- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
686

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturhushållning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Naturhushållning -

Naturahushållning, se Hushållningssystem.
Naturbete, se Bete.

Naturlig gödsel eller stallgödsel är en gemensam
beteckning för husdjurens spinning och består av träck, urin
och strö i växlande proportioner. Träcken eller den
fasta spillningen utgör de svårsönderdelbara delarna av
fodret, varav följer, att dess näringsämnen till
övervägande del äro ganska svårlösliga. Dessutom
innehåller träcken levande och döda mikroorganismer av
olika slag, digestionsvätskor, avstött epitel m. m.
Urinens* näringsämnen däremot hava urskilts ur
blodet genom njurarna och äro följaktligen lättlösliga
och därmed lättillgängliga för växterna.

Träckens mängd och sammansättning växlar starkt
med utfodring och produktionsriktning, men som grova
medeltal kunna följande värden anföras. Den färska
träckens mängd i kg pr år samt innehåll av
näringsämnen i %.

Djurslag Mängd pr år kg Kväve % Fosforsyra % Kali %

Nötkreatur . . 8 600 0,30—0,35 0,15-0,25 0,10—0,25

Häst................7 300 0,45—0,50 0,30—0,35 0,30—0,35

Får..................450 0,55—0,60 0,30—0,50 0,15—0,20

Svin................630 0,40—0,50|0,40—0,60 0,35—0,40

Träcken samlas och tillvaratages hos oss vanligen
aldrig enbart, utan alltid tillsammans med strö och,
ehuru mängden och arten av det använda strömediet
starkt påverkar gödselns beskaffenhet, får dock gödseln
efter de olika djurslagen sin särprägel. Sålunda har
nötkreatursgödsel en ganska hög vattenhalt. Den är
finfördelad och blir på grund härav tämligen tät,
vilket gör, att omsättningarna i densamma förlöpa
relativt långsamt. Man brukar på grund härav
beteckna den som en kall gödsel. Hästgödseln är i motsats
härtill en varm gödsel. På grund av dess låga
vattenhalt och grova konsistens bliva omsättningarna i
densamma utomordentligt livliga. Den härvid alstrade
värmen användes understundom för uppvärmning av
drivbänkar etc. Fårgödseln har mycket låg vattenhalt,
men hög halt av kväve- och fosforsyra. Trots att den
är mycket finfördelad, blir den därför en varm gödsel.
Svingödseln däremot är på grund av hög vattenhalt
och relativt lågt näringsinnehåll en kall och långsamt
verkande gödsel. Slutligen må tilläggas, att hönsgödsel
liksom gödsel från övriga fjäderfä är vida
närings-rikare än gödseln från de större husdjuren.

På grund av att gödseln från olika djurslag har så
starkt varierande egenskaper är det fördelaktigt, om
man kan lagra och använda flera dylika gödselslag i
blandning. Härigenom minskas lagringsförlusterna hos

- Naturlig gödsel

de varma gödselslagen och totaliter ökas gödselns
verkan därigenom.

Fårgödseln tillvaratages dock vanligen inte genom
regelbundna utgödslingar såsom beträffande annan
gödsel, utan fåren hålles vanligen i s. k. djupstallar,
varvid gödseln med hjälp av riklig användning av strö
lagras under djuren för längre tid och köres ut en eller
ett par gånger pr år. Härvid uppsuger den torra träcken
urinen så gott som fullständigt. Genom djurens ständiga
tramp packas gödseln kraftigt. Luften utestänges och
omsättningarna bliva på grund härav minimala, varför
denna metod för gödselns lagring ger ett mycket gott
resultat.

Beträffande N:s användning må anföras, att dess
effekt i mycket hög grad är beroende på hur den
användes. Ju kväverikare gödseln är, desto viktigare är det,
att den nedbrukas fortast möjligt efter spridningen,
enär den i annat fall utsättes för stora kväveförluster.
Detta framgår tydligt av vid den danska
försöksstationen Askov utförda försök, vilka gåvo följande resultat.

Om gödseln fick ligga utspridd i 24 timmar utsatt
för väder och vind, innan den nedplöjdes, blev
följaktligen dess verkan ej bättre, än om man gav halva
gödselmängden, men nedplöjde denna omedelbart efter
spridningen.

Där gödseln tillvaratages efter urinbrunnsmetoden
(se Gödselstad), är dess halt av lättlösligt kväve så
låg, att man väsentligen torde kunna bortse från ovan
anförda synpunkter. Dylik gödsel torde därför utan
större olägenhet kunna spridas på vintern för att
nedbrukas i samband med vårbruket.

N. utnyttjas i allmänhet bäst, om den nedbrukas
genom skumplöjning. Den får inte myllas för djupt,
men den bör å andra sidan införlivas bättre med
jorden, än vad som blir fallet, när den myllas med
hjälp av harv eller liknande redskap.

Bästa effekten av N. erhålles vid användning till
potatis, rotfrukter och liknande grödor med relativt
stort kvävebehov och långsam näringsupptagning.

Sättet för gödselns användning Skörd dt kärna pr ha [-Skörde-ökn.-] {+Skörde- ökn.+} dt pr ha
Ogödslat.................... 30,9
Hel stallgödselgiva nedplöjd ge- 43,5 12,6
Hel stallgödselgiva nedplöjd efter 6 timmar.................... 42,6 11,7
Hel stallgödselgiva nedplöjd efter 24 timmar................. 37,5 6,6
Hel stallgödselgiva nedplöjd efter 4 dygn .................... 36,9 6,0
Halv stallgödselgiva nedplöjd ge- 37,5 6,6

686

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free