Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naftalin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N
Naftalin, ett till den aromatiska serien hörande
kolväte. Kemisk formel C10H8. Naftalin framställes genom
fraktionerad destillation av stenkolstjära och är vid
vanlig temperatur ett fast ämne (vita kristallfjäll).
Smältpunkt 79°. Dess viktigaste användning är för
framställning av färgämnen. N. Användes även som
medel mot mal. G. Dbg.
Nagelört (Draba verna) tillhör familj korsblomstriga.
Den är en ettårig ört med blad i rosett och vita
blommor. Den växer allmänt på klipphällar och backar
och blommar tidigt på våren. Några närstående arter
odlas som prydnadsväxter. Kryp nagelört (X).
repens) bildar täta mattor, översållade av gula
blommor. D. aizoides har vintergröna bladrosetter, nästan
barrlika blad och till en början gula, sedan
avfärgade, vita blommor. G. Dbg.
Nakna Jungfrun, se Tidlösa.
Namn på husdjur. Redan i äldre tid gav allmogen i
regel namn åt sina husdjur och detta tillämpas även
inom den moderna husdjursaveln. Ofta väljer man
dessa namn så, att de ånge till vilken handjurslinje eller
hondjursfamilj individen hör, och ej sällan ingår
dessutom gårdens namn, t. ex. 500 Edö-Hero. Detta namn
anger att ifrågavarande S. R. B.-tjur är född på Edö och
att han härstammar från ayrshiretjuren Hero. Som
exempel på hondjursnamn må anföras 701 Aslög 7, där
Aslög är familjenamn och 7 ordningsnumret inom
familjen, medan 701 är kons löpande nummer inom
besättningen. I. J—n.
Narciss (Narcissus) är ett släkte bland liljeväxterna,
med lök, jämnbreda blad och stora blommor med
dubbel färgad kalk samt merendels med en ofta avvikande
färgad bikronebildning, som hos många kulturformer
blivit lång och strutformig. N. höra hemma i
medelhavsområdet, till vars prydligaste blommor de höra och
där de mångenstädes förekomma massvis på ängsmark.
Hos oss äro två sedan gammalt införda och användas
dels för drivning i kruka på vintern, dels för odling på
fritt land, och de förekomma ej sällan förvildade,
nämligen påskliljan (JV. pseudonarcissus) med gula
blommor och pingstliljan (N. poeticus) med vit kalk och
röd bikrona, den förra vår-, den senare försommarblom-
mande. En mängd kulturformer och hybrider finnas
numera också samt ömtåligare arter, använda för
drivning. H. G. S.
Nardus, se Stagg.
Narkos, se Bedövning.
Narkotiska ämnen äro sådana, som framkalla
bedövningstillstånd (narkos) med åtföljande allmän
känslolöshet. N. eller narcotica äro genom denna sin egenskap
en värdefull tillgång inom läkemedelsskatten och
användes för försättande av patienten i ett tillstånd av
känslolös sömn, huvudsakligen under utförandet av
kirurgiska operationer eller eljest, då risk för starka
smärtförnimmelser är förhanden. N. böra ej förväxlas
med de s. k. lokalbedövningsmedlen (lokalanästetica),
vilka användas för framkallande av endast lokal
känslolöshet, exempelvis vid tandoperationer, huvudsakligen
i samma syfte som N.
I mindre dos framkalla åtskilliga N. endast en
nedsatt känslighet eller en känsla av välbefinnande och
kunna därför verka såsom lugnande medel (sedativa).
Till N. ansluta sig de s. k. sömnmedlen (hypnotica),
vilka inom våra dagars farmaci blivit mycket talrika.
Några viktiga N. äro följande. Bedövning genom
inandning av medlet (inhalationsnarkos) är vanligast
med hjälp av eter* resp. kloroform*, vilka efter
inandningen med blodbanan befordras bl. a. till
nervernas ändplattor och inverka förändrande på dessa
genom resorption. Avlägsnas inhalatorn, utandas etern
resp. kloroformen åter genom lungorna och frigöres
succesivt ur kroppen. De flesta flyktiga
fettlösnings-medlen äro av denna anledning alla mer eller mindre
narkotiskt verksamma. Acetyléngas, lustgas m. fi.
ämnen ha liknande verkan. Jfr Bedövning.
Vanliga för framkallande av narkos äro f. ö. opium
och därav framställda beredningar eller ur opium
framställda alkaloider (såsom morfin, codein) eller
alkaloidblandningar (såsom opiototal, pantopon).
Kokain, kokabönans alkaloid, är oftare använd till
lokalbedövning men har för detta ändamål talrika
medtävlare från den kemiska läkemedelsindustrien
(anäste-sin, novocain, m. fi.) Båda dessa grupper av ämnen,
främst morfin och heroin (acetylmorfin) och kokain
684
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
