Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stängsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stängsel -
provapparater, men under åren 1939 och 1940 ha
tusentals apparater försålts i landet. J. B.
Stängselskyldighet. I äldre tid var boskapsskötseln
huvudnäring, och det ålåg då åkerns ägare att skydda
den mot betesdjuren. Byggn. B. kap. 5 och 9 samt K. F.
9/2 1802 angående S. vilade på denna princip. Först i
K. F. 6/8 1815 angående kreaturs skadegörelse
vintertiden å åker och äng blev det fråga om djurägarens
vårdnadsskyldighet och ansvar för kreaturens
skadegörelse. Under sommartiden gällde dock som förut S.
kring åker och äng. Stängselförordningen 21/12 1857
innebar en kompromiss. Krcatursägaren skulle taga vård
om djuren, men i förhållande till grannarna kunde han
påräkna S. som medlet därtill. Stängselvitsord tillkom
granne mot granne, meii åker, äng och plantering
(in-äaor) ägde ej vitsord mot utägor, enskild mark ej mot
kronopark, utjord och urfjäll* ej mot annan jord, som
ej förut deltagit i stängsel, och ej avsöndring mot
stamfastigheten. Utägor etc. kunde alltså kräva
deltagande i stängslet av inägor etc., men ej tvärtom.
Dä vitsordet gällde, föll S. till hälften på vardera
sidan, men här fanns ett undantag vid utmark på båda
sidor, ity att den som ej påyrkat stängsel, men skulle
märkligen betungas utan motsvarande nytta, fick sin
anpart nedsatt under hälften. Uppsattes ej stängsel
mellan dylika ägor, ansågos de upplåtna till gemensamt
mulbete, men Kungl. Maj:t kunde förbjuda bete av
vissa djur (får och getter) under viss årstid. Laggillt
stängsel skulle utestänga såväl mindre som större
hemdjur. Förening (överenskommelse) mellan grannarna
om S. blev gällande mot nya ägare under 10 år från dess
intagande i domstolens protokoll.
Nu gällande lag om ägofred 2/6 1933 har ålagt
kreatursägaren vårdnad genom vällning, stängsel eller på
annat sätt. Stängselvitsord gäller mellan fastigheter,
skilda genom rågång* eller bildade vid laga delning,
således i regel ej vid sämjedelning* (utom i Dalarne).
Vitsordet är alltid ömsesidigt, då betning sker å
någondera sidan, men hälftendelning gäller blott vid betning
å båda sidor; eljest svarar betningssidan för % och andra
sidan för % av stängselkostnaden. Liksom förut
uppdelas stängselsträckan på marken, och vid svårare
sträcka till följd av markens beskaffenhet åtnjutes
jämkning i längden, likaså för hållande av grind över
väg. På större väg får grind vanligen ej finnas, och går
vägen i ägogränsen, gäller ej stängselvitsord där
liksom ej heller utmed järnväg, utan djurägaren får själv
tillse, att hans djur ej över järnvägen inkomma på
annans mark. (Järnvägarna hålla oftast stängsel mot
större hemdjur och äro skadeståndsskyldiga för
överkört djur, såvida ej ägaren vållat skadan genom grov
vårdslöshet vid bevakningen. Om stängslet bort
utestänga större hemdjur, som ej är okynnes eller otamt, är
järnvägen fri, såvida ej vållande ligger dess folk till last).
- Stängselskyldighet
Stängsel skall numera freda blott mot hästar och
nötkreatur, men Kungl. Maj:t kan för visst län eller del
därav förordna om tätt stängsel mot mindre hemdjur,
t. ex. får på Gotland. S. åligger fastighetsägare (resp.
innehavare, då Kronan eller allmän inrättning är ägare),
men arrendator svarar för underhållet. Stängsel skall
vara i fredgillt skick från 15/5 till tjälens inträde, men
Kungl. Maj:t kan för visst län eller del därav
föreskriva annan dag än 15/5, såsom i Skåne 15/4 och i
Stockholms, Jönköpings, Blekinge och Hallands län
1/5. Delägarna kunna ingå skriftlig och bevittnad
stängselförening, och däri kan överenskommas om
avsteg från lagens regler i så måtto, 1. att stängsel trots
vitsord ej skall hållas mellan vissa ägor, 2. att det skall
vara av annat slag än det för orten lagliga, samt 3. att
det skall stå på annat ställe än i ägogränsen, resp.
utmed vattendrag, väg o. d. i gränsen. Om
stängselförening intages i domstolens protokoll, gäller den mot nya
ägare av resp. fastigheter, dock att förening rörande
punkterna 1.—3. kan uppsägas efter 10 år.
Ett kraftigare skydd för skogsåterväxlen har införts
därmed, att Kungl. Maj:t för visst län eller del därav
— f. n. Upsala och Östergötlands län — kan förordna
om betesreglering. Därigenom upphör rätten att
begära stängsel mellan ägor i utmark, där sådant ej fanns
1/1 1933. Delägare i dylik utmark kan sedan begära
reglering för det gemensamma betets avlysande, såvida
varje av regleringen berörd fastighet kan få behövlig
betesmark antingen 1. å eget område utan oskälig
kostnad eller annan olägenhet eller 2. å upplåten
utmark, tillhörig annan fastighet, genom servitut* därå
mot årlig ersättning samt ett engångsbelopp för event.
avverkad skog. Den upplåtna marken skall inom
förelagd tid sättas i beteskultur, eljest kan ägaren återkräva
den och skogsvårdsstyrelsen ingripa för att få den
skogbärande igen. Vill någon använda sin mark inom
regleringsområdet till bete, måste han hålla stängsel
(vällning räcker ej då) och kan ej begära deltagande av
granne i skogs- och utmark, där stängsel ej fanns 1/1
1933 (ty betesreglering råder). Om betesområde såsom
servitut upplåtits för flera än två fastigheter, vilka
alltså skola hägna och iordningställa marken, skall för
dylik samfällighet utses styrelse ungefär som för
vatten-regleringsföretag (se Vattenrätt).
Även i fråga om betesreglering kan förening ingås av
delägarna och intagas i domboken för att gälla mot nya
ägare. Vinnes ej enighet, kan såväl för denna fråga som
för S. förrättningsman på ansökan av delägare
förordnas av K. B. att hålla syn, event. med två gode män,
och vid sammanträde avgiva utlåtande samt söka få
till stånd förening. Misslyckas detta, vinner utlåtandet
laga kraft, om det ej klandras genom att någon inom
90 dagar instämmer övriga delägare till domstolen i
orten. Upplysning om syneförrättningar och föreningar
896
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
