Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkkar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mjölkkar
Mjölkning
låg temperatur användas mjölkförvaringskar av in
nerbehållare och yttermantel med korkstensisolering
däremellan. Dessa äro därjämte ofta försedda med
anordning för mjölkens omröring för ernående av
likformig temperatur och till förhindrande av
grädd-sättning.
I stället för öppna kar kunna mjölktankar användas.
Dessa utgöras av liggande eller stående cylindrar,
invändigt glasemaljerade eller av rostfritt stål.
Tankarna äro försedda med lucka för invändig inspektion
och rengöring samt utloppskran. Eventuellt äro de
försedda med elektriskt driven omrörare. E. C-g.
Mjölkkontroll, se Avkastningskontroll.
Mjölkkornas utfodring, se Nötkreaturens utfodring.
Mjölkkylare. För att öka mjölkens hållbarhet kyles
den å M. Kylningen utföres antingen under
lufttillträde eller i slutet system. Sistnämnda system
vinner ökad användning i mejerierna.
Kylning under lufttillträde sker i antingen runda
eller plana M. De bestå av ett rörsystem av stålplåt
eller förtent koppar. Utvändigt rinner mjölken, under
det att kylmediet, vatten eller saltlösning, passerar
genom rören nedifrån och uppåt (motströmsprincip).
Överst å kylarna finnes en fördelningsränna för
mjölken och nedtill en samlingsränna.
Kylning i slutet system sker i plattapparater (se
Pastörisering). E. C-g.
Mjölkkärl, såväl mjölkstävor som mjölkbunkar,
tunnor och andra kärl för förvaring av mjölk och
mjölkprodukter, voro förr vanligen a\ trä. Med införande av
den holsteinska gräddsättningsmetoden följde även här
och var mjölkbunkar av glaserat lergods, vilka voro
lättare att rengöra än träkärlen. Från 1850-talet
infördes förtent bleckplåt som material för mjölk- och
mejerikärl, och genom schwarzska ismetoden kommo
bleckkärlen till allmän användning.
På grund av bleckkärlens benägenhet att rosta
övergick man senare till förtent stålplåt, som är mer
motståndskraftigt mot rost. I mindre omfattning användes
även M. av aluminium och rostfritt stål. E. C-g.
Mjölkkörtel, se Juver.
Mjölklikvid. Betalning för den till mejerierna
levererade mjölken erlägges vanligen månadsvis i efterskott.
För beräkning av mjölkpriset uppställes varje månad
en likvidkalkyl. Denna upptager dels mejeriets
utgifter såsom kostnaderna för driften, för mjölkskjutsar,
avsättning till räntor och avskrivningar m. m., dels
ock mejeriets inkomster av försålda produkter samt
event. andra inkomster. Saldot mellan inkomster och
utgifter utgör det belopp, som kan utbetalas till
leverantörerna såsom likvid för under månaden levererad
mjölkmängd. För mjölk av medelfetthalt uträknas
medelpriset i öre per kg. Med hänsyn till avvikelser
från medelfetthalten givas pristillägg resp. prisavdrag
per 0,1 % fett, med utgångspunkt från mjölkens större
eller mindre smörvärde. Vidare göres tillägg resp.
avdrag för mjölkens hygieniska beskaffenhet (se
Mjölkbedömning). För mjölk från besättning, vilken i sin
helhet står under statlig kontroll med tuberkulin,
utgår ett tilläggspris, som icke får understiga 0,4 öre
per kg. Står besättning däremot under klinisk
tuberkuloskontroll, skall tilläggspris utgå med minst 0,2 öre
per kg mjölk. Bestämmelser aug. tilläggspris för mjölk
från besättning, inom vilken bekämpande av
tuberkulos äger rum, äro givna i Sv. Förf. n:r 66/1937.
E. C—g.
Mjölkmjöl, se Torrmjölk.
Mjölkmögel, se Mögel.
Mjölkning. Mjölkningsarbetet, som avser att tömma
juvret på mjölk, skall utföras på ett för kon behagligt
sätt. Endast om så sker, kan en fullständig
urmjölk-ning äga rum. Vid hårdhänt behandling, felaktigt
utförd M. eller avbrott i mjölkningsarbetet etc.
erhålles en mindre mängd mjölk.
M. och juverbehandlingen kunna sammanfattas i
följande tre faser:
1. a) Rengöring av juvret, b) Urmjölkning av första
mjölkstrålen, c) Eventuellt närmare undersökning av
mjölken på särskild för ändamålet avsedd platta.
2. En kraftig och på rätt sätt utförd
huvudmjölk-ning, antingen för hand eller med maskin.
3. Eftermjölkning med speciella renmjölkningsgrepp.
Dessa tre moment äro vart och ett lika viktiga för
erhållande av största möjliga mängd ren och frisk
mjölk samt för bibehållande av ett friskt juver, vars
produktionsförmåga så småningom upparbetas.
Under mjölkningsarbetet bör den mjölkande bära ljus
mjölkdräkt av lätt tvättbart tyg. Ingen får utföra
mjölkningsarbetet eller syssla med mjölk, som är
behäftad med smittosam sjukdom, enär smitta sprides
ytterst lätt genom mjölk, önskvärt är, att varje
person, som arbetar i ladugården, läkarundersökes.
Mjölkkärl och transportflaskor måste vara väl
rengjorda, och före användandet skola de kraftigt urspolas
med rent vatten. Mjölkpallen, som skall vara gjord så,
att den är lätt att hålla ren, får ej vara för hög, ty
»mjölkaren» skall under mjölkningsarbetet sitta rak
och så nära intill kon, att spenarna ej nämnvärt behöva
dragas ut åt sidan. En god kroppsställning medför
mindre trötthet vid mjölkningsarbetet. Den
mjölkande måste ha kortklippta naglar, detta dels av
hygieniska skäl och dels därför att långa naglar försvåra
helhandsmjölkningen.
Innan M. börjar, skola juvret, spenarna och
ljumskarna väl avtorkas. Även kons lår och flank böra vara
rena för att förebygga, att smutspartiklar nedfalla i
mjölken. Om juvret behöver tvättas, skall det ske
med ljumt vatten, varefter det avtorkas väl. Före
655
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
