Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Potatisupptagningsmaskiner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Potatisuppfagningsmaskiner -
kedja, varvid knölarna skakas rena från löst sittande
jord och nedfalla bakom eller vid sidan av maskinen i
en smal sträng för att sedan uppsamlas för hand.
N-g.
Potatisål, se Nematoder.
Potentiell surhetsgrad, se Reaktion.
Potentilla är ett artrikt släkte bland rosacéerna. De
flesta äro örter, några dock buskar, såsom den
gulblommiga ölandstoken (P. fruticosa), en
karaktärsväxt på Ölands allvar och ofta odlad som
prydnadsbuske. Gula blommor har också gåsörten (P. anserina)
med krypande ovanjordsutlöpare och parbladiga, på
undersidan vitulliga blad, samt blodroten*. Gåsörten
kan spela rollen av ogräs på mull- och torvjord, men
besvärligare är revfingerörten (P. reptans), som har
fingrade blad och långa revor. Flera arter odlas som
prydnadsväxter, bl. a. i stenparti. H. G. S.
Pottaska, se Kalium.
Foulard är benämningen på kastrerad höna, d. v. s.
med bortopererad äggstock — alltså en motsvarighet
till kapun. Framställning av verkliga P. förekommer
sällan här i landet; benämningen brukas emellertid
ofta för slaktade unghöns. N. O—n.
Pound (avoirdupois), engelsk (amerikansk) vikt =
0,454 kg. Se Mått och vikt.
Preeipitat (präcipitat) är en kemisk term, som betecknar
en ur vattenlösning framställd, olöslig utfällning. På
grund av framställningssättet är ett P. i regel mycket
finkornigt. Bland jordbrukets hjälpmedel användes
benämningen P. oftast för s. k. fällt kalciumfosfat
(di-fosfat, foderprecipitat, se Foderfosfat), vilket kan
beredas ur bensubstans genom upplösning i syror och
därpå följande utfällning med kalkvatten eller
kalkmjölk. Ett förstklassigt foderprecipitat innehåller
omkr. 3<S men stundom upp till 42 % fosforsyra. Se
även Mineralfoder. O. S—g.
Preeipitin, se Bakterier.
Premielån, se Egna hem.
Premiering, se Husdjurspremiering och
Jordbrukspre-miering.
Premieringsdistrikt, se Hästavel.
Premieringstyp, se Exteriörbedömning.
Pressfoder, se Ensilering.
Pressvatten, se Gödselstad.
Prestationsbedömning. Vid bedömning av ett djur,
avelsdjur* eller bruksdjur*, granskar man dels djurets
exteriör (se Exteriörbedömning) och dels dess
prestationer. På hästavelns område ha sedan gammalt
prestationsprov tillämpats inom det engelska fullblodet (se
Hästraser) samt för en del halvblodsraser, t. ex.
amerikanska travaren. Resultatet av kapplöpningar
och travtävlingar har blivit avgörande för djurens
användning till avel. Även i vårt land avhållas sådana
tävlingar. Inom de tyska halvblodsraserna tillämpas
- Prisindex
numera systematiska prestationsprov för alla hingstar,
innan de tagas i bruk till avel. Hingstarna tränas under
en viss tid och få därefter avlägga sina slutprov. I
Amerika och Tyskland har man utfört prestationsprov
för kallblodiga hästar, varvid man sökt mäta deras
maximala dragkraft framför en dynamometervagn.
Under de senaste åren har man dock i Tyskland
övergått till uthållighetsprov framför lastad vagn på väg
eller i terräng. I Finland har prof. T. Terho
utexperimenterat en metod för mätning av hästarnas förmåga
att sätta igång och under korta sträckor draga ett tungt
lass. Hästen spännes framför en automobil, som
bromsas och det därigenom åstadkomna motståndet
kontrolleras. I Sverige har man använt sig av
prestationsprov (travprov samt dragprov framför lass) för
nordsvenska hästar i samband med premieringen av
hingstar, som uppfötts på Wången.
Då man mäter kornas mjölkavkastning, suggornas
grisproduktion, hönsens äggavkastning etc.
(avkastningskontroll*) är även detta att betrakta som en P.
I. J—n.
Prieksjuka, på äpplen uppträdande sjukdom av ej
slutgiltigt utredd orsak. Sannolika skäl tala för att den
förorsakas av borbrist; i många fall har den kunnat
förebyggas genom borsyra eller borax, som i små
mängder tillförts jorden. P. kännetecknas av bruna,
skrumpna, bittert smakande partier i fruktköttet; om de äro
belägna omedelbart under skalet, framträda de
utvändigt som något insjunkna, missfärgade små fläckar.
Vissa äpplesorter, t. ex. Åkerö, Ribston, Cox Orange
och Husmodersäpple, angripas särskilt starkt av P.
Th. Lfs.
Primula, som tillhör en efter släktet benämnd familj,
räknar hos oss ett fåtal inhemska arter, delvis även
upptagna i kultur, jämte ett större antal arter från
andra länder. De hithörande växterna ha rotstock med
bladrosett och blommorna oftast i flock på stängel från
rosetten. Vår vanligaste vilda art är g u 11 v i v a n (P. veris),
spridd på ängar o. s. v. i södra och mellersta Sverige.
Den är gulblommig liksom den blott i Skåne inhemska
men mycket odlade lundvivan (P. elatior), som
karakteriseras genom större och mera utplattat kronbräm.
Ännu större blommor har jordvivan (P. acaulis),
numera sannolikt ej mera vild i Sverige. Av alla dessa tre
odlas rödblommande varieteter. Mycket odlad är
också aurikeln (P. Auricula) från Alperna, med på
undre sidan mjölhåriga blad och ursprungligen
svavelgula blommor, som dock i kulturen antagit även andra
färger. Många andra planteras, exempelvis B o 11 vi v a
(P. denticulata), som stammar från Kina och har
skära blommor. H. G. S.
Prins (iustafs öga, se Nemophila.
Prisindex. P.-tabeller upprättas för att möjliggöra en
överblick över prisnivåns förändringar. Samtidigt ge
767
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
