Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rågång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rågång
Rättika
rör på inbördes avstånd av ett hörhåll. Genom
skogsmark skulle enligt 1866 års skiftesstadga upphuggas
rågata, 3 alnar bred och med visare på högst 500
alnars inbördes avstånd.
Enligt nu gällande mätningsförordning 17/12 1920
skall för utmärkande av ägogräns användas råsten
(av hållbar sten eller betong, rät stympad pyramid
omkring 0,7 m hög och nedgrävd till 1/3 av höjden)
eller borrhål med metalldubb i kvadratiskt inhugget
märke. Utliggare utsättes på högst 25 m avstånd från
ändpunkt och visare på högst 200 m distans. Å. E-d.
Rågärt, se Ärt.
Råhumus, se Humus, Jordmåner och Jordarter.
Håinjölk eller kolostrummjölk kallas den mjölk, kon
lämnar de första dagarna efter kalvningen. R.
innehåller större fettkulor än normal mjölk. Fettet i R.
är starkt färgat av karotin och xantofyll. Halten av
albumin och globulin uppgår till 6—16 procent. R.
koagulerar vid upphettning, och tål därför ej
pastörisering. E. C-g.
Råmärke, se Rågång.
Råolja, se Bergolja.
Råoljemotor, se Förbränningsmotorer.
Råprotein, se Foderanalys.
Rås, se Myr.
Råsten, se Byggnadssten och Rågång.
Råttmos, se Råttor.
Råttor äro gnagare, allmänt kända som besvärliga
skadedjur inomhus. Särskilt gäller detta de större R.
och husmössen, vilka väl samtliga ha inkommit till
vårt land från ett varmare klimat, sannolikt från Asien.
För blott ett par hundra år sedan var den svarta R.
(Mus rattus L.), som är något mindre än den stora
bruna R. (M. norvegicus Erxl., decumanus Pall.),
allmän i våra sjöstäder. Sedan den sistnämnda på
1700-talet inkom till Sverige, har den svarta R.
undanträngts av denna och är numera en sällsynthet här.
Den bruna R. anställer ofta betydande åverkan bl. a.
på våra förråd av spannmål och av sådan beredda
produkter. Den är allmän i ladugårdar och stallar, i
magasin och uthus av skilda slag. På samma sätt
är den lilla husmusen (M. musculus L.) bunden till
människans byggnader, men dessa små möss träffas
även långt ute på fälten, där de göra skada på säd i
skylar, rotfrukter, potatis m. m. Lika stor är den i
skog och mark vanliga skogsmusen (M. syluaticus
L.), vilken också någon gång gör skada på människans
förråd. — R. hava ej blott betydelse som skadedjur
utan även som spridare av sjukdomar och
inomhus-parasiter. Med R. böra ej förväxlas sorkar*. Till skydd
mot R. måste ofta byggnadstekniska åtgärder vidtagas.
Sker ej detta, är människan hänvisad till att genom
fångst eller utläggning av för R. farlig föda bringa
dem om livet. I senare fallet betjänar man sig ofta av
gifter, såsom stryknin, fosfor, arsenik, bariumkarbonat,
natriumfluorid m. m., vilka bakas in i lämpliga för
råttorna begärliga ämnen, såsom mjöl, kli, bröd,
potatismos, köttrester o. s. v. Färdigt sådant »råttmos»
kan beställas på apotek. Ett farligt »råttgift» beredes
även av vissa bakterier, som alstra en för R. farlig
sjukdom. Ett sådant medel går under namnet »ratin»
och har visat sig kunna medföra god effekt. A. T.
Rädisa (Raphanus sativus L.) är en korsblommig ört,
som odlas för välsmaken hos den uppsvällda nedre
delen av stjälken. R. drives av trädgårdsmästare i
oerhörda mängder under vinterhalvåret. Under
sommaren kan man själv så sitt behov direkt på friland.
Bland sorter äro Köpenhamns torg och Rund rosenröd
vilspetsig välkända. En oval, scharlakansröd sort av
stort värde är Pernot, medan Istappen är helt vit och
mycket långsträckt. Man bör så R. i flera omgångar,
då utvecklingstiden är kort; gärna bredså ett stycke
av en säng, som ligger något i halvskugga. R. böra
givas rikligt med vatten; smaken blir då ej så skarp.
R. skola skördas, innan de äro så utvuxna, att de börja
bli svampiga. S. G-n.
Räfs, efter sädens bindning och uppsättning på marken
kvarliggande strå- och axdelar. En stor del säd
förstöres årligen på grund av benägenheten att
underskatta R:s verkliga storlek. I regel håller den
procentuellt mer kärna i förhållande till halmen än den bundna
säden. S. E-n.
Räfsa, se Kratta.
Räkenskapsår, se Bokföring.
Ränta, se Bankräkning, Bokföring och Slakt.
Rättare, se Förvaltningspersonal.
Rättika (Raphanus) är ett släkte inom de
korsblomstri-gas familj, utmärkt av pardelade blad och blommor,
som kunna skifta i blekgult eller vitt och violett.
804
Rättika. (Åkerrättika).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
