Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slåttermaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slåttermaskin
Slätsladd
Då det är svårt att skära kort gräs (t. ex. betesgräs)
med den vanliga fingerbalken, tillverkar man balkar
med mindre avstånd mellan fingrarna samt smalare
sådana. Skärapparater för direktdrivning från traktor
tillverkas även.
En S. kan förses med vissa aggregat för olika
ändamål. Hopsamlingsapparat för kort gräs kan
påmonteras de flesta maskiner. För skörd av ärter,
blandsäd m. m. kan påsättas en strängläggare, som lägger
Slåttermaskin. Fig. 2. Strängläggare,
Slåttermaskin. Fig. 3. Maskinen är försedd med
skördeapparat.
grödan i sträng bakom maskinen (fig. 2). För skörd
av stråsäd, som skall bindas, kan anbringas en
skördeapparat (fig. 3). Då grinden bakom skärapparaten
med en trampa nedfälles, avlägges säden i s.k. »rusk»,
»tappar» m. m. för handbindning. JV-ff.
Släckt kalk, se Kalk och Kalkning.
Slädar. I Norrland användas ännu i stor utsträckning
långslädar vid inkörning av hö och säd m. m.
Långslädarna ha endast ett par medar, som då äro ganska
långa. Även för finåkning användas långslädar. Som
dessa ofta äro mycket smala i gången, ha de på
sidorna ett par högre sittande stjälpmedar, som hindra
stjälpning. För tyngre körslor ha dessa långslädar
ersatts med kälkar, vilka ha två delar, fram- och
bakkälke. Lasset vilar på en lös banke på framkälken,
varigenom denna blir vridbar såsom framvagnen på
en arbetsvagn. Därigenom bli kälkarna lättare att
vända med, samtidigt som de bättre följa efter
markens ojämnheter än långslädarna.
För timmerkörning anses den s. k. getdoningen
vara den bästa. Den består av en c:a 2 m lång
fram-kälke, stöttingen eller bocken, och en ända till 3 m
lång bakkälke, geten. Bocken har en fast underbanke
och en lös banke, geten har två fasta bankar, av
vilka den främre ligger något lägre än den bakre.
Från bockens fasta bankar liksom från getens bankar
gå s. k. utliggare eller avvisare fram till medarnas
främre del. Dessa skola tjäna som avledare, så att
ej stubbar och stenar hugga i bankarna.
För att släpa fram timmer till en lastningsplats
(lunna) användes ofta en liten oskodd lunnkälke.
Virket fasthålles vid timmer- och lunnkälkar medelst
ett björnbindsle. Vid timmerkörning användes
mestadels en häst, och skaklarna äro då försedda med
broddar, som bromsa, då hästen håller igen. De i
mellersta Sverige använda kälkarna för gödselkörning
m. m. äro vanligen kortare och högre än de nämnda
timmerkälkarna och gå både tyngre och sämre än
dessa. Även vid dessa arbeten skulle de längre
kälkarna vara att föredraga. N—g.
Släktskapsavel, se Avelsmetoder och Ärftlighetslära.
Släktskapskocfficicnter, se Avelsmetoder.
Släkttavla uppgöres för att visa individernas inbördes
släktskapsförhållande. Man skiljer mellan antavla
och stamtavla. En antavla visar härstamningen för
en individ i ett visst antal generationer bakåt i tiden.
Därför kallas antavlan i praktiken ofta stamtavla
eller härstamningsbevis. Utgångsindividens
(proban-dens) förfäder kallas med ett gemensamt namn anor
och generationerna benämnas anrader. Fadern och
modern bilda första anraden, farfadern och farmodern
samt morfadern och mormodern andra anraden o. s. v.
Antavlan angiver släktskap endast i rakt
uppåtstigande led men icke i sidled. En stamtavla i detta ords
egentliga betydelse utvisar samtliga avkomlingar från
två stamfäder. Stamtavlan går alltså framåt i tiden
från probanden räknat, och den visar släktskapen
ej endast i nedstigande led utan även i sidled. I en
fullständig stamtavla kan man finna en individs alla
avkomlingar och syskon.
S. har stor betydelse som hjälpmedel i det
praktiska avelsarbetet, då det gäller att uppskatta
individernas avelsvärde. I. J-n.
Släpliiss, se Hissar.
Släpringad motor, se Elektriska motorer.
Släpräfsa, se Flästräfsor.
Slätskorv, se Potatisskorv.
Slätsladd, se Sladdning.
855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
