Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sprängning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språngning -
tråden är fästad. Stubintråden skall tagas så lång, att
personerna, som tända stubintråden, hinna ställa sig
i skydd, innan skottet brinner av. Detta senare sker,
då elden, som ledes genom stubintråden, når
knallhatten och åstadkommer explosionen. Sedan
laddningen utförts och knallhatten med stubintråden
insatts, fylles borrhålet med förladdning av mossa, lera
eller dyl., för att skottets verkan skall bliva bättre.
Om S. skall utföras intill byggnader eller dyl., måste
borrhålet övertäckas, så att kringflygande stenar ej
göra skada. Övertäckningen eller fördämningen
utföres med grova stockar, säckar eller liknande. Vid
sprängningsarbeten är man skyldig att utställa vakter
på vägar, som leda förbi sprängningsstället för att
härigenom förhindra, att någon kommer till skada
vid S. G. B-r.
Sprängämnen äro ämnen eller ämnesblandningar av
stort kemiskt energiinnehåll — de äro »exotermiska»—,
viika vid avbränning bilda en stor kvantitet gaser, ss
kolsyra och kvävgas, varigenom en avsevärd
volymökning äger rum, vilken ligger till grund för den
erhållna sprängverkan. Det gamla svartkrutet, en
blandning av finfördelad salpeter, kol och svavel, uppfyller
betingelserna för ett S. därigenom, att det vid
avbränning genom oxidation av svavlet och kolet med
salpetern bildar koloxid, kolsyra, svaveldioxid och fri
kvävgas. Ett oerhört stort steg framåt tog
fabrikationen av S. i och med framställandet av organiska
föreningar, innehållande s. k. nitrogrupper eller nitratrester,
vilka vid explosion verka oxiderande på
föreningarnas kol och väte. Hit höra nitroglycerin, nitrocellulosa,
pikrinsyra (trinitrofenol), trinitrotoluol (trotyl),
trinitro-kresol (ekrasit) m. fi. produkter. Dynamit framställdes
förr oftast av nitroglycerin (sprängolja) utrörd med ren
kiselgur, men består numera vanligen av en blandning
av nitrocellulosa, gelatinerat med nitroglycerin
(språng-gelatin). O. S-g.
Sprängört (Cicuta virosa) är en högvuxen umbellifer,
som är spridd norrut till Västerbotten vid sjö- och
å-stränder m. fi. liknande våta växtplatser, ofta ute i
vattnet. Den är flerårig och har en ungefär fingertjock,
horisontal rotstock, som är ihålig och avdelad genom
tvärväggar i ett antal rum. Bladen äro 2—3 gånger
parbladigt sammansatta med oregelbundet
skarptandade småblad. Blommorna äro vita. Hela växten,
men framför allt den underjordiska stammen, är starkt
giftig på grund av sin halt av ett hartsartat ämne
cicutotoxin. Förgiftningar av kreatur äro därför ej
ovanliga under torra somrar, då djuren komma åt att
beta ute i vassar, där S. ofta växer. H. G. S.
Spyfluga, se Flugor.
Spåmanstistel, se Tistel.
Spån, se Tak och takkonstruktioner.
Spånadsväxter
1 2
Sprängört. 1 topp, 2 rotstocken kluven.
Spånadsväxter benämnas med ett gemensamt namn
clet stora antal växtslag, vilka innehålla fibrer
lämpliga för framställning av garn, tråd, rep m. m. Allt
efter fibermaterialets botaniska karaktär indelas det,
i 1. hårfibrer, encelliga frukt- eller fröhår, ex.
bomullen (Gossypium, flera arter), 2.
stjälkfibrer, bastvävnad från tvåhjärtbladiga växter, ex. lin
(Linum usitatissimum), egentlig hampa (Cannabis
sativa), jute (Corchorus-arter), rami
(Boehmeria-arter), nässla (Urtica-arter), s. k. indisk hampa
(Crotolaria- och Hibiscus-arter), 3. bladfibrer,
kärlsträngar från enhjärtbladiga växters blad, ex.
sisal-hampa \Agave-arter m. fi.), manila-hampa
(Musa-arter), nyzeeländskt lin (Phormium tenax),
4. fruktfibrer, bastfibrer från frukter, ex. Cocos.
På sitt sätt. kunna numera även ett flertal växter,
vilka innehålla för konstsilke- och
cellull-framställning lämplig cellulosa, ex. gran, räknas till
5. Medan hårfibrerna direkt äro färdiga att rensas
och sorteras för spinning, måste stjälk-, blad- och
fruktfibrerna först befrias från intilliggande vävnader,
varvid vanligen ett rötningsförfarande tillämpas. En
del S. äro samtidigt viktiga oljeväxter, främst lin
och bomull. Flertalet S. äro tropiska; för odling i
vårt. land lämpa sig endast lin* och hampa*.
Världsproduktionen av olika växtfibrer uppgick år
1938 till c:a 6,2 mill. ton bomull, 0,8 mill. ton jute,
0,3 mill. ton sisalhampa, 0,2 mill. ton manilahampa,
samt därjämte c:a 0,9 mill. ton konstsilke och cellull.
I. G-l.
56—905197
877
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
