Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nepeta Mussinii ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nepeta Mussinii -
Nepeta Mussinii, en ört härstammande från Mindre
Asien, vilken odlas som kantväxt. Den är grågrön
med blåvioletta, starkt doftande blommor.
Nervceller, se Nervvävnad.
Nervsystem. Dess uppgift är att reglera de olika
organens verksamhet och samarbete. Genom sinnesorganen
mottagas intryck från yttervärlden, och genom N.
blir individen medveten om dessa intryck samt kan
medvetet eller omedvetet organisera sin inställning
efter desamma.
N. består av hjärnan och ryggmärgen, vilka
tillsammans benämnas centrala iV., samt de perifera
nerverna och de i sammanhang med dessa stående
nervknutarna eller ganglierna.
Nervsystem. Hjärna av nötkreatur.
1 Stora hjärnan, 2 luktloberna, 3 synnerven, 4 hypofysen,
5 förlängda märgen, 6 lilla hjärnan.
Hjärnan. Hjärnan är belägen i hjärnskålen, där den
ligger väl skyddad av hjärnskålens ben samt dessutom
omgives av tre hinnor: hårda hjärnhinnan ytterst,
spindelvävshinnan och mjuka hjärnhinnan. På hjärnan
kan man urskilja olika partier, av vilka de viktigaste
äro: stora hjärnan, lilla hjärnan och förlängda märgen.
Stora hjärnan ligger längst fram i hjärnskålen. Genom
en längsfåra är den delad i två halvor, hemisfärer.
Den övre ytan är ej jämn utan bildar en mängd fåror
och veck, de s. k. hjärnvindlingarna, varigenom ytan
betydligt förstoras. Lilla hjärnan ligger baktill i
hjärnskålen. Under densamma ligger förlängda märgen,
som utan skarp gräns övergår i ryggmärgen. I hjärnans
inre finnas håligheter, hjärnkamrar.
Hjärnan består av en yttre grå substans, den grå
hjärnbarken, och en inre vit substans. Den grå
substansen utgöres av nervceller, den vita substansen av
förbindelsetrådar mellan nervcellerna samt början av
nervtrådarna. Den stora hjärnans grå bark är det
viktigaste området av nervsystemet. Genom särskilda
undersökningar har man kunnat påvisa, att olika
områden av hjärnbarken ha skilda uppgifter. Inom ett
visst område äga synförnimmelserna rum, inom ett
annat hörselförnimmelserna o. s. v. På samma sätt
- Nervsystem
ledes från vissa bestämda delar av hjärnbarken de
olika muskelgruppernas verksamhet. Skadas det
centrum i hjärnan, som leder en viss muskelgrupps
verksamhet, så förlamas ifrågavarande muskelparti. På
grund av att nervbanorna korsa varandra förlamas
emellertid högra sidan av kroppen, då ett centrum i
hjärnans vänstra del förstöres och omvänt.
Förlängda märgen har stor betydelse som central för
vissa reflexer. Därifrån regleras sväljningsaktcns olika
faser, nysning, hosta, kräkningar m. m. Där finnas
även centra för hj ärt- och andningsfrekvens,
blodtrycket o. s. v.
Ryggmärgen är belägen i den av kotorna bildade
ryggmärgskanalen. Den börjar vid nackbensöppningen
och slutar inne i korsbenet. Ryggmärgen är beklädd
av 3 hinnor liksom hjärnan. Den fyller ej fullständigt ut
ryggmärgskanalen utan är omgiven av en lucker
bindväv, så att den vid böjning av ryggraden icke
utsättes för tryck. Genom en undre längsfåra delas
ryggmärgen i två hälfter. I mitten av ryggmärgen
löper en lång kanal, centralkanalen, vilken står i
förbindelse med hjärnkamrarna.
Ryggmärgen innehåller liksom hjärnan grå och vit
substans. Den grå substansen ligger här innerst och
bildar i tvärsnittet en H-formig figur med två övre
och två nedre horn. Från de övre hornen utgå
känselnerver (sensibla nerver) och från de undre
rörelsenerver (motoriska nerver). Ryggmärgens grå substans
har betydelse för kroppens reflexrörelser, t. ex. när
en häst får ett slag på benet utför han ögonblickligen
en rörelse med detsamma. Känselnerverna leda
retningen till sina nervceller i ryggmärgen, och från dessa
sändes genast en motorisk impuls till benets muskler.
Benets rörelse kan då ske omedvetet och oberoende av
hjärnan.
Nerverna äro vita, fasta strängar, som äro uppbyggda
av parallellt liggande nervtrådar, vilka sammanhållas
av bindväv. Nervstammens olika trådar äro isolerade
från varandra liksom telegraftrådarna i en kabel.
När nerverna förgrena sig, sker det därför på det sättet,
att de olika nervtrådarna skiljas från varandra.
Nerverna sluta ute i vävnaderna med särskilda
änd-apparater.
Med hänsyn till den riktning, i vilken nervtrådarna
leda en retning, kunna vi särskilja två slag: inåtledande
och utåtledande nerver. De inåtledande nerverna
förbinda de olika sinnesorganen med centralorganen och
de utåtledande förbinda centralorganen med muskler
och körtlar.
Nerverna utgå parvis från hjärna och ryggmärg.
Från hjärnan utgå 12 par nerver. Dessa äro lukt-,
smak-, syn- och hörselnerverna, huvudets
känselnerver, motoriska nerver till ansiktsmusklerna, ögats,
tungans, svalgets och halsens muskulatur samt lung-
690
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
