Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Revsmörsblomma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Revsmörblomma
Rimforsa lanthushållsseminarium
Flammula), som är ganska giftig. Starkt giftig är
vattensmörblomman (R. sceleratus) med små
gula blommor, som brukar växa vid eller i vatten.
Åtskilliga arter av släktet odlas som prydnadsväxter.
H. G. S.
Revsuga (Ajuga reptans), en ört, som förekommer
vild i södra Sverige. Den odlas ibland för sina vackra
blåa blommor. Det finns trädgårdsformer med
rödfärgade blad och med vitbrokiga blad. Den förökar
sig genom revor. G. Dbg.
Rhamnus, se Brakved och Vägtorn.
Rhenaniafosfat, se Fosforsyregödselmedel.
Rhinanthus, se Höskallra.
Rhizopod, se Protozoer.
Rhode Island, se Hönsraser.
Rhododendron, se Alpros.
Ria. I Sveriges skogrika bygder liksom i Finland och
Estland användes förr allmänt eldrior för torkning
av den otröskade säden. Man eldade i en ugn, vars
valv bestod av kullersten, murat eller uppstaplat
utan murning. Sädeskärvarna lades på stänger i flera
lavar och torkningen skedde genom att röken och den
upphettade luften strömmade ut i rummet. Sedan
rummet uppvärmts, avleddes gaser och fuktig luft
genom luckor och skorsten.
Torkningen kunde ske omedelbart efter skärningen
och tog 2—4 dygn. Vanligen avtröskades säden
därefter i ett med R. förenat loggolv. Genom röken
erhöll säden rätt stark lukt, som gjorde den mindre
lämplig som brödsäd samtidigt som halmen blev
mindre begärlig som foder. Rietorkat utsäde hade
däremot gott anseende. Den stora bränsleåtgången
och lilla avverkningen vid dessa R. har i senare tid,
gjort metoden oanvändbar. N-g.
Ribcs är ett till Saxifragaceerna fört släkte av buskar
med bär, av vilka flera odlas. Krusbär* (R.
Grossu-taria) är en gammal och ofta förvildad kulturväxt,
under det att röda vinbär* (R. rubrum) och
sannolikt också svarta vinbär* (R. nigrum) även
förekomma i ursprungligen vilt tillstånd. Flera andra
R.-arter planteras som prydnadsbuskar. Bland dessa
märkes Rosenrips (R. sanguineum), som härstammar
från Mexico, och Gullrips (R. aureum), som
härstammar från Nordamerika. Bägge äro besläktade med
Måbärsbuske (jfr Måbår). H. G. S.
Ribs (rips) är ett på senare tid — antagligen genom
inlån från danskan — tillkommet namn på släktet
Ribes*. H. G. S.
Ribston, se Äpple.
Ricinolja, se Avföringsmedel.
Ricinus communis, den växt ur vars frö den bekanta
ricinoljan erhålles, tillhör törelfamiljen och härstammar
från Afrika, där den blir en buske eller t. o. m. ett
litet träd med stora blankgröna, hand-sköldnerviga,
flikade blad. Hos oss blir den, då den planteras som
bladväxt, blott en ettårig ört om 1—2 m höjd. Den
hinner dock blomma, men blommorna äro ganska
obetydliga. H. G. S.
Riddarsporre (Delphinium) är ett släkte av
sipp-växternas familj, utmärkt av oregelbundna blommor
med sporre på det ena färgade (oftast blå) foderbladet.
Bladen äro merendels handnerviga, djupt inskurna
med smala flikar. Som ogräs, ehuru av ringa betydelse,
uppträder i södra och mellersta Sverige, mest i
höstsäd, den ettåriga D. Consolida med blåvioletta blommor.
Ett flertal arter odlas som prydnadsväxter, däribland
den ettåriga D. Ajacis, som länge varit omtyckt i
trädgårdarna, ehuru numera en del fleråriga
föredragas. Några av dessa äro rena arter från Sibirien,
Himalaja, inre Kina o. s. v., men de flesta äro
hybridformer, sammanfattade under namn av D. hybridum.
Åtskilliga av dessa sorter äro verkligt praktfulla med
sina höga spiror av blommor i skiftande, merendels
blå eller violetta färger. Ii. G. S.
Ridhästar, se Exteriörbedömning.
Rietorkning, se Ria.
Rigakron, se Lin.
Rikets allmänna kartverk, ett under
jordbruksdepartementet sorterande ämbetsverk, som har till
uppgift att upprätta och utgiva kartor över Sverige
jämte erfoderliga beskrivningar. R. är uppdelat på
tre avdelningar, en geodetisk, en ekonomisk och en
topografisk. G. Dbg.
Riksavtal, se Arbetsavtal.
Riksförbundet landsbygdens folk, bildat 1929, säte i
Stockholm, är en hela landet omfattande facklig
organisation för landsbygdens folk. R. har till ändamål
att på grundval av en enhetlig och fast organisation
verka för tillvaratagandet av de ekonomiska och
sociala intressena hos landsbygdens folk. Till R. voro
1938 anslutna 107 ortsförbund med 68 460 medlemmar.
R. utger tidningen »Landsbygdens Folk». G. Y-n.
Riksförbundet Svensk Frukt, se Trädgårdsförening.
Rikslantbruksmöte, se Lantbruksmöte.
Riksost. Svenska mejeriernas riksförenings
ostlager-förening, u. p. a., stiftades 1938. R. har till uppgift
att för medlemmarnas gemensamma räkning uppföra
lokaler för lagring av ost, att inköpa, lagra och
försälja ost samt befordra ostproduktionens rationella
bedrivande i vårt land. År 1940 var antalet
medlemmar 20 och av dem under året producerad ost
uppgick till 12 873 ton. Expedition Vasagatan 16,
Stockholm. G. Dbg.
Riksstambok, se Stambok.
Riksstambok över avelsfår, se Fåravel.
Rimforsa lanthushållsseminarium, se
Lanthushållnings-seminarium.
790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
