Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsvårdsstyrelser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsvårdsstyrelser
Skotska hedfàret
ter, länsskogvaktare, stämplingsförmän m. fi., därav
369 helårsanställda och 1 204 anställda för kortare tid,
vanligen halvår (1937). För att samverka med S. äger»
kommun tillsätta skogsvårdskommitté av 3 personer.
S:s utgifter bestridas med statsanslag,
skogsvårdsavgifter, anslag från lokala myndigheter samt
ersättningar för utförda förrättningar m. m., sammanlagt
uppgående till omkring 5,4 mill. kr. årligen. S. handhar
även verksamhet med bidragstilldelning för
skogsut-dikning, skogsodling, byggande av skogsvägar och
mindre flottleder m. m. med användande av för sådana
ändamål utgående statsanslag. År 1937 utlämnades
bidrag av dessa slag till ett sammanlagt belopp av 1,2
mill. kr.
Genom S. anordnade skogsvårdskurser besökas
årligen av omkring 3 600 personer. Skogsodling utföres
genom styrelsernas medverkan på omkring 15 000 ha
årligen och skogsdikning av omkring 5,5 mill. m diken
årligen. Biträde för stämpling och annan utmärkning
för avverkning har lämnats i stigande omfattning och
nådde år 1937 ett antal förrättningar av 67 935,
avseende en areal av 710 510 ha. Nämnda år
upprättades 1 757 planer för betesanläggningar, omfattande
3 229 ha. Kontroll över avverkningar, i regel i
samband med rådgivning, företogos på 44 407 ställen. På
grund av olagliga avverkningar meddelades 305
avverkningsförbud.
Sedan 1925 äro S. sammanslutna till
skogsvårdsstyrelsernas förbund, för vilket stadgar fastställts av
K. M:t. Förbundet företrädes av ett centralråd, i
vilket K. M:t även utser representant. R. L—k.
Skogsägareföreningar. 1. Sveriges skogsägareförbund,
sammanslutning bildad 1916, med anslutning
huvudsakligen av större skogsägare, har till syfte att
tillvarataga medlemmarnas intressen i skogs- och
jordfrågor samt att verka för skogshanteringens främjande
och utveckling. Förbundet har företagit en mångfald
utredningar i skogslagstiftnings- och skattefrågor,
ävensom i en del ämnen av praktisk art. Förbundet
har sitt säte i Stockholm, där ombudsmannen har sin
expedition. Medlemsantalet uppgick 1938 till 187,
varav 82 privata skogsägare och 105 bolag,
sammanlagt representerande en skogsareal av 5,63 mill. ha.
2. I syfte att tillvarataga speciellt de mindre
skogsägarnas intressen bar under det sista årtiondet bildats
ett antal S., flertalet med verksamheten begränsad
till visst län. Numera finnas 30 sådana föreningar med
ett sammanlagt antal medlemmar av 19 300 (år 1938).
De representera en skogsareal av omkring 1,5 mill.
ha. Föreningarna verka för ett förbättrat utbyte av
det enskilda skogsbruket och bedriva även förmedling
av medlemmarnas virkesförsäljningar. Särskilt har man
lagt an på nyttiggörandet av mindre värdefulla
virkesslag och ivrar för användande av ved såsom bränsle
(pannved). Arbetsåret 1936—1937 hade föreningarna
en omsättning av 23 mill. kr. De äro sammanslutna i
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, som 1938
konstituerades såsom ekonomisk organisation med säte
i Stockholm. Till stödjande av rörelsen åtnjuter
förbundet statsanslag.
3. Sveriges häradsallmänningsförbund har till
uppgift att åstadkomma samarbete mellan landets
häradsallmänningar och tillvarataga delägarnas intressen.
Förbundet har sitt säte i Stockholm och har där
anställt en ombudsman. Förbundet lämnar medlemmarna
råd och biträde i skogliga, administrativa och rättsliga
frågor samt tillhandahåller för rörelsen erforderliga
blanketter och formulär. Särskilt efter tillkomsten av
lagen om häradsallmänningar den 13 maj 1932 har
förbundet utövat en livlig verksamhet. Se även
Andelsförening och Föreningsrörelse. R. L-k.
Skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges, se
Skogsägareföreningar.
Skogvaktare, lägre tjänsteman och förman inom
skogsbruket. Tidigare hade de bevakning mot åverkan och
olaga jakt till huvuduppgift (därav namnet), numera
omfattar deras verksamhet övervakande av och
förmanskap vid skogsvårds- och avverkningsarbeten.
Domänverkets befattningshavare i motsvarande
tjänsteställning hava titeln kronojägare,
skogsvårdsstyrelsernas länsskogvaktare. Kronoskogvaktare var
förr benämning på S. vid häradsallmänning.
R. L-k.
Skolning, se Omplantering.
Skopolamin, se Alkaloiden
Skorplera, se Jordarter.
Skorstcnsmlla, se Kolning.
Skorv, benämning på ett flertal olika växtsjukdomar,
karakteriserade av att huvudsakligen de yttre
vävnadslagren (överhud, bark) angripas och
söndersprängas eller förete abnorma ojämnheter. Se
Fruktskorv, Lackskorv, Potatisskorv och Pulverskorv.
Th. Lfs.
Skostall, plats för skoning av hästar. Ett sådant bör
vara ljust. Ljuset, solljus eller artificiellt, bör träffa
hästarna bakifrån, varvid hovarna bliva bäst belysta.
Golvet göres med fördel av träkubb. Hästarna böra
bindas med väl åtdragen halsring. Till ett välordnat
S. hör även en uppvisningsbana. E. Å-m.
Skötare, se Skotning.
Skotkälke, se Yirkesdrivning.
Skotning av virke avser hopläggning i buntar eller
vältor av lämplig storlek för vidare transport.
Benämningen användes såväl för sågtimmer i skogen
(lunning, släpning) som sågat virke vid transport till
brädgården. Vid hopsläpning i skogen användes
skot-kälke (lunnkälke). Se Virkesdrivning. R. L-k.
Skotska hedfàret, se Fårraser.
843
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
