Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenbrytning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenbrytning -
Stenbrytning. Jordfasta stenar, vilka äro till hinder
vid jordens bearbetning, böra uppbrytas ur åkern. Där
•detta ej till fyllest skett vid jordens uppodling, bör S.
fullföljas i mån av tillfälle särskilt under trädesåret.
Jordfasta stenar, som blottats vid höstplöjning, böra
utmärkas samt uppbrytas under hösten, så att de kunna
köras bort under den kommande vintern. S. E-n.
Stenbräcka, se Saxifraga.
Stenbränning. Om större stenar upphettas,
söndersprängas de till följd av den ojämna upphettningen av
deras olika delar. Förr, då sprängämnen voro dyrare
än nu, begagnade man sig av S. för sprängning av sten.
S. E-n.
Stencell, se Stödjevävnad.
Stendike, se Torrläggning.
Stcnfoster, se Dött foster.
Stenfrukt, se Frukt.
Stenfruktsmögel, se Fruktträdsmögel.
Stengalla, se Hovsjukdomar.
Stcnjordar äro jordar rika på stenar, d. v. s. partiklar
i storlek mellan 2 em och 20 cm. Större stenar kallas
block och motsvarande jordar blockjordar. Rundade
mindre stenar benämnas singel.
Typiska S. påträffas ofta i isälvsavlagringar samt
såsom strandklapper vid forntida stränder. Då större
halt av finare jordbeståndsdelar ingår, användes S.
ofta såsom åkerjord. Matjorden är dä på grund av
vittringen en mer eller mindre osorterad jord t. ex.
mullblandad osorterad S. eller mullblandade sandiga
eller moiga S. Dylika jordar kallas ofta
klapperstens-jord eller knapeljord. Stenarna slita jordbruksredskapen
hårt och göra ofta jorden svårbrukad på grund av att
•de efter starka regn packa sig hårt. S. höra, om ej
mycket ler ingår, till de sämre åkerjordarna, vilka
tarva stark gödsling. En fördel med stenarna är, att
de verka fuktighetsbevarande på jorden. S. E-n.
Stenkol, se Bränsle.
Stcnkvarnar, se Gröpkvarnar.
Stenmespel (Cotoneasler), växtsläkte tillhörande familj
Rosaceae. En art Oxbär* förekommer mindre’
allmänt i vårt land. Några kinesiska arter odlas som
prydnadsväxter särskilt i stenpartier. C. horizontalis är en
ständigt grön buske med mörkgröna, myrtenliknande
blad, rödlätta blommor och glänsande, röda frukter.
C. adpressa är en krypande buske, som om hösten
har vackert röda blad och frukter. G. Dbg.
Stenmjöl eller finmald sten har ibland utbjudits på
marknaden och rekommenderats som gödselmedel,
varvid dess innehåll av växtnäringsämnen framhållits.
Dess gödselmedelsvärde beror dock på dessa ämnens
löslighet i markvätskan. Det är kanske framför allt
kalihaltiga mineral och bergarter, t. ex. olika fältspat*
och den vulkaniska fonoliten, som försökts. Inga av
dessa ha emellertid vad beträffar gödselverkan till-
- Stifttröskverk
närmelsevis kunnat mäta sig med de vanliga
konstgödselmedlen i förhållande till priset. Däremot är
mald kalksten, s. k. kalkstensmjöl, en ofta använd form
av kalk (se Ivalkning), som på organogena jordar
t. o. m. är att föredraga framför bränd och släckt
kalk. S. E-n.
Stenmurkla, se Murkla.
Stenpartiväxter, se Blomsterodling.
Stenröjning, se Grundförbättring.
Stensalt, se Koksalt.
Stcnsopp, se Rörsopp.
Stensöta, se Ormbunkar.
Stenyngel, se Binas sjukdomar.
Stcpplilja, se Kleopatras nålar.
Sterilisering. S. betecknar ett föremåls eller ämnes
fullständiga befrielse från levande mikroorganismer,
vilket i allmänhet åstadkommes genom så stark
upphettning, att dylika organismer såväl som
deras sporer dödas. Genom S. blir ali jäsning eller annan
av mikroorganismer förorsakad sönderdelning
omöjliggjord, så länge ny tillförsel av sönderdelande
mikroorganismer är förhindrad (t. ex. genom hermetisk
tillslutning av förvaringskärlet kring steriliserade
konserver). S. är därför säkraste medlet att förekomma
födoämnens jäsning eller förskämning, men emedan i
vissa fall därtill fordras upphettning till så hög
värmegrad, att födoämnenas färg, smak och andra egenskaper
förändras, nöjer man sig ofta med mindre stark
upphettning. Se Pastörisering, Desinfektion, Antiseptik
och aseptik. Granskad (R. N-n.)
Sterilisering av mjölk, d. v. s. dödande av samtliga
mikroorganismer och deras sporer, förekommer i
praktiken i mycket liten utsträckning. För S. fordras
upphettning till 130 à 135° under kort tid eller till
minst 110° under 1/i-timme. Därvid förändras
mjölkens färg, lukt, smak och biologiska karaktär.
S. av grädde med fetthalt på c:a 12 %
(kaffegrädde), användes för att göra grädden hållbar.
Före S. skall grädden homogeniseras (se
Homogenisering). Därefter tappas grädden på glasflaskor och
korkas med prima kork. S. verkställes i autoklav.
E. C-g.
Sterilitet, ofruktsamhet*.
Steriner, se Lipoider.
Sterisol, se Kloramin.
Stickelhår, namn på Krusbär*.
Stickelhår, se Hår.
Stickelliårig, se Färg. — teckning.
Stickfluga, se Flugor.
Stickling, se Förökning.
Stickmygga, se Myggor.
Stiekstoffkalkphosphat, se Blandgödselm^dcl.
Stift, se Spik.
Stifttröskverk, se Tröskverk.
887
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
