Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mjölkning
Mjölkregleringen
mängd än äldre djur, även om dennas avkastning ej
skulle vara synnerligen hög.
Vid ali M. och särskilt efter första kalvningen är lugn
och vänlig behandling nödvändig. För att vänja
kvigan vid M. bör man en tid fore kalvningen stryka
henne över juvret och försiktigt föra händerna över
spenarna, dock får ej någon mjölk tryckas fram.
Juvret hos en högmjölkande ko är mycket känsligt.
Slarvig M., hårda stötar och klämning mot båspallen
kunna bidraga till uppkomsten av juverinflammation.
(Se Juversjukdomar.)
Mjölkningsarbetets stora betydelse ur ekonomisk
synpunkt är ofta förbisedd och värden för många
miljoner kronor gå årligen förlorade på grund av en
bristfällig M. Gårdens ägare eller dennes ställföreträdare
bör därför äga kännedom om det mjölkningssätt,
som både för tillfället och i längden ger det bästa
ekonomiska resultatet. Ad. G-o.
Mjölkningsmaskin, se Maskinmjölkning.
Mjölkomlor, se Rostsvampar.
Mjölkpropagandan är en förening med ändamål att
genom populär och saklig upplysnings- och
propagandaverksamhet upplysa allmänheten om mjölkens och
mejeriprodukternas värde, att. verka för
åstadkommande av en god och välskött mjölk samt höjande av
smörets och ostens kvalitet. Medlemskap kan
förvärvas av enskilda jordbrukare, mejerier och personer, som
driva affärsverksamhet med mjölk och
mejeriprodukter. Föreningen bedriver sin verksamhet genom
skolpropaganda, föredrag, presspropaganda,
affischering, demonstrationer för husmödrar,
propagandaserveringar, butikspropaganda, tillhandahållande av
annonsförslag, utdelande av broschyrer och affischer om
mjölkens skötsel samt av diplom åt mjölkare och
ladugårdskarlar för visad skicklighet och ansvarskänsla
vid mjölkens behandling i ladugården. Antal medl. år
1940 40 055 st. E. C-g.
Mjölkprovning, se Mjölkbedömning.
Mjölkpumpar, avsedda för mejerier, skola vara av
enkel konstruktion och lätt isärtagbara för rengöring.
De äldsta typerna voro konstruerade ungefär som
vattenpumpar, d. v. s. vanliga kolvpumpar med klaffar
eller kulventiler. En avgjord förbättring tillkom
genom vridkolvpumpar, där ventiler ej behövas. Vid
pumpning med dessa blir emellertid mjölkströmmen
pulserande, vilken olägenhet ej helt kunnat undanröjas
ens genom användning av luftklocka. Av
rotationspumpar hava en mångfald konstruktioner använt?
såsom kugghjulspumpar, ringrotorpumpar och
centrifugalpumpar och av dessa är centrifugalpumparna
de vanligast förekommande. Materialet är förtent
mässing, rostfritt stål eller någon syrafast nickellegering.
Gräddpumpar tillverkas enligt samma principer
som mjölkpumpar. E. C-g.
Mjölkregleringen, egentligen mjölkprisregleringen, är
en del av de statliga stödåtgärder, som
statsmakterna under de senaste åren vidtagit. Ändamålet
med mjölkregleringen, som tilllämpats sedan hösten
1932, är att åstadkomma förbättrade
avsättningsförhållande för mjölk och mejeriprodukter. För
mjölkregleringens genomförande upptages s. k.
mjölkavgift, vilken intill 1 juli 1933 var uppdelad på
allmän avgift och lokal avgift. Den allmänna
avgiften, som var maximerad till 0,4 öre, skulle
upptagas på ali mjölk, och på sådant sätt uppbringade
medel skulle användas till utbetalande av pristillägg för
exporterat smör. Lokal avgift, vilken kunde uppgå till
högst 2,5 öre pr kg, upptogs på konsumtionsmjölk
inom vissa lokala områden, och härigenom uppbringade
medel skulle användas för utbetalande av s. k.
prisut-jämningsbidrag till produktmjölk — mjölk, som
användes för beredning av mejeriprodukter. Efter anförda
tidpunkt upptages endast en mjölkavgift, vilken med
vissa undantag skall utgå på ali inom riket saluförd
mjölk med högst 3 ore pr kg. Från och med budgetåret
1939—40 återbäres emellertid mjölkavgiften till alla
mjölkleverantörer för en kvantitet motsvarande 450
kg pr månad. Ifrågavarande åtgärd har vidtagits för
att bringa de mindre mjölkleverantörerna något
förbättrat utbyte av mjölkproduktionen. Avgiftens
storlek har varierat, tidvis beroende på smörprisets höjd,
mellan 1 och 2 öre. För att förhindra en av den genom
mjölkregleringen åstadkomna höjningen av
smörpriset orsakad konsumtionsöverflyttning från smör till
margarin är tillverkningen av margarin belagd med en
accis av intill 60 öre pr kg, samt importen av margarin
belagd med en tull av samma storlek. Vidare är
importen av mjölk och mejeriprodukter föremål för
importreglering. Mjölk, grädde och smör må ej införas annat
än efter tillstånd av Statens jordbruksnämnd, varvid
importavgift kan uttagas. Mjölkavgiftsmedlen användas
tillsammans med inkomster från margarinaccis och
importavgift å importerade mejeriprodukter samt
kraft-foderskatt (se ovan) i huvudsak till pristillägg vid export
av smör och andra mejeriprodukter,
prisutjämnings-bidrag åt produktmjölk samt till att täcka med M.
förenade kostnader. Pristillägg för smör utgår med
skillnaden mellan medelnettoexportpriset, år 1938 189
öre pr kg, och den s. k. riksnoteringen för smör, år 1938
269 öre pr kg. Återstående medel fördelas, sedan vissa
bidrag utgått till de norrländska
prisutjämningsdistrik-ten, mellan landets 6 prisutjämningsdistrikt i
förhållande till de mängder mjölk inom respektive distrikt,
varå mjölkavgift utgått. Ju mindre del av mjölken inom
distriktet, som går till produktberedning, desto högre bli
därför prisutjämningsbidraget. Under första halvåret
1938 uppgick prisutjämningsbidraget i medeltal för
landet i sin helhet till 2,02 öre pr kg mjölk, varierande
657
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
