Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odaljord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o
Odaljord är en äldre benämning på självständig
fastighet under full äganderätt i motsats till dels torp och
andra underlydande områden, dels förläningar förtjänst
eller av annan anledning. Såsom O. betecknades ofta
arvejord, till vilken bördsrätt* ägde rum. Å. E-d.
Odling, se Nyodling.
Odlingsersättning, se Jorddelning.
Odlingsgräns, kultur- eller fjällbygdsgräns är en av
statsmakterna bestämd administrativ gränslinje mellan
fjällregionen och de till odling lämpade delarna av
landet; denna gränslinje sträcker sig från riksgränsen
mot Finland i norr till riksgränsen mot Norge i norra
Dalarna. Jämte denna administrativa O. talar man om
O. för de enskilda kulturväxterna, vilket är den gräns,
till vilken resp. växter normalt kunna odlas. H. O—d.
Odlingskommitté, Statens, se Odlingsorganisation.
Odlingslånefond. Redan under 1840-talet ställde
riksdagen en fond till Kungl. Maj:ts förfogande för lån
till utdikning och avtappning av sanka trakter och
sjöar i södra och mellersta Sverige. Inom de norra länen
beviljades bidrag för samma ändamål. Från 1874
utsträcktes lånebeviljningen till hela riket (s. k. äldre O.)
samtidigt som en ny fond för bidrag utan
återbetalningsskyldighet till myrutdikningar, den s. k.
frost-minskningsfonden, bildades. Sistnämnda fond
uppdelades 1906 på norrländska avdikningsanslaget och
allmänna frostminskningsanslaget. Det senare
samman-slogs 1912 med allmänna avdikningsanslaget (se
Av-dikningsanslag, Statens, och Avdikningslånefond,
Statens).
1883 bildades nya O. i vilken äldre O. 1914 uppgick.
Från nya O. beviljades ursprungligen lån blott till
utdikning av mark, som var lämplig för uppodling.
1895 utsträcktes rätten att erhålla lån även till
vatten-avledningsföretag, varmed avsågs förbättring av förut
odlad åker eller äng. Jordförbättringens värde skulle
dock motsvara minst dubbla låneunderstödet. 1914
ändrades bestämmelserna därhän att lån, avseende
uppodling av sanka trakter eller förbättring på annat
sätt än genom täckdikning av förut odlad åker eller
äng, eller vinnande av ny äng, kunde erhållas med
belopp, som kunde uppgå till hela kostnaden för
företaget, dock med avdrag för ev. beviljat
avdiknings-anslag och med iakttagande av att lånet ej fick
överstiga 70 % av det beräknade jordförbättringsvärdet.
Lånet var under tre år räntefritt och återbetalades
därefter med annuiteter om 6 % av lånebeloppet,
varav 3,6 % utgjorde ränta. Odlingslån förmedlades
av Lantbruksstyrelsen, sedan bl. a. kostnadsberäkning
och arbetsplan utförts av sakkunnig person, vanligen
lantbruksingenj ör.
I samband med beslut om ändrade grunder för
låneverksamheten beslöt 1926 års riksdag att ändra 0:s
benämning till statens avdikningslånefond*.
Från O. ha under årens lopp betydande summor
utgått såsom lån. T. o. m. 1918 fick för ändamålet
disponeras 1 000 000 kronor årligen, vilket belopp
därefter successivt höjdes och från 1922 utgjorde
2 500 000 kronor. Från 1890 till tiden för fondens
upphörande ha i runt tal 36 000 000 kronor utlånats till
c:a 10 000 odlings- eller torrläggningsföretag. E. W-n.
Odlingslägenhet, se Nybyggen och Skogstorp.
Odlingsnämnd, se Odlingsorganisation.
Odlingsorganisation. Med anledning av de då rådande
kristidsförhållandena beslöt 1918 års riksdag att
inrätta en särskild statens O. med uppgift att bland
jordbrukarna verka för produktionsstegrande åtgärder
och för jordens utnyttjande på med hänsyn till
tidsläget bästa sättet samt för nyodling av jord.
Verksamheten skulle vara på samma gång rådgivande och i
viss mening agitatorisk samt av i möjligaste mån
personlig art och därför inriktad på de enskilda
personliga och lokala fallen. Enligt instruktion av den
16 april 1918 skulle O. även avgiva förslag och
framställningar i det angivna syftet m. m.
O. bestod av odlingsnämnder, odlingsråd samt statens
odlingskommitté. Odlingsnämnder utsågos i varje
landskommun och skulle bestå av tre till fem aktade och
kunniga jordbrukare. Odlingsråd tillsattes av
hushållningssällskapens förvaltningsutskott och hade att
leda och övervaka odlingsnämnderna inom sitt område.
Statens odlingskommitté, som bestod av tre
ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t, utgjorde den centrala
myndigheten.
718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
