Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogstaxering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogstaxering -
medels klave mäta varje träd vid brösthöjd och räkna
dem i klasser om t. ex. 2 cm, så att uppgift erhålles om
antalet träd i varje 2-cm-klass, t. ex. 500 träd med
diameter 11—12,9, som räknas vara 12 cm, 450 med
diameter 13—14,9, som räknas vara 14 cm, o. s. v.
Av-ett lämpligt antal provstammar fastställes
medellängden på träd av 12, 14 o. s. v. cm, och slutligen
bestämmer man beståndets genomsnittliga formpunkt,
varefter man för varje diameterklass i tabellen slår
upp medelträdets kubikmassa och multiplicerar denna
med antalet träd i klassen. Summan av alla
diameterklassernas kubikmassor ger hela beståndets
kubikmassa.
Då det gäller en större skogstrakt, skulle det,
åtminstone för skogsindelningsändamål, bliva för
dyrbart att räkna med alla träd i skogen (vilket däremot
kan vara önskligt, om det gäller en försäljning, då man
begär stor noggrannhet). Därför brukar man i förra
fallet taxera endast en tiondel av skogens ytvidd och
därefter beräkna för hela skogen. Vid en sådan
procentuell taxering söker man antingen taxera varje
särskilt bestånd till 10 % av dess ytvidd, i vilket fall
man först måste hava en karta upprättad, efter vilken
man kan beräkna varje avdelnings areal, eller också
planlägges taxeringen så, att den kommer att omfatta
10 % av hela skogens areal, varvid kartläggningen sker
samtidigt med taxeringen. I båda fallen gör man linjer
genom skogen och mäter upp linjernas längd samt
räknar alla träd, som finnas på 5 m avstånd å ömse
sidor om linjen, och tager provträd för bestämmande
av höjden inom olika diameterklasser, formklasserna
och tillväxten. Granskad R. L-k.
Skogstorp, odlingslägenheter och kronotorp å
kronoparker. Å kronoparkerna i övre Norrland hade vid
av-vittringen de »inhysingar», som redan i förväg nedsatt
sig där, odlat och byggt, samt åbor å sådana nybyggen,
som till följd av vanhävd återfallit till kronan, i regel
för sin livstid fått kvarsitta å lägenheterna såsom
skogs-torpare med skyldighet enligt skriftligt avtal att
biträda vid skogens bevakning och skogsarbeten mot
skälig dagspenning. År 1891 beslöt riksdagen, att till
skogstorp tjänliga lägenheter i Norrbottens län skulle,
där för kronoparkernas vård och bevakning vore
gagneligt, få upplåtas på viss tid, högst 20 år, med rätt
till byggnadsersättning med 500 kr. jämte
virkesut-syning till byggnader och bränsle m. m., ävensom rätt
till skogsarbete samt med viss skyldighet att utöva
tillsyn och bevakning. Efter frihetsårens slut skulle
torpare, som väl odlat och bebyggt torpet, ha
företrädesrätt att mot avgäld få förnyad upplåtelse därav.
(K. brev 29/5 1891). Senare utsträcktes dessa
upplåtelser till Västerbottens län och bestämdes, att
torparens arbete på kronoparken skulle bero på
frivillig överenskommelse och avgälden bestämmas i
- Skogsträdsförädling
penningar, ej i dagsverken. (K. k. 27/5 1904). Efter
den s. k. Norrlandskommitténs förslag upphävdes år
1909 bestämmelserna om skogstorp och beslöts, att
i stället skulle inom de norrländska länen och
Kopparbergs län upplåtas odlingslägenheter å kronoparker
och överloppsmarker, där så vore tjänligt för skogens
bevakning och vård eller odlingsjord funnes i
närheten av odlad bygd, på 50 års arrende med 15
frihetsår och därefter mot avgäld av 3,6 % av den ouppodlade
och obebyggda lägenhetens värde; åbon skulle erhålla
750 kr i odlings- och byggnadshjälp samt rätt till
förnyat upplåtelsekontrakt men icke hava rätt att
överlåta detsamma. (K. k. 16/6 1909).
Senare hava åtskilliga förändringar skett beträffande
dessa upplåtelser. Senaste författningar om
skogstorp och odlingslägenheter angivas i 31 § Kungl,
förordningen 1929 (n:r 170). Därefter upplåtas endast
nya kronotorp. Sammanlagda antalet upplåtelser av
dessa slag voro vid 1935 års slut 2 182 st med en areal
av 13 321 ha. R. L-k.
Skogsträdsförädling. I syfte att hos skogsträden söka
åstadkomma en växtförädling av likartat slag, som
redan med stor framgång genomförts i vårt land
beträffande åkerbruksväxterna, bildades år 1936
»Föreningen för växtförädling av skogsträd».
Efter mönster av Sveriges Utsädesförening i Svalöv,
vilken kan betraktas som moderinstitution, har man
vid organiserandet valt föreningsformen. Medel till
inköp av egendomen Ekebo nära Källstorps
järnvägsstation i Svalövs socken, Skåne, samt
iordningställandet av institutionsbyggnad, laboratorier,
växthus m. m. därstädes erhöllos år 1938 genom anslag
från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. För
verksamhetens bedrivande erhålles anslag från Svenska
Cellulosaföreningen, Svenska Träexportföreningen,
Svenska Pappersbruksföreningen samt Sveriges
Skogsägareförbund, vilka bildat en s. k. stödkommission,
till vilken även Kungl. Domänstyrelsen anslutit sig.
Bidrag erhållas vidare från bl. a. Svenska
Tänd-sticks- A.-B.
Som initiativtagare och ledare för de första
arbetena med S. ha professorerna H. Nilsson-Ehle och
N. Sylvén verkat. Den sistnämnde fungerar nu som
föreståndare för verksamheten, under det att
professor Nilsson-Ehle medverkar som vetenskaplig
rådgivare. I föreningens arbete ha filialerna tillmätts
en viktig roll. Dessa äro (1941) till antalet fyra,
nämligen Berga i Östergötland, Brunsberg i
Värmland, Dalfors i Dalarne och Backe i Ångermanland.
Därjämte ha försöksytor upplåtits inom ett stort
antal skogsförvaltningar.
Så gott som samtliga våra viktigare skogsträd ha
upptagits till bearbetning, varvid huvudvikten dock
839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
