Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rationalisering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rationaliserin
Reaktion
Endast en vetenskaplig behandling av frågorna
förmår att åstadkomma varaktiga framsteg. Det
mänskliga arbetet har emellertid först på senare tid
blivit föremål för vetenskaplig behandling. Förut ha
människorna mest intresserat sig för de två övriga
produktionsfaktorerna* naturen och kapitalet. En av
de första, som givit uttryck för nämnda tankar, är
den amerikanske ingenjören F. \V. Taylor. Hans
verksamhetsfält låg inom industriens område, men
hans grundidéer äro tillämpliga och avsedda för varje
form av manuellt arbete. Hans främsta bud var just
det nyssnämnda: »Varje arbete skall utföras enligt
vetenskapligt utvecklade grunder och icke efter de sedan
århundraden nedärvda traditionerna.» Genom att
studera varje arbete och utarbeta nya metoder har man
inom industrien i många fall vunnit häpnadsväckande
resultat. Den till sin spets drivna arbetsfördelningen*
har framkommit ur denna vetenskapliga
driftsledning.
För lantbrukets vidkommande i vårt land torde
ytterligare R. bliva nödvändig. Förutsättningarna
för en sådan äro större driftsenheter eller samarbete,
varigenom de tekniska hjälpmedlen bättre kunna
komma till användning. Då transportproblemen inom
jordbruket äro av särskilt framträdande betydelse,
måste t. ex. en sådan sak som gummihjul på
arbetsvagnarna, varigenom lastningsförmågan höjes med
c:a 50 %, vara en särskilt aktuell
rationaliseringsåtgärd. N-g.
Ilator. Frodvuxna områden på en betesmark, vilka
djuren helt eller delvis lämna outnyttjade, kallas mer
och mer allmänt sedan 1925 R. De uppstå av olika
orsaker, äro dels tillfälliga och begränsade, såsom där
betesdjurens fasta spillning fallit (»gödselrator»), dels
varaktiga, och öka då vanligen i omfång och bli mera
utpräglade för varje år. Varaktiga R. kunna bero på
att växterna få hastigare och kraftigare utveckling
genom luckrare, kväverikare eller av annan anledning
mera växtkraftig jord på en del av en betesmark.
Även skugga, försumpning eller genom att djuren
använda en plats som läger, kan föranleda R., liksom
ensidig betning med hästar och försenad påsläppning.
I R. får beståndet efter hand en ensidig
sammansättning, klövern uttränges och vanligen dominera
ett eller ett fåtal gräs. Orsaken till att djuren rata
vegetationen synes vara lukt från marken och förnan,
enär gräset, när det är avslaget, vanligen till större
delen ätes. R. motverkas genom starkare uppdelning
av marken så att avbetningen sker hastigare, genom
att olika djurgrupper beta omedelbart efter varandra
och, om ej annat hjälper, genom grundlig avslagning
och bortflvttning av växtmassan, t. ex. till hårt
betade delar. I svårare fall kan omläggning av
betesmarken bli nödvändig. B. W. & J. B.
Reaktion. I kemien använder man uttrycket R. i två
betydelser: 1. detsamma som en kemisk process,
varvid alltså (till skillnad från en fysisk) nya ämnen
(molekylslag) bildas, eller mängderna av förut
närvarande ämnen ändras; 2. i samband med lösningars
vätej onkoncentration.
1. Kemiska R:s hastighet kan variera inom ytterst
vida gränser, och påverkas för en och samma R. av
temperatur, tryck och koncentration. I många fall kan
reaktionshastigheten väsentligt påverkas av närvaro
av vissa främmande ämnen, katalysatorer, som icke
förbrukas vid reaktionen. I sådana fall, då de
reagerande ämnena skiljas av gränsytor (t. ex. vid
upplösning av en metall i en syra), spelar denna gränsytas
storlek kraftigt in. En kemisk reaktion karakteriseras
vidare av reaktionsjämvikten; den förlöper aldrig
fullständigt, utan endast till dess att ett jämviktsläge
uppnåtts. Jämviktsläget förändras med temperaturen
på så sätt, att de ämnen, söm bildas under
värmeupptagande, bildas i allt större mängder vid stigande
temperatur. Vid konstant temperatur regleras
jämvikterna (där inga gränsytor uppträda) av
Guldberg-Waages lag (»massverkans lag»), enligt vilken
förhållandet mellan produkterna i de bägge leden av resp.
ämnens koncentrationer i den kemiska ekvation, som
återger reaktionen, är konstant, varvid dock varje
koncentration måste höjas till samma dignitet som
koefficienten i den kemiska ekvationen.
2. Om man säger, att en vattenlösning har sur,
neutral eller alkalisk (= basisk) R., menar man, att
vätejonkoncentrationen i densamma är större, resp. lika
med eller mindre än i rent vatten. Stora skillnader i
vätejonkoncentrationen giva sig tillkänna i smak, för
känseln, påverkan av lakmus och många andra
färgämnen m. m. Ofta räcker det emellertid icke med
denna grova indelning av vattenlösningarna, utan
man måste angiva reaktionen kvantitativt med ett
tal. Det utan jämförelse mest använda är det av den
danske kemisten S. P. L. Sörensen införda
»reaktionstalet», pH, vilket enklast kan definieras som
vätejonkoncentrationens logaritm med ombytt tecken. Då
vätejonkoncentrationen i vattenlösningar växlar
oerhört starkt, från c:a 10 till tal, som måste skrivas som
decimalbråk med femton nollor vid vanlig
temperatur, kommer reaktionstalet att växla mellan c:a — 1
och c:a + 15. En neutral lösning har ett reaktionstal
av c:a 7, sura lösningar lägre, alkaliska högre
reaktionstal.
En vattenlösnings reaktionstal beror dels av arten,
dels av mängden av de syror och baser, som finnas
närvarande. Försättes en lösning av en syra med bas,
kommer reaktionstalet att stiga, men stigningen är
olika hastig beroende på syrans och basens art. Stiger
reaktionstalet i ett fall långsammare än i ett annat
784
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
