Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Potatisskorv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Potatisskorv
Potatisupptagningsmaskiner
Potatissättningsmaskin med behållare tippad bakåt
för tömning.
Potatisupptagningsmaskin. Melichars
potatisupp-tagare.
tillförsel av alkaliska gödselsalter främja
skorvbild-ningen, vilken däremot hålles tillbaka genom sura
gödselmedel, såsom svavelsyrad ammoniak,
superfosfat, kainit och svavelsyrat kali. Även svavling
av-jorden användes som medel mot skorv, likaså
gröngödsling. Potatissorternas mottaglighet för skorv är
mycket olika. I hög grad resistenta äro Jubel,
Hindenburg, Ackersegen och Aal.
Vanlig skorv angriper även rotfrukter, såsom betor
kålrötter och rovor, och symtomen erinra i huvudsak
om potatisskorven. Rotfrukterna angripas mest på
mark, där potatis blir svårt skorvig. Th. Lfs.
Potatissorteringsmaskin. För att sortera potatisen i
olika storlekar användas maskiner av olika
konstruktion. En typ har tre plana såll, vilka sättas i skakande
rörelse genom en vev. Potatisen släppes genom en tratt
ned på det övre sållet. Om detta har de största och det
undre de minsta maskorna, kommer den största
potatisen att gå över det översta, den mellanstora går över
det mellersta och den minsta går igenom detta ned på
det understa, där den liksom de föregående storlekarna
ledes i särskild ränna ut från maskinen. De två
förstnämnda sållen kunna också vara cylinderformiga och
medelst vev bringas att rotera. N—g.
Potatissättningsmaskin. Det vanligaste sättet för
potatissättningens utförande är uppdrillning med årder
(tallrikar). Sättningen sker medelst skopelevator
(paternosterverk*). Genom en behållare rör sig en ändlös
kedja, på vilken vissa länkar äro ombildade till skopor.
När skoporna passera genom behållaren, fånga de en
potatis, som sedan föres upp och får nedfalla genom ett
rör bakom billen.
Det finnes även andra typer P. med sättningshjul,
försedda med griporgan. Enkla apparater att
påmontera tvåskäriga plogar tillverkas även, likaså apparater,
som endast sätta i en förut uppkörd fåra.
För att mistor skola undvikas vid sättning med
maskin, måste potatisen vara väl sorterad och av lagom
storlek. Några av de större maskinerna ha särskilda
anordningar för att förhindra uppkomsten av mistor.
N-g.
Potatisstamfly (Hydroecia micacea Esp.) är ett nattfly,
vars larv är köttröd med svart huvud. Larven träffas
stundom i potatisstjälkar men vida oftare i rothalsen
på unga betplantor eller i jordgubbsplantors
stamdel. Angripna plantor kunna ibland räddas genom
vattning med nikotinhaltiga vätskor. A. T-n.
Potatistriiila, se Träda.
Potatisupptagningsmaskiner. Mest användas maskiner
av typen gaffelhjulsmaskiner eller elevatormaskiner.
Gaffelhjulsmaskinerna ha ett skär eller en bill, vilken
lossar potatisdrillen från marken. Genom gafflar, som
vanligen äro fästade på ett roterande hjul med planet
vinkelrätt mot körriktningen (se fig.), sönderdelas den
och sättning för hand i fårorna. Vid större odlingar
användes maskiner för sättningen.
Den allmännast förekommande P. drager upp
fåran, utför sättningen samt täcker fåran. Det finnes
både en- och tvåradiga maskiner, men den sistnämnda
är mest ekonomisk. Uppdragning av fåran sker genom
billar eller skär, igentäckningen genom dubbla skivor
upplöjda drillen och potatisen kastas åt sidan och blir
liggande i en bred sträng. Om maskinen skall ha jämn
sysselsättning, fordras 12—24 plockare, beroende på
jordmån och skörd.
En fullständigare men också dyrbarare
plockningsmaskin är elevatormaskinen, där potatisdrillen
upp-köres och glider bakåt på en uppgående elevator-
766
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
