Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreatursraser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nötkreatursraser
Nötstyng
utbredning även i Östergötland. S. K. B. förekommer
huvudsakligen i Norrland, i Värmland och Dalarna,
medan S. R. B. är spridd över nästan hela landet.
Svensk låglandsboskap härstammar huvudsakligen
från Holland och Ostfriesland. En del importer skedde
till Skåne redan under senare hälften av 1700-talet,
men någon större omfattning fick aveln med denna
boskapstyp först på 1870-talet, då en mängd avelsdjur
infördes i Skåne. Under de senaste 30 åren ha endast
enstaka djur importerats. Exteriört överensstämmer
den svenska låglandsrasen i huvudsak med den
svartbrokiga boskapen i Ostfriesland och Holland, men i
genomsnitt äro dock de svenska djuren något spensligare
och högbentare än de holländska och tyska.
Stamboks-föring av låglandsrasen påbörjades i Malmöhus län
1891 och från 1917 föres genom Kungl.
Lantbruksstyrelsen en riksstambok för rasen. Avelsföreningen
för svensk låglandsboskap bildades 1913. Numera har
avelsföreningen övertagit stamboksföringen och den
anordnar ärligen avelsdjursauktioner i Malmö.
Medelavkastningen för stamboksförda låglandskor i vårt land
är omkring 5 100 kg mjölk med 3,5 % fett.
Svensk röd och vit boskap bildades 1928 genom
sammanslagning av svensk ayrshire och rödbrokig svensk
boskap. Ayrshireras började importeras till Sverige på
1840-talet, då 4 statliga stamholländerier och några
privata besättningar bildades. Under 1880- och
1890-talen var importen synnerligen livlig och rasen vann
utbredning från Skåne till sydliga Norrland.
Rödbrokig svensk boskap leder sitt ursprung från några
herrgårdsbesättningar i mellersta Sverige, främst
Stjärnsund i Närke, inom vilka avelsmaterialet utgjordes av
gammal svensk herrgårdsras, som korsats med både
ayrshire och korthorn. År 1891 bildades en
avels-förening för tillvaratagandet av denna boskapstyp
och föreningen skötte själv stamboksföringen inom
rasen. —- Resultatet av sammanslagningen mellan de
två raserna blev, att ayrshirerasen praktiskt taget
uppsögs i rödbrokig svensk boskap; överallt inom de
gamla ayrshirebesättningarna har man använt tjurar
av rödbrokig svensk boskap, men ayrshiretjurar ha
icke kommit till användning inom R. S.
B.-besättningarna.
Svensk röd och vit boskap är övervägande av
mjölktyp, djuren äro något mindre och lågbentare än
låglandsboskapen och ha en mera sluten kroppsbyggnad.
I rasens typbeskrivning angives, att färgen bör vara
klart röd och vit, det vita helst i skarpt avgränsade
vita fält eller fläckar. Medelvikten för stamboksförda
kor uppgår till omkring 525 kg och mjölkavkastningen
till 3 900 kg mjölk med 3,9 % fett. Avelsföreningen för
S. R. B. utger en stambok för rasen.
Svensk kullig boskap bildades 1938 genom
sammanslagning mellan svensk fjällboskap och röd kullig svensk
lantras. Den inhemska boskapen i Norrland har varit
föremål för ett planmässigt avelsarbete sedan
1890-talet och ur denna utvecklades den förädlade fjällrasen,
som var kullig med övervägande vit färg. Svarta eller
i enstaka fall röda tecken förekommo som små fläckar
eller prickar på huvudet och kroppssidorna. Djuren
voro lågbenta och djupa med öppna kroppsformer och
en fin benbyggnad. Medelvikten för stamboksförda
kor var omkring 375 kg. Röd kullig svensk lantras
hade sitt utbredningsområde i Dalarna, Värmland och
Bohuslän, där sedan gamla tider sådan boskap
förekommit. År 1912 bildades en förening för
tillvaratagandet av dessa röda, kulliga boskapstyper och en
stambok för rasen upplades. Vid sammanslagningen
1938 gingo de två tidigare avelsföreningarna upp i
Avelsföreningen för svensk kullig boskap, som utger
en stambok för S. K. B. Denna stambok har en
avdelning för helröda djur och en för vita eller tecknade.
Medelavkastningen för stamboksförda kor torde uppgå
till omkring 3 000 kg mjölk med 4 % fett. I. J-n.
Nötkreatursskötsel, se Nötkreaturens utfodring,
mjölkning etc.
Nötstynfl, Oxstyng, se Styng.
46—:
05197
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
