Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mul- och klövsjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mul- och klövsjuka -
mjölkningen och efterlämna sår. Om en sådan blåsa
sitter på spenspetsen, följer mycket lätt
juverinflammation som komplikation. De flesta insjuknade djur
tillfriskna igen på 8—14 dagar. Dödlighetsprocenten
hos vuxna djur är vanligen 0,5—1; hos kalvar och
spädgrisar är i regel dödligheten väsentligt större.
Sjukdomen kan dock uppträda i en betydligt mera
elakartad form. Detta är särskilt fallet hos kalvar och
svin, som få okokt mjölk från sjuka djur. De dö ofta
efter ett par dagars sjukdom, utan att några blåsor
hunnit bildas. Hos äldre nötkreatur går sjukdomen
vid den svåra formen sin vanliga gång till 5—6 dygnet.
När blåsorna brustit och läkningsprocessen börjat,
inträder plötsligt en försämring. Djuren bli matta och
slöa, hjärtverksamheten blir abnorm och andningen
påskyndad. Döden kan följa mycket hastigt. Ofta
finner man vid obduktionen av dessa djur höggradiga
förändringar 1 hj ärtmuskulaturen. — Å andra sidan
förekommer även, särskilt mot slutet av en epizooti,
fall av M., som förlöpa så lindrigt, att det t. o. m.
kan vara svårt att diagnostisera sjukdomen som M.
Synnerligen stor roll spela de följdsjukdomar, som
komma i samband med sjukdomen. Sår mellan
klö-varna kunna bli förorenade, så att djupgående
processer uppkomma, vilka tränga in i senskidor och
leder, varför djuren i många fall måste slaktas. De
allvarligaste följdsjukdomarna äro dock de
juverinflammationer, vilka under vissa epizootier uppträda
synnerligen rikligt. Vidare kan som följdsjukdom
- Murbruk
komma ett uppblossande av tuberkulos och smittsam
kastning och andra kroniskt förlöpande sjukdomar.
Bekämpandet av sjukdomen har i vårt land i regel
tillgått så, att när sjukdomen inkommit i Danmark,
åtgärder vidtagits speciellt i våra sydligaste provinser
för förhindrande av smittospridningen såsom
ladugårdsförbud o. s. v. Om detta oaktat sjukdomen
utbrutit i vårt land, ha de smittade besättningarna
omedelbart nedslaktats enligt den s. k. stamping
out-metoden. Detta tillvägagångssätt har fortsatts så
länge som man genom denna kampmetod har lyckats
begränsa sjukdomen. Om sjukdomen fått så stor
utbredning, att ett fortsatt nedslaktande icke längre
varit möjligt, har man övergått till den s. k.
isoleringsmetoden. För att mildra sjukdomens förlopp har
härvid, sedan sjukdomen konstaterats, alla symtomfria
djur i besättningen, framförallt kalvarna, behandlats
med rekonvalescentserum. För att i möjligaste mån
undvika följdsjukdomar är synnerligen viktigt, att
den bästa möjliga hygien iakttages i ladugården.
Detta gäller med avseende på rikligt utrymme för de
sjuka djuren, god och riklig ströbädd, frisk luft,
noggrann renhållning, lämplig utfodring och en speciellt
god juvervård. Hygieniska råd rörande skötseln av
djurbesättningen finnes utarbetade och
tillhanda-hålles varje djurägare gratis, när en besättning
smitt-förklaras. Tidigare har icke funnits någon verksam
immuniseringsmetod. Det synes emellertid, som man
numera i det Schmidt-Waldmanska vaccinet hade fått
ett effektivt och ofarligt medel. I Tyskland har i
samband med epizootien 1938—39 till i maj 1939
över y2 miljon och i Danmark över 300 000 nötkreatur
behandlats härmed till synes med mycket gott
resultat. Under maj månad 1939 ha de nötkreatur
inom Skåne, som ännu ej genomgått sjukdomen,
behandlats med nämnda vaccin. M. tillhör de sjukdomar,
som ingå i epizootilagen. Råd och anvisningar jämte
föreskrifter för bekämpandet är utgivet som särtryck
av Kungl. Medicinalstyrelsens kungörelse av 25 april
1931. N. L.
Mumificring, se Dött foster.
Munhålan, se Fodersmältningsorgan.
Munstege kallas ett instrument, som användes för
att hålla munnen öppen på djur vid undersökning av
munhålan. I. J-n.
Murbruk erhålles, då ett bindemedel blandas med vatten
och sand. Bindemedlen kunna utgöras av luftkalk,
hydrauliskt kalk samt cement. Råmaterialet till
luftkalk är kalksten (kalciumkarbonat Ca C03). Denna
brännes, så att kolsyran och bergfuktigheten
bortgår, varvid bränd kalk (Ca O) erhålles. Den brända
kalken släckes genom vattentillsats, varigenom man
får kalkhydrat [Ca(OH)2],
Mul- och klövsjuka. Spensår.
43—905197
669
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
