Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smörprovningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smörprovningar -
grundavgift å 50 kr., dels ock av en viss, för varje år
fixerad avgift per 1 000 kg tillverkat smör. Smör
från varje anslutet mejeri bedömes och kontrolleras
årligen vid minst 26 drittel- och bytteprovningar. Till
drittelprovning insändes heldrittel om 50,8 kg netto,
till bytteprovning insändes 3 kg smör förpackat i
pappemballage. Vid bedömning skall smöret vara
omkr. 14 dagar gammalt. Vid bytteprovning
bedömes smörets smak, lukt och konsistens, vid
drittelprovning dessutom smörets beskaffenhet i övrigt,
såsom textur, lakefördelning, lakens färg, jämnhet i
smörets färg, olöst salt och allmänt utseende.
Bedömningen utföres av 6 personer. Smörets kvalitet
angives på följande sätt: 1. smak och lukt poängsättes
enligt en 6-gradig skala; 2. konsistens enligt en
3-gradig och 3. beskaffenhet i övrigt efter en likaledes
3-gradig skala. För att mejeri skall få rätt att för
sin smörproduktion använda det på Sv.
Smörprovningarna inregistrerade varumärket, runmärket,
fordras, att smöret vid drittel- och bytteprovningar
erhållit minst 4 poäng för smak och lukt, samt minst
2 poäng för konsistens resp. beskaffenhet i övrigt.
För att smöret skall godkännas, fordras därjämte, att
att det icke har högre vattenhalt än 16 % och att
det är tillverkat av till minst 80°C. pastöriserad
mjölk eller grädde. Efter varje provning erhåller varje
mejeri meddelande om uppnådda poäng och event.
smörfel (se Smör). Runmärke anbringas dels å en av
drittelns stäver dels ock å smörpapperet. För smör,
avsett att försäljas inom landet, finnes särskilt
run-märkt bitpapper. Runmärkta stäver och papper
försäljas av Sv. Smörprovningarna med ensamrätt. För
att utröna smörets hållbarhet anordnas speciella
hållbarhetsprovningar minst 5 ggr per år, varvid
smöret bedömes omkr. 21 dagar efter tillverkningen.
Kontrollen över exportsmöret utövas enl.
Lantbruks-styrelsens bestämmelser den 15/6 1937.
Lokala S. äro av instruktiv betydelse för
tillverkarna, som därvid själva medverka såsom bedömare.
När bedömningen är verkställd, åsättas smörproven
de erhållna bedömningsresultaten, så att var och en
får tillfälle att jämföra kvalitet och egenskaper hos
smör från olika mejerier. Smörproven utgöras av
smör i heldrittlar eller i byttor. E. C-g.
Smörsalt användes vid beredning av smör, för att
smöret skall erhålla en mild, salt smak. Av gammalt
har saltet ansetts öka smörets hållbarhet, men utförda
försök ha visat, att stor salthalt minskar hållbarheten,
vilket torde bero på saltets förmåga att sönderdela
vissa i smöret förekommande ämnen.
Av ett gott S. fordras, att det skall vara möjligast
fritt från mikroorganismer, torrt, hava en ren, vit
färg och innehålla endast spår av andra
beståndsdelar än klornatrium. Halten av klornatrium bör
- Smörundersökningar
vara minst 99 %. För att smälta snabbt skall saltet
vara finkornigt, d. v. s. till omkr 93 à 99 % ha
mindre kornstorlek än 0,5 mm. S. skall förvaras på
torrt ställe, så att det ej klumpar sig, samt skyddas
för smuts och damm. Angående användning av S.,
se Smörberedning. E. C-g.
Smörsopp, se Rörsopp.
Smörsvamp, se Rörsopp.
Smörsyrebakterier kallas en grupp av stavformiga,
strängt anaeroba bakterier*, vilkas namn härrör
därav, att de sönderdela kolhydrat, mjölksyrade salter
och glycerin under bildning av bl. a. smörsyra. Två
hithörande arter, Bacillus amylobacter (rörlig) och Bac.
saccharobutyricus immobilis (orörlig), förekomma
sparsamt i mjölk men ha ringa betydelse i
mjölkhushållningen. (Se Mjölkbakterier.) Dessa arter förekomma
för övrigt allmänt i naturen, bl. a. i jorden.
Wino-gradsky påvisade deras förmåga att binda luftens fria
kväve. Dessa luftskyende bakteriers verksamhet i
den väl genomluftade ytjorden möjliggöres genom
deras samliv med andra starkt aeroba bakterier,
som upptaga luftens syre. Se Kvävebindning.
Granskad R. N-n.
Smörsyrejäsning, se Smörsyrebakterier.
Smörundersökningar. Prov av smör, som packats i
drittel, uttages med smörborr. Av smörpelaren uttagas
prov på olika ställen och dessa sammanblandas till
ett gemensamt prov.
Vattenhalt. Vid undersökning av smörets vattenhalt
i mejerierna användes s. k. vattenhaltsvåg, som är en
olikarmad balansvåg med tarerad indunstningsskål
och omröringsstav. C:a 8 g smör avväges i skålen
och upphettas över spritlåga under ständig omröring,
varvid vattnet kokar bort. Upphettningen avbrytes,
när skumbildningen upphört (vattnet har då kokat
bort) och det kvarvarande fettet och övriga fasta
beståndsdelar börja antaga en ljusbrun färgton. Om
den ursprungliga smörmängden betecknas med S och
det bortkokade vattnets vikt med V, beräknas
smörets vattenhalt enligt formeln:
V x 100
Vattenhalt i procent = –-
Salthalt. I vattenhaltsvågen för smör (se ovan)
avvägas 5—10 g smör och uppvärmes med 50 à 100
kbcm destillerat vatten till nära kokning. Den varma
blandningen försättes med 5 à 6 droppar koncentrerad
lösning av neutralt kalciumkromat och titreras under
livlig omröring med en silvernitratlösning, tills en
tydligt rödbrun färgton framträder. — 1 kbcm
0,1-normal silvernitratlösning motsvarar 0,00585 g
koksalt. Om man berett silvernitratlösningen genom att
använda 29,06 g silvernitrat per liter lösning,
förenklas uträkningen i det att smörets saltprocent
55—905197
861
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
