Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skummjölk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skummjölk
Skytte
På grund av den låga fetthalten har S. högre specifik
vikt än motsvarande helmjölk. Specifika vikten
varierar mellan 1,030—1,038. E. C-g.
Skumning, se Grädde och Separator.
Skumploj|, se Plog.
Skumplöjning, se Plöjning.
Skumrist, se Plog.
Skumsåll, se Rensning.
Skvallerkål, se Kväller.
Skvattram, getpors (Ledum palustre), en buske av
ljungväxternas familj, är utbredd på mossar och i
fuktig skog genom hela landet. Den har brunludna
kvistar och liknande hårighet på de jämnbreda,
läderartade bladens undersida, de vita blommorna i
flocklika samlingar i grenspetsarna och kapselfrukt. Busken
har en stark narkotisk doft och undvikes därför av de
flesta djur. Den är officineli och liar förr begagnats till
krydda på öl, som därigenom blev mera rusgivande.
H. G. S.
Skyddsanordning, se Arbetarskyddslagstiftning.
Skyddssäd. De unga plantorna av våra vallväxter äro
mycket späda och ömtåliga och kunna lätt duka under,
om de utsättas för kalla och torra vindar, starkt
solljus eller svår konkurrens från nedliggande, helt
marktäckande ogräs. Man brukar därför i regel så
vallväxterna i en sädesgröda, vilken då benämnes S. Avsikten
med att så vall i S. är emellertid icke bara eller ens i
främsta rummet att skydda vallväxterna, utan framför
allt att erhålla full skörd, vilket icke skulle vara möjligt,
om vallväxterna såddes enbart. Där mycket stor
omsorg nedlägges på att snarast möjligt få ett bra
vallbestånd, utelämnas S. S. medför nämligen också vissa
nackdelar; den håller tillbaka utvecklingen av insådden,
och om den lägger sig, kan den helt förkväva denna.
Därför bör S. sås tunt, så att insådden får tillräckligt
med ljus, den bör vara tidig, så att insådden får en lång
höst på sig för sin vinterutveckling, den bör vara
strå-styv, så att den ej lägger sig, den bör gödslas
måttligt med kväve, om baljväxter insätts.
Som S. användes förr huvudsakligen höstsäd, varvid
gräs insåddes på hösten, klöver på våren; numera har
man i stor utsträckning övergått till att använda
vårsäd som S. Som S. användes också flerstädes, särskilt
i norra Sverige, grönfoder av baljväxtblandsäd. Detta
ger visserligen ett mycket tätt bestånd, vilket är en
nackdel, men å andra sidan skördas det vanligen mycket
tidigt. Mindre lämplig är däremot baljväxtblandsäd
(till mognad), då den ofta lägger sig.
Som S. betecknar man på sina håll utomlands, t. ex.
i Nordamerika, säd som sås för att under den tid, då
marken eljest skulle ligga obevuxen, skydda denna
mot stoftflykt. H. O-d.
Skyffel. Där ej S. användes i betydelsen skovel*,
betecknar detta ord ett handredskap, bestående av en
vågrätt liggande kniv, fäst på ett långt skaft. Genom
att skjuta detta redskap framför sig kan man avskära
ogräs på gångar och i trädgårdsland. Större
gångskyfflar, avsedda att dragas av en häst, användas för
skyffling av trädgårds- och parkgångar. En sådan
gångskyffel kan även användas för avskärning av
tistel på trädorna och kallas då tistelkniv*. Genom att
skruva fast horisontella knivar av tillräcklig längd
bakom sladdar m. m., vilka då skola gå ned några cm
under sladdens bottenplan, har man även skaffat
liknande redskap för såväl parhästar som traktorbruk.
N-g.
Skygghet, se Körning.
Skygglapp, se Seldon.
Skyl. Om man vid sädestorkning på fältet sätter
kärvarna två och två direkt på marken i kortare eller
längre rader, brukar detta kallas S. eller långskyl. På
vissa håll i landet säger man i stället rök eller långrök,
trave eller långtrave. Om kärvarna i stället sättas
flera tillsammans utan stör i mitten och bindas i toppen
samt eventuellt täckas med ett par utbredda band
överst, brukar detta kallas rundskyl.
Skyl. Rundskyl med hatt.
S. medför icke något större skydd mot ogynnsam
väderlek. Långskylen är dock lättare att sätta upp än
krake eller hässja. Ju kortare man gör S., desto lättare
torka de efter regn, varför korta S., eventuellt endast
med två eller tre par, äro att föredraga.
Om rundskylarna täckas ordentligt, kunna de
möjligen bli rätt effektiva mot regn, men då de äro mer
arbetskrävande än t. ex. stora kraken*, äro de av
mindre betydelse (se även Bärgningsmetoder.) N-g.
Skytte (av det tyska schütten: ösa) kallar man den
sjukliga företeelse hos barrträd, som visar sig i att barren
plötsligt avfalla i stor omfattning. S. kan ha olika
orsaker, såväl parasitangrepp som frost, torka m. m.
Bland de parasitära slagen av S. äro tall- och
gran-skytte de viktigaste.
846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
