Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småbrukarförening ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Småbrukarförening
Smör
gränsade verksamhetsområden. De i stadgarna
angivna arbetsuppgifterna äro emellertid rikliga.
Föreningarna skola sålunda tillvarataga småbrukarnas
sociala och ekonomiska intressen, arbeta för
upplysning genom föreläsningar, studieresor, konsulenthjälp
samt spridning av skrifter m. m. Rätten till inträde
som aktiv medlem i en S. är i regel begränsad till
personer, vilka bruka mindre gårdar. Är 1938 funnos
16 föreningar. Samma år bildades det
landsomfattande Småbrukarnas Riksförbund. Se även
Föreningsrörelse. G. Rbg.
Småbrukarnas riksförbund, se Föreningsrörelse och
Småbrukarförening.
Smägrisanämi eller blodbrist hos smågrisar uppstår
gärna hos grisarna i 3—4 veckorsåldern, när de få gå
inomhus med modern. Under naturliga förhållanden
börja smågrisarna så gott som omedelbart efter
födelsen böka och rota i jorden och få på så vis i sig
en del mineralämnen, som mjölken ej innehåller.
Den omständigheten, att grisarna tillväxa mycket
hastigt och att de i regel ej få tillfälle att gå ute,
gör, att en blodbrist lätt uppstår, och
hämoglobin-värdet kan härvid gå ned till % av vad det var vid
födelsen. I många fall inverkar ej detta tillstånd
nämnvärt på smågrisarna, och när de börja få annan föda
än moderns mjölk, blir hämoglobinvärdet åter
normalt. I andra fall bli smågrisarna i 3—4
veckorsåldern efter i växten, stundom få de diarré och dö.
Dödsorsaken torde i regel vara den, att grisarna
genom blodbristen bli mycket känsliga och
mottagliga för en hel del infektioner. Förebyggande åtgärder
mot S. bestå däri, att man under den varma årstiden
om möjligt låter grisarna komma ut, så att de kunna
få rota i jorden. Om ej detta är möjligt, bör man
lägga in i kätten en jordtorva eller en skyffel
matjord. Ett annat sätt är att sätta in en låda med grus,
vilket då och då fuktas med en lösning av 25 g
järnvitriol (ferrosulfat) löst i 1 liter vatten. N. L.
Smålands-gotlandsras, se Nötkreatursavel.
Smålandsstövare, se Hundraser.
Smältbarhet, se Ämnesomsättning.
Smältbarlietsförsök, se Ämnesomsättning.
Smältbarhetskoefficient, se Ämnesomsättning.
Smältost, se Ostsorter.
Smältpunkt, den temperatur, vid vilken ett fast ämne
övergår till vätska eller, vilket är detsamma, den
temperatur, vid vilken en vätska övergår till ett fast
ämne. S. kallas därför även stelningspunkt eller
fryspunkt. Då en kropp smälter, bindes värme, då den
stelnar, avges värme. S. är om än i mycket ringa
grad beroende på trycket. Då de flesta kroppar
utvidga sig vid smältning, stiger S. vid tryckökning.
Motsatsen är förhållandet med de kroppar, som
sammandraga sig vid smältningen. Exempel på dylika
kroppar äro bland annat is och gjutjärn. Med
smältningsvärme förstås den värmemängd, som åtgår, då
viktsenheten ifråga, utan att temperaturen ändras,
överföres från fast till flytande form. Isens
smältningsvärme är 80 kalorier. G. Dbg.
Smäre, se Lucern.
Smärgel, se Mineral.
Smör innehåller små mängder av mjölkens alla
beståndsdelar, men kvantitativt sett dominera
mjölkfett och vatten. Sammansättningen är:
Vatten....................................15,5 % (12 —16 )
Fett.................... 82,5 % (81 —85 )
Äggvita..................................0,6 % ( 0,2— 1)
Socker och mjölksyra..............0,4 % ( 0,2— 0,5)
Mjölks alter och koksalt............1,0 % ( 0,5— 2)
Enligt föreskrift i Sv. Förf.-saml. nr 195/1928 får
vattenhalten i S. ej överstiga 16 %.
Fordringarna på S. av god beskaffenhet äro
följande: S. skall vara kraftigt syrat, rensmakande och
ha framträdande smörarom. Konsistensen skall vara
fast och smidig. S. skall smälta lätt på tungan.
Texturen skall vara tät. S. skall antingen vara torrt utan
att vara överarbetat eller förete mycket små
lakedroppar. S. skall ha ett så klart utseende som möjligt.
Färgen skall vara jämn. Färgstyrkan och salthalten
skall vara i överensstämmelse med köparens krav.
S:s hållbarhet skall vara minst så god, att S. ännu
efter tre veckor är runmärkesvärdigt (se
Smörprovningar).
S. kan vara antingen syrat eller osyrat (se
Smörberedning och Gräddsyrning). Osyrat S. är hållbarare vid
lagring är syrat. Detta gäller särskilt S., som tillverkats
under eftersommaren och hösten.
De vanligaste smörfelen äro: Rovsmak och löksmak,
som uppkomma av vissa aromämnen i fodret. Dessa
aromämnen äro flyktiga och kunna åtminstone delvis
avlägsnas genom upprepad luftning av mjölk och
grädde i varmt tillstånd. Fadd smak och lukl erhåller
S. vid ensidig utfodring med baljväxter. Särskilt klöver
och luzern, utfodrade i spätt tillstånd, ge upphov till
felet. Blåsur smak förorsakas av bakterier, som
medfölja rovor. Felet förväxlas ofta med rovsmak. Enär
anledningen till felet är bakterier, kan det lätt avhjälpas
genom pastörisering. Besk smak uppstår vanligen av
besk mjölk. Detta mjölkfel kan uppstå antingen av
fodret eller av sjukdomar i kornas juver. Sinmjölk
från kor, som stå på dålig, kraftfoderfattig
vinterutfodring ger ofta anledning till uppkomsten av beskt
smör och besk kärnmjölk. Oljig smak är vårt
svåraste smörfel. Tranig, sillig eller fiskig smak äro andra
benämningar på detta fel och äro att betrakta som
en högre grad av oljig smak. Felet uppträder endast
i syrat S. och ju högre surhetsgrad grädden har, ju
857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
