Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pälsdjursavel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pälsdjursavel
Pälsdjursavel
silverräv. Om de båda typerna korsas med varandra,
erhåller man en produkt, som närmast påminner om
korsräven, beroende på att det är olika recessiva
arvsanlag, som ligga till grund för standard- och
alaskatypen.
Silverrävens färg varierar från rent svart (svarträv i
egentlig mening) till hel silverteckning, då täckhår med
Pälsdjursavel. Skinn av silverräv (vänster) och
grönländsk biåräv (höger).
ett brett, rent vitt band finnas utbredda över hela
pälsen och ge denna dess karaktär. Man brukar skilja
mellan hel-, %-, V2- och %-süver. En %-silvrad räv
har silverhår endast på bakkroppen. Bottenullen bör
ha en mörk skiffergrå färg. För pälsens värde är det
av stor betydelse, att bottenullen är tät och ger nödigt
stöd åt täckhåren, vilka skola fullständigt dölja
bottenullen samt, i den mån de äro pigmenterade, ha en djupt
blåsvart färg och god glans. Helsilver är den färgtyp,
som mest efterfrågas på marknaden. Silverfältet bör
vara fullständigt utbrett över pälsens sidor, så att
endast en rand undertill på buken är mörkfärgad. En
smal, glänsande svart rand över halsen och manken
ger en god kontrastverkan och förhöjer skinnets värde.
Uå underullen är dåligt utvecklad, så att pälsen får
för liten massa, eller då täckhåren icke skyla
bottenullen, vilket är särskilt vanligt bakom bogarna, blir
skinnets värde avsevärt lägre, likaså då täckhårens
färg är matt eller stöter i brunt. Smala och gulfärgade
silverband räknas också till de allvarliga pälsfelen.
Silverrävens parning sker i januari—mars och
dräk-tighetstidens längd är i medeltal 52 dagar (49—55).
Flertalet parningar inträffa i mitten av februari och
de flesta kullarna födas under de tre första veckorna
av april månad. Valparna äro i regel avelsdugliga
nästföljande års parningssäsong. Honan blir brunstig
endast en gång under varje avelssäsong, alltså endast
en gång om året. Brunsten räcker vanligen 2—4 dagar.
Antalet födda ungar pr kull varierar mellan 1 och 8,
och enligt svensk statistik är medeltalet 4,5. I
genomsnitt får man räkna med en valpdödlighet på 15—20%,
i enstaka fall betydligt mer. Som ett relativt gott
resultat kan man anse att 70—75 % av honorna föda
ungar och att antalet till pälsningsålder uppfödda
valpar pr hona uppgår till 3—3,5. Under
pälsdjurs-avelns barndom tillämpades i regel den monogama
parningsmetoden, men numera har man gått över till
polygami och låter alltså en hane betäcka ett flertal
honor, ofta ända till 15—20.
Under avelssäsongen hållas rävarna i löpgårdar med
för honorna tillbyggd lya, som göres med dubbla
träväggar och till vilken en trång gång leder. Fram på
sensommaren flyttar man över valparna och de äldre
djur, som skola pälsas, till s. k. skugghus med upphöjda
nätbottnar och tak, som skyddar mot sol och regn.
Man har gjort den erfarenheten, att om djuren under
tiden för vinterpälsens utväxt och mognad hållas i
öppna gårdar, så blekes pälsen och mister sin glans.
Man beräknar att det dagliga näringsbehovet för en
vuxen räv utgör 65 gr. smältbar äggvita, 20 gr. fett,
45 gr. kolhydrater och omkr. 15 gr. mineralämnen.
Åtta veckor gamla valpar behöva ungefär hälften av
denna foderranson. Den animaliska födan tillföres dels
i form av färskt muskelkött, inälvor och fisk samt mjölk,
dels som kött- och fiskmjöl, alltså konserverat foder.
Kolhydraterna tillföras i form av säd (mjöl, gröt,
bröd) och potatis. Det är viktigt tillse, att djurens
vitaminbehov fylles. Man ger dem gärna en del grönsaker,
och i övrigt fylls vitaminbehovet medelst naturliga
och artificiella vitaminpreparat.
Pälsningstiden infaller i november—december. Det
är viktigt att pälsningen sker vid rätt tidpunkt och på
rätt sätt. Den bör företagas, då underull och täckhår
äro fullt utvecklade och pälsen är vad man kallar
775
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
