- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
852

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slakt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Slakt

Slakterinämnd, Statens

magar), tarmar och juver. Slaktavfallet (även kallat
avslaktningen) står 1 ett visst procentuellt förhållande
till den levande vikten, beroende på djurslaget och
den klass djuret ifråga räknas till. Här skall endast
några få exempel på den ungefärliga
avslaktnings-procenten angivas.

1 :ma kl. 1 kl. 2 kl. 3 kl. 4
Kor ............... 44 47 50 60 70
Tjurar ............. 44 47 55 60 —
Oxar, kvigor o. stutar 44 441 422 50 60
Kalvar............. 403 5 O4 — — —
Får................ 505 606 — .—• .—.
Svin............... 25’ 208 — — —
Feta suggor........ 25 — — — —
Häst............... 40 — — — —

"Vikten av den uppslaktade djurkroppen utan några
andra medföljande organ än njurarna kallas slaktoikt.
Denna uppdelas i varmvikt och kallvikt. Varmvikt
är vikten av den nyslaktade, ännu varma kroppen
och kallvikt är vikten av kroppen efter c:a ett dygns
förvaring. Den varma kroppen avger vid förvaring i
t. ex. kylhus under det första dygnet en mängd vatten
i form av vattenånga, som har beräknats uppgå till
2,5 à 3 % av den ursprungliga vikten. Vid fortsatt
kylhusförvaring beräknas viktförlusten till c:a 1 %
per vecka.

Ränta är den allmänt vedertagna benämningen av
måge (magar) och tarmar. O. B-t.

Slaktavfall, se Slakt.

Slaktdjursförsäljningsförening, se Andelsförening och
Föreningsrörelse.

Slaktdjurshandel, se Handel med djur.
Slaktdjursnotering, se Prisnotering.
Slaktdjursreglering, se Stödåtgärder för jordbruket.
Slakteri, se Köttkontroll.

Slakteriavfall. Till denna grupp räknas blodmjöl,
köttmjöl, köttbenmjöl, benskrot, tankage samt färskt kokat
S. Mjölen framställas genom att avfallet steriliseras,
torkas och males. S. är synnerligen proteinrikt och
dess näringsvärde högt enligt vad följande
sammanställning visar:

Dessa fodermedel äga ett synnerligen högt värde
för alla djurslag. Särskilt värdefulla äro de till växande
djur, då del biologiska värdet (se Äggviteämnen)
hos den ingående äggvitan är mycket högt hos
köttmjölen och ganska högt hos blodmjölet. Vid inköp

1 Minst 700 kg lev. vikt.

2 Minst 500 kg lev. vikt.

3 Sötmjölkskalvar.

4 Skummjölkskalvar.

5 Fullgödda lamm.

6 Fullt feta får.

7 Lättfeta svin (75—90 kg lev. vikt).

8 Större svin (90—170 kg lev. vikt).

[-Blodmjöl Kött-mjöl-]

{+Blod- mjöl Kött- mjöl+} Köttben mjöl Benskrot
Kg per fe (g) » » » (s) » » » (h) Smältbar
äggvita, % ... pr fe (g), gram 0,97 0,82 0,75 75,5 730 0,96 0,80 0,76 51.4 490 1,19 0,9 7 0,93 37,4 450 1,79 1,33 1,28 24,6 440

av köttmjöl bör man förskaffa sig uppgift om
ask-halten, då denna är en god indelningsgrund för dessa
fodermedel.Vad som ovan betecknats med köttmjöl
innehåller c:a 16 % aska, medan köttbenmjölet håller
c:a 31 % och benskrotet 47 %. De ingående
mineralämnena utgöres huvudsakligen av kalciumtrifosfat och
ha sålunda ett visst värde, men vanligen köper man
benmjöl och foderfosfat billigare som rena preparat
än som ingående i kötlmjöl (se Mineralfoder). Ju
lägre askhalten är desto värdefullare är därför
köttmjölet.

Tankage är ett avfall, som erhålles vid de
amerikanska köttextraktfabrikerna. Dess näringsvärde
motsvarar köttmjölets.

Kokat S. varierar mycket till sammansättning och
näringsvärde. Det utgöres av avfall såsom lungor,
mjältar, kasserade huvuden m. m. samt till
människoföda kasserade hela djurkroppar. I allmänhet åtgår
det 1,7—2,2 kg per fe (g). F. J-l.

Slakteriförbund, Sveriges, förening u. p. a., bildad
1933, säte i Stockholm, är en hela landet omfattande
sammanslutning av slakteriföreningar, vilka vardera
omfatta större eller mindre områden, de flesta ett län.
S. har till uppgift att främja sina medlemmars
ekonomiska intressen genom att i behövlig utsträckning
sälja sina medlemmars överskott av slaktdjur och
slaktdjursprodukter samt förmedla inköp av
slakteriförnödenheter. S. skall dessutom arbeta för att
allmänt organisera jordbrukarna vad deras
slaktdjursförsäljning beträffar, slakteriverksamhetens
rationalisering, standardisering av handelsklasser,
genomförande av kvalitetsbetalning etc., samt tillvarataga
och befrämja slaktdjursproducenternas intressen. År
1938 voro samtliga slakteriföreningar i landet, 39
stycken, anslutna. G. Y-n.

Slakteriförening, se Andelsförening.
Slakterinämnd, Statens, tillsattes 1933 genom
förordnande av Kungl. Maj:t och bestod av fem
ledamöter. Enligt instruktion den 15 augusti s. å. ålåg
det nämnden bl. a. att utöva kontroll över utgörandet
av slaktdjursavgift och över avgiftsmedlens
användning samt i övrigt att följa utvecklingen på
slaktdjursmarknaden m. m. — År 1935 överflyttades S:s
uppgifter på den då inrättade Statens jordbruksnämnd*.

E. W—n.

852

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0856.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free