Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pasteurella-infektion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pasteurella-infektion -
Pasteurella-infektion (kalv), se Kalvsjukdomar.
Pastörisering betecknar uppvärmning av en vätska
till sådan temperatur, att en större eller mindre del
av de i densamma befintliga mikroorganismerna
dödas. P. har fått sitt namn efter fransmannen Pasteur,
som först införde denna metod vid vin- och
ölfabrika-tionen. P. av mjölk företages i mejerierna för att
döda dels sjukdomsalstrande mikroorganismer, dels
ock sådana som menligt inverka på mjölkens och de
därav tillverkade produkternas kvalitet och hållbarhet.
Det må emellertid observeras, att pastöriseringens
effekt i viss mån är beroende av mjölkens renhet,
varför det är angeläget, att mjölken är så renligt
behandlad som möjligt, oavsett om den skall
pastöri-seras eller ej. Man skiljer mellan följande olika
pastöri-seringssätt. Öppen P. med vanliga grytpastörer och
fritt lufttillträde till mjölken under pastöriseringen,
sluten P. i plattpastörer eller andra liknande slutna
apparater, varvid luften icke har tillträde till mjölken
under pastöriseringen, hög-V., då mjölken uppvärmes
till minst 80°, låg-V., då mjölken uppvärmes kort tid
till gradtal mellan 70 och 75° i öppen eller sluten
pastor, samt långtids-P., varmed menas, att mjölken
efter uppvärmning till lägst 81° hålles vid denna
temperatur minst 30 min.
Vid P. användas olika slags apparater. Öppna
pastorer, eller s. k. grytpastörer, användas i många
mejerier för pastörisering av mjölk, avsedd till
produktberedning. Själva pastöriseringskärlet, som är
cylindriskt eller paraboloidformat och tillverkat av
förtent koppar eller rostfritt stål, är placerat i ett
yttre kärl av stålplåt. I mellanrummet mellan det
inre och det yttre kärlet inledes ånga. Mjölken
inledes vid kärlets botten och avgår genom ett utlopp
vid kärlets övre kant. Vid utloppet finns en
termometer, varmed mjölkens pastöriseringstemperatur
avläses. Genom en roterande rörare, riset, sättes mjölken
i rörelse i pastören.
För att spara ånga användes regenerativapparater i
samband med öppna pastorer. Numera användas
endast rörregenerativ, vari den varma mjölken pressas
nedifrån och uppåt genom horisontellt liggande rör
och den kalla mjölken rinner utvändigt uppifrån och
nedåt. I en regenerativapparat avger den
pastörise-rade mjölken 40 à 50 % av sin värme och den får då
en för separering lämplig temperatur, samtidigt som
den avgivna värmen utnyttjas för uppvärmning av
den mjölk, som skall pastöriseras.
Regenerativpastören är en kombination av pastor
och regenerativ. Regenerativpastören består av en
ångdom omkring vilken en s. k. rörarklocka roterar.
Utanpå och omkring rörarklockan är en yttermantel
placerad. X mellanrummet mellan ångdomen och
rörarklockan uppvärmes mjölken och pastöriseringstempe-
- Pastörisering
raturen nås vid rörarklockans nedre kant. I
mellanrummet mellan rörarklockan och vttermanteln avger
mjölken värme.
Vid sluten P. användas i regel s. k. plattpastörer.
Fördelarna med denna P. äro, att förändringarna hos
mjölken bli mindre än vid öppna pastorer samtidigt
som den bakteriologiska pastöriseringseffekten är
synnerligen god. I plattpastören bearbetas mjölken
mindre än i öppna pastorer, varför mjölkens
grädd-sättningsförmåga ej nämnvärt minskas, såvida
pastö-riseringstemperaturen hålles under 72 à 73°.
Plattpastören är konstruerad med plattor, som fasthållas
på glidskenor. Plattorna äro försedda med vertikala
eller horisontella refflor, förenade till en
sammanhängande kanal, varigenom mjölken strömmar. På
motsatta sidan ledes varmvatten eller lågtrycksånga i
pastören samt i regenerativavdelningen den från
pastö-riseringsavdelningen kommande mjölken. I samma
apparat kunna olika avdelningar inmonteras för
pastörisering, regenerering och kylning av mjölk, grädde
och skummjölk. Härvid användes alltid
motströmsprincipen för temperaturutjämning i
regenerativavdelningen. Timavverkningen i en plattpastör kan
minskas eller ökas allt efter behovet genom att man
tillsätter eller borttager plattor. För att förbättra
pastöriseringseffekten, inmonteras hållarceller, vari
mjölken kvarhålles vid pastöriseringstemperaturen
önskad tid. Då mjölk resp. grädde pastöriseras utan
lufttillträde i plattpastör, undvikes kokt smak.
Plattapparater användas numera i största utsträckning,
särskilt för pastörisering av konsumtionsmjölk.
Långtids-V. har i stor utsträckning använts för
konsumtionsmjölk. P. utföres i praktiken vid 61 à 63°
c:a 30 min. Uppvärmningen av mjölken sker i pastören
eller i särskild uppvärmningsapparat. Sedan mjölken
erhållit avsedd temperatur, hålles den vid oförändrad
temperatur, ofta under sakta omrörning. Vid
kontinuerlig drift är vannan indelad i två eller flera celler,
som periodvis fyllas och tömmas genom tvångsstyrd
ventilanordning. Den bakteriologiska
pastöriseringseffekten är god i långtidspastörer och förändringarna
i mjölken små, men metoden är tidsödande och
apparaterna kräva stort utrymme.
I’, kan utföras så, att antingen helmjölken eller
grädden och skummjölken var för sig pastöriseras.
Den senare metoden kallas skild P. Helmjölks-P. är
enklaste tillvägagångssättet, då endast en pastor
behövs, men då det i vissa fall kan vara lämpligt
att pastörisera grädde och skummjölk till olika
temperatur, användes skild P.
Enligt pastöriseringslagen, Sv. Förf.-saml. nr
382/X925, med däri företagen ändring, Sv. Förf.-saml.
nr 548/1936, får den, som driver mejerirörelse ej från
mejeriet försälja eller utlämna mjölk eller kärnmjölk,
48—905197
749
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
