- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
832

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogseld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skogseld -

betäckningen brinner, men övergår i barrskog snart
till toppeld, då elden antänder trädens kronor. I
torv-marker, framför allt avdikadc, förekommer jordbrand.
Yid starkare S. dödas vanligen träden, särskilt granar
samt plantor och ungträd av tall. Medelålders och

Skogseld. Parti av det stora brandfältet vid
Spannar-boda i Närke. Stammarna falla omkull, emedan
rötterna blivit avbrända.

äldre tallar kunna ibland överleva elden, men genom
hettan skadas vanligen hasten på en del av stammen
på läsidan, varigenom uppstå brandlyror. Ehuru en
svårare S. även kan förtära virket, kan dock vanligen
en stor del av detta tillvaratagas, ehuru med
väsentligt reducerat värde. I S:s spår följa ofta insektskador,
särskilt av tallbocken, och det är viktigt att snarast
efter en S. upphugga och bortföra virket från dödade
och döende träd.

Till förekommande av S. finnas åtskilliga föreskrifter
(Lag den 7 maj 1937 om förekommande och släckning
av S., vilken trätt i kraft den 1 januari 1939) om
försiktighet med eld i skogen, bl. a. förbud att göra upp
eld, då stark torka eller blåst råder. I de stora,
obebodda skogsvidderna är det ofta svårt att i tid
upptäcka och lokalisera en utbruten eld. Man uppför
därför brandtorn med vakthållning under tid, då fara
föreligger. Brandtornen förses med telefonförbindelse.
F. n. är ett omfattande system av sådana torn under
uppförande i norra och mellersta Sveriges skogsbygder,
i huvudsak bekostat av skogsbrandförsäkringsbolagen.
Sedan år 1940 är detta system föremål för betydlig
utvidgning genom Statens luftskyddsinspektions
försorg. Utefter järnvägslinjer ordnas särskild bevakning.
Det är även förbjudet att upplägga lätt antändliga
ämnen inom 30 m från spåret.

Släckning av S. sker, om elden ej upptäckes i tid
och omedelbart kan dämpas, huvudsakligen genom

- Skogsföryngring

att inringa elden och förhindra dess framfart vid
naturliga skyddslinjer, såsom vattendrag, kärr, mossar,
inägor, vägar, lövskog, eller ock vid brandgator, som
upphuggas och renröjas. I svårare fall anlägges
mot-eld, då man vid eldens närmande till brandgatan
antänder och med hjälp av draget till huvudelden
avbränner ett område, varigenom eldarna mötas och
bringas att slockna av brist på näring. Eftersläckning
sker genom att slå ut elden med risruskor, helst av en
eller gran, om möjligt doppade i vatten. I trakter, där
brandväsendet på landet är mera utvecklat, har man
med framgång bekämpat S. genom vattenpågjutning
med användande av ända till 2 500 m långa
slangledningar. Jordbrand släckes med sand eller genom
grävning av isoleringsdiken.

Enligt nyssnämnda lag är envar i trakten bosatt,
arbetsför man, som fyllt 18 men ej 60 år, skyldig
deltaga i släckningsarbetet. Redskap, hästar, fordon
m. m. skall på anfordran ställas till förfogande, telefon
upplåtas och hållas öppen dygnet om. I varje
brand-rote, vanligen kommun, skall finnas en brandfogde,
som skall organisera ortens skogsbrandväsende samt
vid S. leda släckningen. För varje brandrote skall
även antagas en skogsbrandordning. Vid större fara
kan genom länsstyrelsen erhållas militärhandräckning.
Ersättning för deltagande i släckningsarbete kan
erhållas enligt Kungl, kungörelsen därom den 2 dec.
1938. Med hänsyn till krigsfaran infördes år 1940 en
fastare organisation bl. a. genom tillsättande av
di-striktsbrandfogdar och länsskogsbrandchefer. R.L-k.
Skojjsfräken, se Fräken.
Skogsfrö, se Skogsodling.

Skogsförsöksanstalt, Statens, inrättad 1902, har till
uppgift att lösa för landets skogshushållning
grundläggande frågor, såsom utredning rörande skogsträdens
samhällen, raser, sjukdomar och skador, frågor rörande
skogens skötsel och dess föryngring, skogsmarkens
behandling m. m. S. har egen institutionsbyggnad i
Stockholm samt försöksparker (sammanlagt c:a 4 000 ha)
och försöksytor å spridda ställen i landet. S. har
gemensam styrelse med skogshögskolan. S. är uppdelad på
3 avdelningar, skogsavdelningen, den
naturvetenskapliga och den skogsentomologiska, var och en under
ledning av en föreståndare (professor) med biträde av
assistenter och övrig personal. En av professorerna
utses till anstaltens chef. En omorganisation,
innefattande nybyggnad och utvidgning av verksamheten,
är beslutad av 1939 års riksdag.

Resultaten av forskningsverksamheten publiceras i
»Meddelanden från statens skogsförsöksanstalt»,
ävensom i populära uppsatser och kortare meddelanden i
»Skogliga rön», »Flygblad» m. fi. R. L-k.

Skogsföryngring betecknar det avverkade
skogsbeståndets ersättande med ny trädvegetation. Detta kan

832

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0836.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free