast grövre, för blotta
ögat synliga föroreningar, under det bakteriemängden
knappast minskas annat än med de bakterier, vilka
äro inkapslade i de grövre föroreningarna. Vid silning
i ladugården bör alltid vaddfilter (bomullsfilter)
användas. Silén består därvid av en övre metalltrådssil.
Vaddfiltret är täckt av en skyddskåpa med öppningar
vid sidorna, så att mjölken ej störtas ned på den
underliggandevadden. Denna hålles i sitt läge av
metalltrådsbrickor på båda sidorna.
Mjölken kyles omedelbart efter silningen till låg
temperatur för att hämma bakteriernas utveckling. Av
praktiska skäl och för att spara på kylmedel, nöjer man
sig i allmänhet med nedkylning till 8 à 10°.
Kylningen verkställes antingen genom användandet av
särskilt konstruerade ladugårdskylare eller genom att
nedsänka transportflaskan, vari mjölken förvaras,
i kallt vatten med eller utan is. Ladugårdskylarna
bestå av veckad stålplåt, varä mjölken rinner på
yttersidan och vattnet tryckes uppåt i ett rörsystem.
Med dessa kylare kan vatten av 6—8° omedelbart sänka
mjölkens temperatur till 8 à 10°. Nedsänkas
transportflaskorna utan omskakning i kallt vatten, sker en
utjämning av temperaturerna i mjölken och vattnet
på 1 à 2 timmar. I sådana fall nedbringas mjölkens
temperatur ytterligare genom ombyte av vatten. Vid
kylning av mjölk i bassäng skall man tillse, att
kylvattnet når upp till mjölkens nivå i transportflaskan,
enär den varma mjölken i flaskans övre del eljest icke
651
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
