Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyodling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyodling
Nyssjuka
den gamla vegetationen bäst undantränges medelst
plöjning, rekommenderas den metoden, så snart den
är möjlig. Skogskärr odlas på så sätt att träd och buskar
rothuggas, varefter marken kraftigt harvas. Området
insås sedan till vall, som efter några år kan plöjas.
Risiga mossmarker med en värdefullare kärrtorv under
mosslagret böra odlas genom flåhackning* och bränning*.
Mossodling enligt den s. k. Flahultsmetoden innebär
att yttorven, sedan marken uppdikats och ljungen
avbränts, genom upprepad harvning, gärna tjälharvning,
sönderdelas till önskvärt djup. Samtidigt utföres
jordförbättring genom påkörning av 300—500 m3 sand,
grus eller lera pr ha. Den tillförda jorden jämte
erfoderliga mängder kalk och gödsel nedbrukas genom
harvningen, varefter marken besås. Jordförbättring är
önskvärd på alla mosstorvjordar i ali synnerhet på
lågförmultnade. Upplysningar och råd angående
nyodling å myrmarker kunna erhållas genom Svenska
Vall- och Mosskulturföreningen, adr. Ultuna, Uppsala.
N. för betesbruk, se Betesanläggning.
Från Allmänna nyodlingslånefonden och Norrländska
nyodlingslånefonden kunna genom
hushållningssällskapen nyodlingslån å högst 1 500 kr. pr år erhållas.
Lånen äro ränte- och amorteringsfria de två första
åren. Sedermera amorteras lånen under 7 år med 1/7
varje år, vartill kommer en ränta av 4 % å lån från
den förstnämnda och 3 % från sistnämnda fonden.
Vidare upplysningar angående lån kunna erhållas
genom hushållningssällskapen. S. E-n.
Nyodlingsfond, statens allmänna. Lån ur denna fond
utlämnas av hushållningssällskap till ägare eller brukare
av jord, oberoende av fastighetens storlek och,
beträffande brukare, oberoende av brukningstidens längd.
Lån beviljas ej under ett och samma år till högre
belopp än 1 500 kronor. Låntagare må på grund av
nyodlingslån ej häfta i skuld för högre belopp än 5 000
kronor. Lån beviljas till högst 500 kr. per hektar av
den jord, som är avsedd att nyodlas. Lån är räntefritt
under de två första åren men löper därefter med 4 %
årlig ränta. Sedan lånet innehafts två år, skall
låntagaren under vart och ett av de därpå följande sju
låneåren jämte förfallen ränta återbetala 1/7 av
lånebeloppet. För nyodlingslån jämte ränta ställes säkerhet
i form av borgen eller annan säkerhet, som av
hushållningssällskap godkännes. H. FI.
Nypon, skenfrukt från Rosa-arter. N. är köttig och
röd samt innehåller socker, organiska syior och
vitamin C. N. böra insamlas, då de äro nymogna
och ha guliöd eller röd färg. Gröna nypon skola ej
plockas. Om N. skola levereras för framställning av
vitaminpreparat, skola de avlämnas färska och
otorkade. G. Dbg.
Nysilver, se Metall.
Nyssjuka är en kronisk, utan feber och utan stört
allmäntillstånd förlöpande sjukdom hos svin, vilken
huvudsakligen är lokaliserad till näshålan. Den yttrar
sig med nysningar, i vissa fall med näsblödningar samt
deformeringar av nospartiet. Vid N. påträffas alltid
förtvining av näsmusslorna, varför sjukdomen
benämnes rhinitis cronica atroficans. Orsaken till N. är
ännu ej klarlagd. Det synes vara fastslaget, att
infektion är en medverkande faktor. Vissa iakttagelser tyda
även på att en del grisar genom en ärftligt betingad
underutveckling av konkorna äro mera mottagliga än
andra, men säkra bevis härför finnas ej. En del forskare
äro också av den uppfattningen, att sjukdomen är
identisk med svinsjuka, något som dock förefaller vara
mindre sannolikt. Symtomen växla beroende på i
vilken ålder, som grisarna angripas. I allmänhet börjar
sjukdomen i 2—3 månadersåldern. Allmänsymtomen
äro oftast mycket obetydliga. Ingen
temperaturstegring eller minskning av foderlusten brukar förekomma.
I vissa fall kan iakttagas, att grisarnas tillväxt ej sker
i normal takt. I vilken utsträckning detta får sättas i
samband med nyssjukan är ej lätt att avgöra. I större
besättningar finns ju alltid en del infektionssjukdomar,
framförallt svinsjuka, som i hög grad fördröjer
tillväxten. Att nyssjukegrisar kunna bli mer mottagliga
för denna infektion förefaller emellertid sannolikt.
Grisarna bruka icke dö i N. Det mest framträdande
symtomet är nysningar, vilka ideligen höras. Från
näsborrarna kommer seröst, varigt eller blodigt flöde.
De grisar, som äro ensidigt angripna, äro lättast att
upptäcka. Näsborren på den angripna sidan blir då
något större och liksom trattformigt vidgad.
Tillväxten av överkäks- och näsbenen på den angripna
sidan blir fördröjd, så att trynet blir snett, och huden
rynkig. När dessa grisar bli äldre, kan skevheten
Nyssjuka i utpräglad form hos gris.
698
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
