Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stanardisering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Standardisering
Starr
tet noteringen avser kan bestämt angivas. Även i andra
avseenden underlättas och förbilligas handeln genom
en fullständig S. Sålunda möjliggöres lagring i stor
skala. Olika producenters leveranser kunna samlagras.
Transportkostnaderna kunna nedbringas av samma
skäl. En rättvis kvalitetsbetalning kan tillämpas vid
användande av standardklasser etc.
Förutsättningarna för att fullständig S. skall kunna
genomföras äro emellertid bl. a., att
omsättningskvantiteterna äro någorlunda stora. Därför har också S.
kommit längst i länder med stor handel med
jordbruksprodukter, i synnerhet om denna varit fj ärrhandel,
såsom till exempel i Danmark med dess stora export
och i Förenta Staterna med deras stora försäljning av
jordbruksprodukter från de västra och mellersta
jordbruksstaterna till de östra industristaterna. Om S.
praktiskt inrättas efter rådande förhållanden, kan den
emellertid med fördel genomföras även för den inrikes
handeln i mindre länder och även där denna är av
mindre omfattning. Tillämpandet av standardiserade
handelsklasser kan vara tvingande, såsom till exempel
beträffande spannmål och bomull i Förenta Staterna
eller smör och ägg i allmänhet vid export, eller det
kan stå var och en fritt att tillämpa ifrågavarande
standardnormer.
I vårt land har S. av handelsklasser i viss omfattning
genomförts för kvarnvete, kvarnråg, maltkorn,
grynkorn, grynhavrc, vit foderhavre, svart foderhavre, hö,
halm och rotfrukter, potatis, frukt, utsäde, honung,
mjölk, smör, ost, ägg, kött och fläsk. För spannmål
inskränker sig standardnormen till beskrivande av en
normalkvalitet, i allmänhet kombinerad med vissa
skalor, innehållande pristillägg och -avdrag för högre
respektive lägre kvalitet än normalkvaliteten. Verklig
uppdelning i ett antal handelsklasser, vilka noteras var
för sig i likhet med vad som tillämpas i de flesta större
spannmålsodlande länder, förekommer sålunda icke.
Normalkvalitet och skalor fastställas varje år, varvid
hänsyn tages till skördens genomsnittskvalitet. Detta
motiveras med att kvaliteten allt efter årets väderlek
kan växla starkt från år till år. Vid bestämmande av
normalkvaliteten hos vete och råg tages hänsyn till
rvmdvikt, vattenhalt, innehåll av grodda kärnor, av
skadade kärnor, av främmande sädesslag och av andra
främmande ämnen saint mältningsgraden. Enligt den
standardnorm, som användes i Förenta Staterna,
klassificeras vetet i 6 handelsklasser, varvid hänsyn
tages till rymdvikt, vattenhalt, innehåll av skadade
kärnor, av främmande ämnen samt utav vete av andra
klasser. Standardnormen gäller år efter år. På
motsvarande sätt förhåller det sig för flertalet andra
varuslag. Våra standardnormer, liksom i allmänhet även
våra grannländers, inskränka sig vanligen till att
beskriva en normalkvalitet eller prima kvalitet. Detta
är fallet med bl. a. potatis, smör och ägg. I Förenta
Staterna däremot beskriver standardnormen för
potatis 3 klasser, för smör 6, för ost 6, och för ägg 7 klasser.
Att i vårt land cj fullständigare standardnormer
utarbetats torde sammanhänga med att
varukvantiteterna äro relativt små och icke i allmänhet kunna bära
kostnaderna för en långt gående klassificering, men
kanske främst med att det saknas ett centralt organ
att omhändertaga S. Utan tvivel skulle
standardnormerna med fördel kunna göras fullständigare än som
nu sker. Ett undantag utgör S. beträffande kött och
fläsk. Enligt den av Sveriges slakteriförbund
utarbetade och fastställda standardnormen uppdelas olika slag
av storboskap med hänsyn till köttighet, allmänt
utseende, och fettansättning i 5 handelsklasser och med
pius- och minusklasser i sammanlagt 11 klasser,
varförutom uppdelning sker i styckningskött och
fabriks-kött. Gödkalv indelas i 3 klasser, får och lamm i 5
klasser och svin i 8 viktsklasser och 3 kvalitetsklasser.
Även emballage och förpackning ha i viss
utsträckning varit föremål för S. Detta gäller främst emballage
för våra exportartiklar, smör, ägg och bacon. Men
också vid partiförsäljning på den inhemska marknaden
förekomma standardiserade förpackningar, till exempel
för frukt. I viss utsträckning förekomma även
standardiserade detaljförpackningar, såsom för smör, ägg,
potatis, gryn, mjöl, socker m. fi. Vanligen ha dessa dock
fastställts av större enskilda firmor eller kooperativa
företag att användas endast av respektive företag i
samband med varumärkning. G. Y-n.
Stapel, se Ull.
Starr (Carex), det största släktet bland de egentliga
halvgräsen, fam. Cyperaceae, är hos oss företrätt av bortåt
100 arter, av vilka åtskilliga äro mer eller mindre
sällsynta fjällväxter. Alla äro gräslika, men sakna de
egentliga gräsens ansvällda ledknutar och ha slutna,
rörformiga slidor. Blommorna äro hyllelösa och
en-könade, han- och honblommor och finnas antingen på
skilda eller samma plantor, i senare fallet antingen i
samma eller olika ax. Alla äro mer eller mindre hårda,
sträva och näringsfattiga, varför de endast i brist på
bättre gräsväxt spela någon roll som betes- eller
slåtter-växter. I icke ringa omfattning är detta dock fallet i
Norrland, där slåtterängarna i skogen och på myrarna
hysa mer S. än annat gräs. Bland dc mera värdefulla
arterna kan räknas den stora, långbladiga vatten- eller
norrlandsstarren (C. aquatilis), som ymnigt växer
vid älv- och insjöstränder, gärna ute i vattnet, samt
den på liknande sätt uppträdande vasstarren (G.
gracilis), som är mera spridd i landets sydligare delar.
Bland dc bättre beståndsdelarna i starrhöet få även
räknas de över hela landet spridda arterna fläsk starr
(C. rostrata) och blåsstarr (C. vesicaria), vilka
dessutom finna användning som skohö i lappjäxorna, vartill
881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
