Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prisnotering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prisnotering -
ringsort lör vara av normalkvalitet (jämför
Spannmålshandel och Standardisering) och för partier om minst
1 000 kilogram. Samtidigt noteras utländsk spannmål
cif svensk hamn i svensk valuta.
P. för potatis sättes numera varje måndag, onsdag och
fredag av Sveriges allmänna lantbrukssällskap.
Noteringen, för vars tillkomst potatisgrossister i
Stockholm medverka, avser priset banfritt eller kajfritt
Stockholm i fria säckar om 50 kilograms nettovikt.
Dessutom noteras pris vid järnvägsstationen i ett antal
potatisodlande områden.
P. för frö av timotej, alsike och rödklöver sättes av
Sveriges fröodlareförbund varje måndag under
handelssäsongen. Ifrågavarande P. avser partipris (till odlare)
för välsorterad vara av svensk odling.
P. för kraftfoder meddelas av Sveriges allmänna
lantbrukssällskap under medverkan av foderfirmor och
centralföreningar samt förbrukare av kraftfoder.
Ifrågavarande P., som sättes för 7 större orter i södra och
mellersta Sverige, avser priserna fritt noteringsorten
vid försäljning direkt till förbrukarna för genast
leverans. För varje noterat fodermedel beräknas
medelpriset för landet per 100 kilogram och 100 foderenheter.
P. för smågrisar fastställes av Sveriges allmänna
lantbrukssällskap varje torsdag för Skåne samt för
stationer i mellersta Sverige.
P. för kött och fläsk meddelas per vecka av
andels-slakterierna och avser priset per kilogram slaktad vikt,
i regel inklusive huden. Dessutom noteras varje torsdag
Sveriges Slakteriförbunds partipriser för kött och fläsk
fritt Stockholm. För slaktdjur noteras fortfarande
priserna vid de flesta offentliga slakthusen. Ifrågavarande
P., som sättes av en noteringskommitté, avser kilogram
levande vikt.
P. för hudar och skinn sättes av Sveriges allmänna
lantbrukssällskap varje torsdag. Noteringen grundar
sig på uppgifter från slakterier och större hudhandlare
samt avser uppköpspriset vid slakterier för renskrädda
hudar och skinn.
P. för smör har i vårt land satts sedan slutet av
1800-talet. Tidigare hade man i huvudsak haft Köpenhamns
notering till vägledning. Den första egentliga P. för
smör här i Sverige, svensk notering för första klassens
exportsmör, som avsåg priset fritt exporthamn och sattes
varje torsdag, påbörjades 1896. År 1908 efterträddes
denna av svensk smörprisstatistik, som dock knappast
kan sägas vara en P. i vanlig mening. När denna, efter
att ha beräknats på grund av uppgifter från ett par
hundra runmärkesberättigade mejerier, kunde
publiceras, var den för gammal för att i varje fall direkt
ligga till grund för smörhandeln. Svensk
smörprisstatistik, som avsåg priset vid järnvägsstation, var
emellertid ett gott uttryck för av mejerierna i genomsnitt
uppnått pris, då de slutliga medeltalen vägdes med de
- Produktionsriktning
omsatta kvantiteterna. Den upphörde med år 1932.
Efter världskriget började man sätta en ny P., svensk
smörnotering i Malmö. Den sattes varje torsdag och
avsåg att ligga till grund för de avräkningspriser, som
skulle betalas för den förra veckans leverans. År 1933
avlöstes ifrågavarande P. av svensk riksnotering för
runmärkt smör, som varje torsdag sättes av Svenska
mejeriernas riksförening*, och avser partipriset till
mejerierna för saltat runmärkt smör av medelkvalitet,
levererat fritt mejeris avsändningsstation i hela drittlar.
Förutom här anförda P. noteras partipriset för ett
flertal orter, bl. a. i Stockholm, där denna notering
meddelas genom Sveriges allmänna lantbrukssällskap.
P. för ost sättes av Sveriges allmänna
lantbrukssällskap, dels sedan 1920 en notering avseende av
mejerierna uppnådda priser vid järnvägen, dels sedan 1921 en
notering avseende partipriser i Stockholm.
Förstnämnda P., som sättes en gång varje månad och avser
priser, som uppnåtts under den närmast föregående
månaden, grundar sig på uppgifter från mejerier och
ostgrossister. Partiprisnoteringen i Stockholm sättes
varje torsdag under medverkan av osthandeln.
P. för ägg, svensk äggnotering*, sättes sedan 1918 av
Sveriges allmänna lantbrukssällskap varje torsdag och
avser numera priset till producenterna för nyvärpta
svenska föreningsägg i de viktigaste
produktionsområdena under en vecka framåt.
Genom Sveriges allmänna lantbrukssällskap sättes
ytterligare ett antal P. bl. a. för stråfoder samt
speciella noteringar för jordbruksprodukter och
-förnödenheter i Norrland. G. Y—n.
Prisregleringsfond, Jordbrukets, se Stödåtgärder för
jordbruket.
Probstei-liavre, se Havre.
Probstei-råg, se Råg.
Produktionsfaktorer. I ekonomiläran brukar man tala
om tre P., nämligen natur, arbete och kapital. Naturen
är produktionens outsinliga källa av förråd och kraft.
Genom arbete tillvaratager människan dessa
naturtillgångar och gör dem användbara för sina ändamål.
Då detta arbete med huvud och händer i de allra flesta
fall kan underlättas med hjälp av redskap och
maskiner, hus, båtar o. s. v., vilka alla ha ett verkligt värde,
brukar man som tredje P. nämna kapitalet i vidsträckt
bemärkelse, alltså ej endast kontanter utan alla de
förmögenhetsföremål, som människan skaffat sig till
hjälp vid produktionen. N—g.
Produktionsfoder, se Näringsbehov.
Produktionskvot, se Näringsbehov.
Produktionsriktning. Med P. hos ett jordbruksföretag
förstås detsammas inriktning med hänsyn till de
framställda saluprodukternas’art. Det ena företaget
frambringar huvudsakligen växtprodukter av ett eller annat
slag, det andra är inriktat på produktion av animalier.
769
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
