Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nickel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nickel
Nitrater
Nickel, msd järn besläktad metall. Kem. tecken Ni.
Atomvikt 58,7. Atomvärde 2 eller 3. Spec. vikt 8,9,
smältpunkt 1 484°. N. är en silvervit metall med
någon dragning åt gult. Den är beständig i luft och
motståndskraftigare än järn gentemot syror. —
N.-salter användas i galvanoplastiken för att överdraga
andra metaller med en hinna av N. (förnickling). N.
ingår som tillsats i stål, vars hållfasthet därigenom
förbättras (N.-stål). N. användes i olika legeringar,
av vilka den viktigaste är nysilver. N. användes
slutligen i margarintillverkningen som katalysator
vid härdning av fett. G. Dbg.
Nieotiana, se Tobak.
Nigella, växtsläkte, tillhörande familj Ranuncelväxter.
Flickan eller Jungfrun i det gröna (N.
damas-cena) odlas som prydnadsväxt. Den har finflikiga
blad och oftast fyllda, blå till violetta blommor.
G. Dbg.
Nikotin är den viktigaste av de i tobak ingående,
giftiga alkaloiderna. Medan små kvantiteter N. hos
människan och åtskilliga djur inverka saftavsöndrande
och digestionsbefordrande, äro större kvantiteter
utomordentligt giftiga. Tobaksbruk leder därjämte,
liksom bruket av åtskilliga andra alkaloidhaltiga
njutningsmedel, lätt över i missbruk (är vanebildande
gift).
I rent tillstånd är N. en färglös till ljusgul olja, som
till följd av oxidation mörknar i luften. Kemiskt
utgöres det av en egendomlig kondensationsprodukt
av pyridin och tetrahydrometylpyrrol (dess formel är
C10H14N2). Redan vid beröring med huden upptager
kroppen så mycket N. att svåra förgiftningssymtom
med kräkningar, intensiv huvudvärk och stark mattighet
nästan omedelbart uppstå.
Som växtskyddsmedel åtnjuter N. och N.-haltiga
beredningar ett starkt och välgrundat rykte för sina
kraftiga insektdödande egenskaper. De flesta av
trädgårdens parasiter dödas av nikotinlösningar i
utspädningar mellan 1 000 och 5 000 delar vatten på en del
N. N., framställd ur på denna alkaloid rika tobakssorter
och tobaksavfall, är därigenom en mycket viktig
handelsvara på världsmarknaden, vars höga pris tyvärr
hindrar en mera allmän användning, där sådan är
önskvärd inom växtskyddet. O. S-g.
Nikotinsyra, se Vitaminer.
Nitragin, se Jordympning.
Nitratbildnins, se Nitrifikation.
Nitrater, salpetersyrade salter. Särskilt då det gäller
de vanligaste och viktigaste N., nämligen natrium-,
kalium- och kalciumnitrat, användes ofta
benämningen »salpeter», och man talar om natronsalpeter
(natriumnitrat), kalisalpeter (kaliumnitrat) och
kalksalpeter* (kalciumnitrat).
Som råvara för framställning av N. och salpetersyra
användes i gamla tider den salpeterhaltiga massa,
som bildas, om organiska ämnen i blandning med aska
m. m. får undergå s. k. salpeterjäsning. Den bildade
salpetern urlakades med vatten och utkristalliserades
genom indunstning av moderluten (»salpetersjudning»).
Denna arbetskrävande metod undanträngdes först av
den mycket billigare utvinningen av salpeter ur den i
Sydamerikas ökentrakter i stora avlagringar
förekommande »calichen» (chilesalpeter*), varigenom salpeter
kunde framställas så billigt, att den kunde få
användning som gödselmedel. Chilesalpetern i sin tur har
till stor del undanträngts av salter framställda enligt
metoder, som bygga på oxidation av luftkväve,
antingen direkt i elektriska ugnar (t. ex. den i Norge
förr i stor skala tillämpade Birkeland-Eyde-metoden)
eller numera så gott som uteslutande indirekt genom
förbränning av ur luftkväve framställd ammoniak.
Salpetersyran själv, som i den moderna
luftkväve-industrien är en mellanprodukt vid framställning av
N., kan även (och detta var förr den enda
framställningsmetoden) utvinnas genom upphettning av
salpeter med svavelsyra, varvid den flyktiga
salpetersyran avdestillerar och uppfångas. Den är en mycket
stark, frätande och oxiderande syra; hud och naglar
färgas därav gula. Ren salpetersyra är färglös, ryker
i luften och har en specifik vikt av 1,53. »Röd, rykande
salpetersyra» innehåller lägre kväveoxider; sådana
bildas även med tiden i vanlig salpetersyra, om cien
förvaras i ljus. Handelns vanliga koncentrerade
salpetersyra har en specifik vikt av omkr. 1,40 och
innehåller c:a 65 % ren syra. Flertalet metaller kunna lösas
av salpetersyra under bildning av N.; undantag utgör
de ädla metallerna guld, platina och iridium. På grund
av salpetersyrans förmåga att ur en guld-silverlegering
lösa ut silvret men lämna guldet olöst kallades den
förr ofta skedvatten (av skeda = skilja). Koncentrerad
salpetersyra angriper dock icke vissa vanliga metaller
såsom järn, tenn, krom och aluminium, emedan dessa
överdragas av ett skyddande oxidskikt. Mycket stora
mängder salpetersyra användas vid framställning av
sprängämnen (nitroglycerin till dynamit, nitrocellulosa
till röksvagt krut m. m.) samt i den organiska
färgämnesindustrien.
N. äro lättlösliga i vatten och ganska giftiga
(salpeterförgiftning av kreatur är ej ovanlig), utan
karakteristisk smak. I jord, särskilt i genom brukning väl
luftad sådan, som är rik på kvävehaltiga organiska
ämnen, bildas N. genom »nitratbakteriernas»
medverkan (»nitrifikation»); ej obetydliga nitratmängder
tillföras jorden även genom nederbörden. I luften
bildas nämligen vid åskväder små mängder N., som
sedan lösas i regnvattnet. På grund av N:s stora
löslighet och ringa absorption i jorden, och växternas
förmåga att upptaga även mycket små nitratmängder
692
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
