Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederbörd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nederbörd
Nejlika
ä. v. s. den energi, som luften behöver för sin
utvidgning, då den kommer under allt mindre tryck, tages
från luftmassan själv, utan att energi tillföres utifrån
och icke heller avgives utåt. Genom denna avkylning,
Nederbörd. Nederbördsfördelningen över Sverige
enligt beräkningar för tidsintervallet 1881—1920 av A.
Wallén.
som för torr luft är 1° per 100 meters uppstigning, nås
slutligen den temperatur, som motsvarar vattenångans
mättningstryck vid förhandenvarande
fuktighetsförhållanden. Därvid inträder kondensation av vatten
i små droppar, vilka samfällt bliva synliga som moln.
Denna kondensationsprocess är ganska komplicerad
och för att den skall kunna inträda, fordras även små
främmande partiklar i atmosfären. Dylika finnas alltid.
Dropparna flyta så småningom tillsammans och bilda
regndroppar eller frysa till snö, om temperaturen är
under 0°. Av denna fysikaliska förklaring till
nederbördsbildningen framgår, att luftens
strömningsförhållanden äro av avgörande betydelse för
nederbördsfördelningen. För nederbördsmängden har även luftens
temperatur stor betydelse, då luften kan innehålla
mera vattenånga, desto högre temperaturen är. På
våra breddgrader äro de vandrande cyklonerna av
bestämmande inflytande för N. I dessas centrum stiger
luften uppåt och moln med åtföljande N. blir följden.
Med sjunkande lufttryck stiger sannolikheten för N.
På lovartssidan av berg tvingas luften uppåt och
relativt stora nederbördsmängder bli följden. I själva
verket ha de allra största årliga nederbördsmängderna
uppmätts, då fuktiga vindar blåsa mot berg. I Indien,
på en plats med namnet Cherrapunji, är den årliga N.
i medeltal icke mindre än 11 024 mm, vilket motsvarar
en vattenmängd av över 11 ton per kvm. och år.
En av Hawaiiöarna, Kauai, uppvisar en N. av
12 090 mm per år. I de tempererade områdena når
aldrig N. så höga värden, även om luften drives uppåt
över bergen. På läsidan av bergen är N. mindre,
beroende därpå, att luften uttorkats genom
kondensationen vid uppstigningen över berget. De fakta, som
här framdragits, förklara till fullo den
nederbördsfördelning, som vidstående fig. visar över Sverige.
Intressant är den stora ökning av N., som kan iakttagas,
då luften strömmar upp över Halland in emot
Västergötlands och Smålands högland. Här finner man
Sydsveriges största nederbördsmängder. Större mängder
falla endast i Norrlands högfjäll ur de fuktiga vindar,
som strömma in från havet i väster. På läsidan av
bergen är N. däremot i genomsnitt överallt mindre.
Se f. ö. Klimat och Fuktighet. H. K—r.
Negerhirs, se Hirs.
Nejlika (Dianthus) är ett släkte av
caryophyllacé-familjen med jämnbreda blad, sambladigt foder och
kronblad med lång klo. På grund av blommornas ofta
lysande färger och angenäma doft hava flera arter
upptagits i odling. Bland dessa kunna nämnas:
kinesisk N. (D. chinensis), ettårig med många varieteter,
borstnejlika (D. barbatus), flerårig, hemmahörande i
södra Europa, med täta blomknippen, från vilka
ytter-fodren särskilt före blomningen skjuta ut som borstar,
trädgårdsnejlika(Z). caryophyllus) från södra Europa,
688
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
